CIUDAD JUÁREZ. Fängelserna i den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez är överfulla och styrs av kriminella gäng. Droger, vapen och lyxartiklar finns att köpa här för den som har gott om pengar. DN har besökt ett fängelse i staden som drabbats hårt av kriget om kokainet.

– Jag har dödat minst fyra personer. Alltid med pistol. Det är enklare. Inte lika smutsigt som med kniv eller strypsnara. Man håller lite avstånd till det hela, om du förstår, säger Antonio och skruvar på sig.

Han befi nner sig i fängelseblocket för ”de religiösa” på den kommunala fångvårdsanstalten i Ciudad
Juárez. En bit bort pågår en gudstjänst. Ett hundratal unga män, många av dem snaggade, muskulösa
och med tatueringar, lyssnar till predikan. Då och då stämmer någon upp i ett ”Halleluja!”

– Människor kommer alltid att se dina tatueringar! Om du har mördat, kommer de alltid att se dig som en mördare! Det är bara Gud, åh store Gud, som inte dömer dig! ekar pastorns röst genom korridorerna.

Frikyrkans framgångar på fängelset har en enkel förklaring.

– Det är enda sättet att lämna ett av gängen utan att bli dödad. Ofta respekteras det om man blir religiös. För mig blev det räddningen, säger Antonio, som egentligen heter något annat.

Han sitter på kanten av sin betongbrits i den minimala cell som han delar med fem andra personer. När han var 25 år – det är tre år sedan nu – fälldes han för att ha sålt droger i en av de fattiga, dammiga förorterna till Ciudad Juárez.

– Det som gäller där är att vara tuffast, brutalast. Det är så man får respekt. Och jag har väl alltid varit rätt bra på det, säger han.

På fängelset blev Antonio snabbt medlem av gänget Mexicles. De, liksom ärkefienderna Aztecas
och ett annat gäng – Artistas Asesinos (mördarartisterna) – har medlemmar både på gatorna och
bakom fängelsemurarna i Ciudad Juárez.

I praktiken är detta fängelse uppdelat i block efter gängmedlemskap. Den främsta inkomstkällan
för dem är drogförsäljning.

– Här inne finns hur mycket droger som helst. Marijuana, kokain, heroin, vad du vill. Och ledarna för
gängen lever i lyx. De har tevespel och stereoapparater, och kan ta in prostituerade i sina celler utan problem, berättar Antonio.

Allt sker med vakternas tysta godkännande. Den som har pengar, kan muta sig till i stort sett vad som helst. Knivar och andra stickvapen är vanliga.

– Madrassen du sover på, toapapper, kläder, allt har ett pris. Själv arbetar jag som snickare för
att kunna överleva, säger han.

Trots denna laglösa tillvaro, tycker Antonio att han haft tur. För honom är fängelset säkrare än gatorna.

– En sak är säker: om jag varit kvar där ute på gatorna, så hade jag varit död nu, konstaterar han.
Bara förra året mördades 2 600 människor i Ciudad Juárez. En majoritet av dem var unga gängmedlemmar som agerade fotsoldater för kartellerna i det pågående kriget om smugglingsrutter till USA.

– Nästan alla jag känner har dött. Men fortfarande har jag många fiender kvar där ute. Så vad som
händer när jag kommer ut om några månader – det vet bara Gud, säger Antonio innan vi skiljs åt.

Erik de la Reguera

Det behövs mer än tomma ord från USA

CIUDAD JUÁREZ. Fängelserna i Ciudad Juárez är som en miniatyrversion av Mexiko. Här finns korruptionen, maktmissbruket, den havererade rättsstaten och de enorma inkomstklyftorna. För att inte tala om närheten till USA.

På det fängelse i Ciudad Juárez som DN besöker har det gått 10 månader sedan det sista fångupproret rasade. Fängelsechefen är stolt.

– Mitt mål är att ingen ska dö, säger han, som om det vore allt man kan begära.

Men priset för att behålla lugnet är högt. Enligt flera fångar har ledningen köpt sig fred med hjälp av garantier till gängen om att de ska få hålla i drogförsäljningen utan att bli störda. Gängledarna ska dessutom få ha sina privilegier i fred.

