MEXICO CITY. Den 50-åriga statsvetaren och tidigare vicepresidenten Laura Chinchilla segrade i söndagens presidentval i Costa Rica. Därmed blir hon landets första kvinnliga president.

Med omkring 80 procent av rösterna räknade hade Chinchilla fått 47 procent av rösterna, medan hennes främste utmanare, vänsterkandidaten Ottón Solís, stannade på 25 procent.

På tredje plats kom den radikalt nyliberale Otto Guevara med omkring 20 procent av väljarstödet. Valdeltagandet låg på omkring 70 procent, vilket är en normal siffra för Costa Rica.

Fram till för ett drygt år sedan var Laura Chinchilla landets vicepresident och justitieminister.

Hon tillhör det regerande center-högerpartiet PLN och väntas föra samma marknadsliberala politik som den avgående Oscar Arias, utan att för den skull montera ned de välfärdssystem som skiljer Costa Rica från många av dess grannländer i Centralamerika.

Laura Chinchilla är statsvetare i grunden och har bland annat arbetat inom FN-systemet och för det amerikanska biståndsorganet USAID. Hon har en utpräglat konservativ syn i moralfrågor. Bland annat är hon motståndare till fri abort och homosexuella äktenskap.

I valrörelsen är det dock en annan fråga som har dominerat: brottsligheten.

– Jag anser mig ha fått ett mandat för att med full kraft och stor intelligens kämpa mot den organiserade brottsligheten, sa Chinchilla efter att ha utropat sig till segrare.

Den uppgiften är dock inte den lättaste. På senare år har Centralamerika blivit en allt viktigare rutt för kokainsmugglare på vägen från Sydamerika till USA.

Mexikanska karteller uppges ha ökat sin närvaro i landet, och i takt med att tillgången på kokain stigit har det även blivit vanligare att costaricaner tar kokain.

Våldsbrotten har skjutit i höjden när olika gäng slagits om denna lokala marknad. Men trots det är Costa Rica fortfarande relativt skonat från kartellernas våld, åtminstone i jämförelse med Honduras, El Salvador och Guatemala, som tillsammans utgör världens våldsammaste region.

Erik de la Reguera

MEXICO CITY. När det i dag hålls presidentval i centralamerikanska Costa Rica är en kvinna för första gången favorit till segern. Hon utmanas av en nyliberal advokat som lovar hårda tag mot kokainmaffian.

”Med hård hand, men också smart.” Det har varit Laura Chinchillas slogan under valrörelsen i Costa Rica. Denna 50-åriga ”tica” är regeringspartiet PLN:s kandidat och var fram till för ett drygt år sedan både vicepresident och justitieminister i landets regering.

Chinchilla har den avgående presidenten Oscar Arias stöd, vilket inte är otvetydigt positivt. Det är nämligen under Arias mandatperiod som våldsbrotten ökat påtagligt.

Costa Rica är sedan länge känt för sin vackra och välbevarade regnskog, stabila demokrati och för att ha avskaffat armén redan 1948. I en region där många länder plågats av militärkupper, fattigdom och inbördeskrig har Costa Rica varit något av ett framgångsexempel som fungerande välfärdsstat.

De senaste åren har dock landets smeknamn ”Centralamerikas Schweiz” fått en besk bismak. Numera kan det lika gärna syfta på såväl penningtvätt som på den höga levnadsstandarden.

Flera mäktiga kokainkarteller har etablerat sig i landet, banksystemet har svämmats över av dollarbuntar med oklart ursprung och priserna på vräkiga villor nära de bländvita stränderna har stigit kraftigt.

Bland de organisationer som satt upp baser i Costa Rica finns den mäktiga Sinaloakartellen, som förvarar tonvis av kokain i landet innan det ska smugglas vidare mot USA. Detta har bland annat lett till ökad konsumtion av kokain.

I valrörelsen har denna ökade brottslighet varit ett huvudtema. Laura Chinchillas främsta utmanare, den Harvardutbildade advokaten Otto Guevara, lovar hårda tag mot kokainmaffian, men hans utpräglat nyliberala ekonomiska politik skrämmer många väljare. De som föredrar en stark välfärdsstat dras i stället till Ottón Solís.

I opinionsmätningarna har Chinchilla cirka 40 procent av väljarstödet, vilket är precis på gränsen för vad som krävs för att undvika en andra valomgång. Hon kan bli Costa Ricas första kvinnliga president och har större stöd bland kvinnor.

Erik de la Reguera

Kandidaterna

Laura Chinchilla väntas fortsätta den nuvarande liberala ekonomiska politiken. Hon är emot fri abort.

Otto Guevara är en nyliberal kandidat som lovar hårda tag mot brottsligheten. Vill sänka skatterna.

Ottón Solís är kandidat för center-vänsterpartiet PAC. Han är emot frihandelsavtalet CAFTA mellan länderna i Centralamerika och USA.

