Yearly Archive: 2009

BUENOS AIRES. Han kallas för ”soppkokaren” och säger sig ha löst upp minst 300 mördade människors kroppar i flytande natriumhydroxid för maffians räkning. Nu kräver anhöriga till de många ”försvunna” i Tijuana att de sönderfrätta kropparnas identitet fastställs.

När Santiago Meza greps av mexikansk militär utanför Tijuana i helgen erkände han snabbt att han arbetade för den lokala maffiabossen Teodoro ”Teo” García, en utmanare till Arrellano Felix-familjen, och att hans specialitet var att sudda ut spår efter mördade människor.

Han förklarade att han kallades för ”soppkokaren” (”el pozolero” på spanska, vilket anspelar på en soppa vid namn pozole), eftersom han brukade göra sig av med kropparna genom att dumpa dem i flytande natriumhydroxid, också känt som lut eller – i sin fasta form – kaustiksoda.

För sitt groteska arbete fick Meza 600 dollar i veckan av maffian. Han påstår sig ha utfört arbetet under tio års tid, och polisen tror honom, för vid flera tillfällen har de hittat tunnor med sönderfrätta, misstänkta rester från människor.

De flesta av de 300 offren som Meza ”tagit hand om” ska ha dödats på grund av obetalda skulder eller i uppgörelser mellan kartellerna.

– Jag vill be de anhöriga om ursäkt, mumlade Santiago Meza inför tevekamerorna efter gripandet.

Någon förlåtelse kan han nog inte räkna med. Men däremot kräver nu många av de anhöriga till de omkring 450 personer som försvunnit spårlöst i Tijuana de senaste åtta åren att offren identifieras med hjälp av tandkort och dna-test.

– Jag skulle få frid om jag åtminstone fick veta vart min sons kropp blev av, sade Fernando Oseguera, en representant för de anhöriga, vid en presskonferens på söndagen.

Förra året rapporterades drygt 700 människor ha dödats i maffiarelaterat våld i Tijuana. Många av offren tillhörde någon av de karteller som strider om kontrollen över denna strategiskt belägna gränsstad, men allt fler civila har också drabbats i takt med att våldet blivit mer urskillningslöst.

Erik de la Reguera

DN 2009-01-26

BUENOS AIRES. Enligt de första vallokalsundersökningarna efter söndagens folkomröstning i Bolivia blev det ett klart ja till den nya författning som president Evo Morales vill driva igenom.

Tevekanalerna PAT, Unitel och Red Uno presenterade på söndagskvällen flera av varandra oberoende vallokalsundersökningar som alla tydde på att ja-sidan segrat med omkring 60 procent av rösterna.

Nej-sidan fick i dessa undersökningar omkring 40 procent av rösterna. I en separat folkomröstning föreföll samtidigt omkring 80 procent av väljarna ha röstat för en maxgräns för jordegendomar på 5.000 hektar.

Om dessa preliminära resultat står sig är det en stor framgång för Evo Morales, som själv är aymaraindian och som hade en ny författning som ett av sina viktigaste vallöften när han kom till makten 2006. Turerna har varit många och en allt värre konflikt med högeroppositionen, som bland annat ledde till våldsamma gatuprotester, var nära att sätta stopp för grundlagsändringarna.

Men som den första indianen i Bolivias historia att nå presidentposten har Morales envist hållit fast vid att det är nödvändigt att ge de olika ursprungsfolken större lokalt självstyre och mer representation i parlamentet, något som han nu alltså förefaller ha fått folkets stöd för.

Hans belackare i högeroppositionen, vars främsta stöd finns bland den minoritet av mestiser och spanskättlingar som främst bor i östra Bolivia, hävdar dock att den nya grundlagen ger regeringen ”totalitär makt” och allt för stora befogenheter att gripa in i ekonomin. Enligt de preliminära resultaten segrade också nej-sidan stort i de ostliga provinserna Santa Cruz, Beni och Pando.

Erik de la Reguera

DN 2009-01-26

BUENOS AIRES. Inför folkomröstningen om Bolivias nya författning i dag, söndag, har president Evo Morales valt att utmana USA med anklagelser om konspirationer och en oväntad nationalisering av ett utländskt oljebolag. Det höjer insatserna i en redan laddad omröstning.