Trots det skulle många mexikaner antagligen se fängelseledningen som sinnebilden för en god regering. Den har ju lyckats sluta en pakt med maffian och på så sätt fått bukt med våldet, så att samhället åter kan fungera.

I dag är situationen i Mexiko den rakt motsatta. Sedan 2006, då Felipe Calderón kom till makten och inledde sitt krig mot maffian, har 18 000 människor dödats.

Förra året krävdes betydligt fler liv i Mexiko än i Irak. Kritiken tilltar därför mot regeringens strategi.

Då spelar det mindre roll att Barack Obama nu lovat fortsatt stöd till Mexiko. Det som krävs, menar allt fler kritiker, är mindre av ord och mer av konkret handling från USA:s sida.

Kartellerna tjänar mångmiljardbelopp på amerikaners och européers (däribland svenskars) kokainköpande. Dessa pengar flödar dagligen närmast obehindrat över gränsen från USA. Samma sak gäller de flesta av de vapen som används i detta krig.

Viljan från amerikansk sida att på allvar bekämpa drogkonsumtionen på hemmaplan, reglera vapenförsäljningen och öka gränskontrollerna på vägen till Mexiko har dock hittills varit svag.

Samtidigt har Mexiko strukturella problem som försvårar kampen mot maffian. Korruptionen i rättsväsendet, utbredd penningtvätt och det faktum att över hälften av landets befolkning lever i fattigdom är en god mylla för maffian att växa i. Saken förvärras dessutom av att militären begår grova övergrepp mot civilbefolkningen.

Erik de la Reguera

USA ökar stödet till kriget mot drogerna

De mexikanska städerna Ciudad Juárez och Tijuana ska bli pilotprojekt när USA nu vill öka stödet till Mexikos krig mot kokainkartellerna. Det förklarade utrikesminister Hillary Clinton vid ett besök i Mexico City på tisdagen.

Clinton gick inte in i detalj på hur det amerikanska stödet ska utformas, och inte heller vilka belopp det kan röra sig om, men sannolikt kommer antalet amerikanska FBI- och DEA-agenter nu att öka på mexikansk mark.

Mexikos utrikesminister Patricia Espinosa uppgav att utbytet av underrättelseinformation kommer att intensifieras, liksom stärkandet av olika institutioner.

Clinton betonade samtidigt att USA har en del av ansvaret för den allt värre situationen i Mexiko, eftersom att drogkartellerna får merparten av sina inkomster från amerikanska drogkonsumenter. Hon gav förnyat stöd till president Calderóns kamp mot maffian och lovade intensifierade insatser för att få stopp på vapen- och dollarsmuggling från USA.

Erik de la Reguera

Publicerat i Dagens Nyheter den 25 mars 2010.

I dagens DN har jag ett uppslag om det fasansfulla våldet mot kvinnor i Ciudad Juárez. Och – inte minst – alla försvunna flickor. Läs artiklarna här.

(På bilden: Bertha García och hennes barnbarn Kevin. Berthas 17-åriga dotter Brenda försvann spårlöst i januari förra året).

CIUDAD JUÁREZ. I skuggan av det våldsamma krig som rasar mellan olika kokainkarteller i Mexiko drabbas allt fler kvinnor och barn av brutala övergrepp. På bara två år har minst 81 tonårsflickor försvunnit spårlöst – och det enbart i gränsstaden Ciudad Juárez.

Det är ännu en dag av väntan för Bertha García. Ännu en dag då hon går upp och utför hushållssysslor med ångesten och ovissheten malande inom sig.

–Inte en timme går förbi utan att jag tänker på Brenda. Jag är övertygad om att hon fortfarande lever. Men det gör det ju inte lättare, säger Bertha García när DN möter henne i en fattig förort till Ciudad Juárez.

I famnen håller hon sitt barnbarn, ettårige Kevin. Han kränger fram och tillbaka, verkar oroad av mormoderns allvarliga röst och vill ned på husets jordgolv och leka.

Kevins mamma finns inte här för att ta hand om honom.

– Den där morgonen åkte Brenda in till centrum för att söka ett jobb i en juvelerarbutik. När hon inte kom tillbaka på kvällen förstod vi att något var fel, säger Bertha García.