Har en kort text i dagens DN om att Manuel Zelaya lämnat Honduras, samma dag som den nya presidenten Porfirio Lobo svor presidenteden. Läs analysen här (med annan rubrik än i DN).

MEXICO CITY. Sju månader efter statskuppen i Honduras har landet fått en ny president. Men den grundläggande motsättningen lever kvar: den mellan landets elit och de delar av befolkningen som vill se ett ökat demokratiskt deltagande och mer omfördelning av rikedomar.

”Vi kommer att återvända!” ropade Honduras avsatte president Manuel Zelaya när han och hans familj i onsdags steg ombord på det plan som tog dem ut ur landet. Denne omstridde man med sin karaktäristiska cowboyhatt bröt på så sätt sin fyra månader långa isolering på Brasiliens ambassad. Han väntas nu ta sin tillflykt till Mexiko.

Bakom sig lämnar Zelaya ett land i ruiner. Redan innan han sparkades ut av militär i juni förra året var Honduras det näst fattigaste landet i Latinamerika, bara Haiti var fattigare. Nu är landet, med den nytillträdde presidenten Porfirio Lobos ord, ”bankrutt”.

Världssamfundet fryste allt bistånd efter kuppen. Bara ett hårt kritiserat IMF-lån har hållit landet flytande, liksom inflödet av hårdvaluta från kokainsmugglingen, vilken ökat kraftigt (varför är något oklart).

Samtidigt har Honduras förvandlats till den radikala högerns fyrbåk i Latinamerika. Exilkubaner i Miami och en del hårdföra republikaner har applåderat kuppen och gör nu sitt bästa för att bryta Honduras isolering.

Vad var det då som Zelaya, en storgodsägare med rötterna i landets elit, hade gjort för att förtjäna allt detta?

Han allierade sig med vänsterregeringar i Sydamerika, i stället för med Honduras traditionella mentor USA.

Han ville utlysa val till en grundlagsförsamling, något som hotade de två stora högerpartierna och kunde ha gett det växande civila samhället en plats i politiken.

Det som följde var en ny sorts ”konstitutionell” statskupp. Först militärens aktion i klassisk stil och ”överlämnadet” av makten till talmannen Roberto Michelletti. Sedan undantagstillstånd, massarresteringar och en högsta domstol som låtsades som om allt gick lagligt till väga.

Till sist: ett av Zelayaanhängarna bojkottat val i vilket en ny representant för oligarkin utsågs (allt medan Michelletti blev parlamentsledamot på livstid och fick åtalsimmunitet).

När författningen så uppenbart använts som ett tillhygge snarare än som plattform för konfliktlösning blir offret demokratin.

Det är tveksamt om de som sympatiserade med Zelaya kan återfå tron på det system som nu så tydligt stött ut dem.

Samtidigt undergrävs demokratin även i övriga Latinamerika. De mest radikala av vänsterledarna lär få än mindre respekt för maktdelning och andra konstitutionella principer. Alltmedan högern hittat en ny modell för maktskiften.

Erik de la Reguera

Zelaya störtades i militärkupp

Den 28 juni 2009 stormades presidentpalatset i Tegucigalpa av militär. Honduras demokratiskt valde presidenten Manuel Zelaya greps och sattes på första bästa plan ut ur landet.

Ett enat världssamfund fördömde kuppen och krävde att Zelaya skulle återinsättas. Zelaya försökte vid två tillfällen förgäves återvända till Honduras. Slutligen lät han sig smugglas över gränsen och gavs en fristad på Brasiliens ambassad.

Den 29 november förra året hölls ett omstritt presidentval i vilket högerpolitikern Porfirio Lobo segrade. Valet bokjottades av Zelaya-anhängarna, men har erkänts av USA, Israel, Colombia och ytterligare några länder.

Publicerad i Dagens Nyheter den 30 januari 2010.

– Henrik Brandão Jönsson är Sydsvenskans korre i Río de Janeiro. Han har stenkoll på brassepolitik och -kultur, och kommer i vår ut med en bok om huvudstaden Brasilia. Nu finns hans texter om landet (och övriga Latinamerika) att läsa på www.riojonsson.se.

– Erik Halkjaer är en annan Latinamerikamurvel. Han har varit redaktör för tidskriften Latinamerika och bland annat skrivit mycket om Honduras. Även han har fått nytt hem på nätet: www.halkjaer.se.

Rekas.

Efter många års politisk strid skrev Chiles president Michelle Bachelet i går under den lagtext som ger alla kvinnor i landet rätt att hämta ut dagen-efter-piller gratis på offentliga vårdcentraler och sjukhus.

– Det här är en stor seger för Chiles kvinnor och för vårt lands demokrati, sa Bachelet som varit drivande bakom lagen.

Sexualundervisning blir också obligatorisk i alla högstadieskolor.

Inför valet skrev jag en liten text om denna politiska strid och Chiles extremt hårda abortlag. Det återstår att se om högerns Piñera, som segrade i valet, nu lever upp till löftet att inte förbjuda pillren.