Det var den 6 januari 2009. Sedan dess har familjen inte sett till 17-åriga Brenda García, som just hade blivit mor till Kevin när hon försvann. På de fotografier som familjen satt upp på olika platser i staden, med telefonnummer att ringa för den som sett till henne, syns en söt tonårsflicka.

Brenda García liknar på så sätt många av de andra försvunna flickorna i staden.

– Polisen gör ingenting. Men två gånger har vi fått svar på våra egna efterforskningar. En person sa sig ha sett Brenda med två okända män i ett köpcentrum kort efter att hon försvunnit. Nästa gång, flera månader senare, sågs hon tillsammans med två män i New Mexico i USA, säger Bertha García.

Hon tystnar, torkar bort en tår med handflatan och säger:

– Vi kan inte göra mer än att hoppas.

Ciudad Juárez är en av världens farligaste städer, framför allt för kvinnor. Mellan åren 1993 och 2003 hittades drygt 400 gravt skändade kvinnors kroppar här, vilket gjorde staden synonym med bestialiska kvinnomord.

På senare tid har kriget mellan olika narkotikakarteller överskuggat våldet mot kvinnor. Men morden och ”försvinnandena” fortsätter i det tysta. Ibland som en del i maffiavåldet. Men långt ifrån alltid.

Trots att enstaka kvinnomördare gripits och att Interamerikanska domstolen nyligen kritiserade Mexikos regering hårt, har få framsteg gjorts. Genom åren har olika teorier lagts fram till varför flickorna fortsätter att försvinna.

En del hävdar att de tvingas bli sexslavar. Andra tror att deras organ skärs ut och säljs. Ytterligare andra misstänker att flickorna dödas i initiationsriter för kartellmedlemmar. Kanske rör det sig om en kombination, ingen vet säkert. Men de anhöriga får ingen ro.

– Det är som om Brenda plötsligt blivit uppslukad av jorden. Men jag kan inte tillåta mig själv att ge upp, säger Bertha García.

Erik de la Reguera

Mexikanska ungdomar blir sexslavar i USA

CIUDAD JUÁREZ. Många av de försvunna kvinnorna i Ciudad Juárez tros ha hamnat i modern slavhandel – så kallad trafficking. I denna illegala industri rövas tusentals unga mexikanska flickor och pojkar bort varje år för att säljas som sexslavar i bland annat USA.

Högstadieläraren Marisela Ortíz är en av få invånare i Ciudad Juárez som vågat ta striden mot det kvinnovåld som krävt tusentals liv de senaste 20 åren.

Hon har flera gånger blivit hotad av anonyma män. Ofta har hotelserna riktats mot hennes barn. Men hon föredrar att tala om de många föräldrar som redan förlorat en dotter.

– Den stora skillnaden i dag är att många av flickornas kroppar inte dyker upp. Förut paraderades de som på utställning. Nu försvinner de i stället spårlöst, säger Marisela Ortíz.

Hon är övertygad om att myndigheterna och en rad rika, inflytelserika familjer är inblandade i brotten.

– Mycket tyder på det. I flera fall finns tecken på att poliser har varit delaktiga. Och när man tänker på saken är det ju logiskt: vem kan annars obemärkt tvinga in en ung flicka i en bil mitt i centrum av staden?

Det är i just centrum av Ciudad Juárez som de flesta av flickorna försvinner. Ofta på dagtid. Ofta utan vittnen. Och nästan alltid för gott.

Men i januari i år intervjuade brittiska Channel 4 en flicka som lyckats rymma från sina fångvaktare. ”Maria”, som hon kallas i inslaget, vittnade om en brutal och storskalig handel med människoliv.

– Jag såg mängder av unga kvinnor som hölls fångna och tvingades till sex, men också spädbarn. Många såldes sedan vidare till amerikaner, sade Maria.

Enligt amerikanska myndigheter smugglas omkring 20 000 barn och unga kvinnor varje år från Mexiko till USA för att säljas som ett slags moderna sexslavar.

Många av dem kidnappas i fattiga områden i mexikanska städer. Polisen lyckas inte frita mer än en bråkdel av dem.

Erik de la Reguera

Mexikos farligaste stad för kvinnor

Mellan 1993 och 2003 mördades minst 400 unga kvinnor i Ciudad Juárez. Offren hade i många fall våldtagits och skändats innan de dumpades på offentlig plats. Enligt människorättsorganisationer, som också räknat in försvunna kvinnor, kan det egentliga antalet mord ligga över 5 000.

I årtionden har Ciudad Juárez varit Mexikos farligaste stad för kvinnor. Tre gånger så många kvinnor mördas till exempel här jämfört med Tijuana, en annan våldsam gränsstad.

Detta sker i en redan extremt utsatt tillvaro: omkring 60 procent av befolkningen i Ciudad Juárez lever under fattigdomsstrecket. Många kvinnor är ensamstående mödrar och arbetar långa dagar på de sammansättningsfabriker – maquiladoras – som växt upp längs gränsen. Staden har dessutom en ovanligt stor genomströmning av invånare, eftersom många som anländer till Ciudad Juárez vill ta sig vidare till USA.

Publicerad i Dagens Nyheter den 24 mars 2010.

En av Mexikos största dagstidningar, Reforma, i dag. ”Han grips, förs bort och dyker upp död” (efter att ha torterats).

Detta blir bara värre och värre. Nu bryr sig militären inte ens om att dölja det de håller på med. Summariska avrättningar inför öppen ridå.

I dag, tisdag, kommer Hillary Clinton och en lång rad höga amerikanska ministrar, militärer och funktionärer på besök till Mexico City. Har skrivit en analys om detta – och om det som står på spel för USA – i dagens DN.

Det är svårt att tänka sig en tyngre amerikansk delegation, åtminstone utan Barack Obama. Nu vill amerikanerna uppenbarligen få ordning på det mexikanska kriget mot knarket. Frågan är bara i vilken riktning de vill försöka styra denna sjunkande skuta.

Och det återstår att se hur den mexikanska allmänheten reagerar om den amerikanska dominansen i detta krig blir för tydlig.

MEXICO CITY. USA vill nu ta ledningen i det mexikanska kriget mot kokainkartellerna för att förhindra att våldet sprids över gränsen. Men riskerna är avsevärda. Maffian har redan börjat sända varningar till USA i form av mord på konsulatanställda.

I dag väntas utrikesminister Hillary Clinton, försvarsminister Robert Gates, säkerhetsminister Janet Napolitano och en rad andra höga amerikanska sändebud komma på besök till Mexico City.

Målet från USA:s sida är att styra upp – och ta kontroll över – den mexikanska statens krig mot kokainkartellerna. Mexiko får omkring 400 miljoner dollar i amerikanskt stöd varje år.

Sedan Mexikos president Felipe Calderón valde att sätta in armén i kampen mot maffi an 2006 har minst 18 000 människor dödats. Trots det har inte kartellernas makt minskat nämnvärt. Militären har dock fått kritik för omfattande övergrepp mot civila, och på senare tid har även misstankarna om korruption inom försvarsmakten tilltagit.

Samtidigt fi nns tecken på att våldet kan vara på väg att sprida sig till USA, där mexikanska karteller kontrollerar drogförsäljningen i minst 230 städer. Detta är bakgrunden till att regeringen Obama nu väljer att
sätta ned foten på allvar. Men den står inför två akuta problem.

Ett är frågan hur man ska kunna ge känslig underrättelseinformation till mexikansk polis och militär när korruptionen är så utbredd. Lösningen är, enligt amerikanerna, att ha fler FBI- och DEA-agenter på plats som kan leda operationer i landet.

Men det leder till problem nummer två: att det är politiskt omöjligt för regeringen i Mexiko att ge amerikaner alltför stora befogenheter. Sannolikt kommer därför agenterna att tvingas verka i det fördolda. Det gör de redan i dag på många håll, men nu väntas de bli fler och kräva större inflytande än tidigare.

Kokainkartellerna har insett hotet – och försökt avstyra det. Morden på tre personer med koppling till det amerikanska konsulatet i gränsstaden Ciudad Juárez nyligen, i två samordnade attacker, var sannolikt ett slags varning till USA. Och risken finns för att det bara är början.

Erik de la Reguera