För den majoritet av Bolivias befolkning som tillhör de olika ursprungsfolken står mycket på spel när landet går till folkomröstning. I den nya grundlag som väljarna ska ta ställning till ges indianerna rätt till större inflytande och självbestämmande än tidigare, något som var ett av Evo Morales viktigaste vallöften när han kom till makten 2006.

Morales, själv aymaraindian och uttalad socialist, är dock medveten om att risken för oroligheter är överhängande i de fyra upproriska provinserna i östra Bolivia, där mestiser och vita är i majoritet.

Trots att opinionsmätningarna ger jasidan en ledning med cirka 60 procent, kan det räcka med att nejsidan segrar stort i högeroppositionens bastion Santa Cruz för att ännu en politisk kris ska bryta ut.

De senaste dagarna har Evo Morales därför valt att rikta in sig mot USA, som han hävdar har underblåst konflikten under de år han suttit vid makten.

– Enda skälet till att det aldrig ägt rum en statskupp i USA är att det inte funnits någon amerikansk ambassadör i landet, sade han syrligt i ett tal i kongressen i torsdags.

Det fick Kris Urs, USA:s högste diplomat i Bolivia sedan ambassadör Goldberg utvisades i september, att storma ut ur kongressbyggnaden och irriterat förneka ”de falska och ogrundade anklagelserna”.

Några entydiga bevis finns heller inte, även om ambassadören hade omvittnat nära kontakter med högeroppositionen och dokument visar att biståndsorganet USAID organiserat workshopar med radikala grupper i Santa Cruz.

Den amerikanska irritationen lär knappast ha minskat när Morales i fredags lät nationalisera oljebolaget Chaco, efter vad som beskrevs som en ”misslyckad förhandling” med de utländska ägarna i Pan American Energy.

Erik de la Reguera

Guide: Nya grundlagen

– Bolivia blir en statsbildning av många ”nationer”.

– Provinser, regioner och så kallade indianterritorier får rätt till begränsat självstyre.

– Katolicismen förlora r sin status som statsreligion.

– Ursprungsfolkens egna rättsskipning godkänns som lag.

– Stora lantegendomar förbjuds (i en separat omröstning avgörs om gränsen går vid 5 000 eller 10 000 hektar).

– Ett antal platser i kongressens underhus reserveras för indianfolken.

Publicerad i Dagens Nyheter den 25 januari 2009.

BUENOS AIRES. I veckan inleddes en debatt i Mexiko om ett återinförande av dödsstraffet, samtidigt som paramilitära medborgargarden uppges ha sett dagens ljus på flera håll i landet.

Förtjänar mördare och kidnappare att straffas med döden? Ja, svarar allt fler mexikaner sedan maffiavåldet i landet ökat till aldrig tidigare sedda nivåer. Bara under förra året dödades 5.700 människor i uppgörelser mellan olika karteller.

Avhuggna huvuden och andra makabra fynd görs varje dag runt om i landet, samtidigt som polis och militär har visat sig vara djupt infiltrerade av maffian.

I tunnelbanan och på teve har nu partiet De gröna (Partido verde ecologista) satsat på stora reklamkampanjer med budskapet: ”Dödsstraff! För att vi bryr oss om Ditt liv.”

De gröna, som sitt namn till trots inte har särskilt gott rykte bland miljöaktivister, vet att de har en majoritet av mexikanerna i ryggen när de ställer det politiskt inkorrekta kravet. Inte minst eftersom de också vill införa dödsstraff för poliser som hjälpt brottslingar.

Med ett annalkande parlamentsval senare i år är de stora partierna inte benägna att stöta sig med folkopinionen och i veckan lyckades därför De gröna få kongressen att inleda en stor nationell debatt om ett återinförande av dödsstraffet.

På gatan i Mexico City möts dock förslaget allt som oftast med svart humor: ”Om det ska gälla för korrupta politiker också, så är jag för det”, var en åsikt jag mötte ofta när jag besökte staden förra veckan.

Samtidigt kommer rapporter från bland annat Ciudad Juárez om att affärsidkare beväpnat egna medborgargarden för att ta upp kampen mot den organiserade brottsligheten. I förra veckan hittades för första gången en lapp intill en avrättad man på vilken det stod: ”Det här är ett budskap till dem som håller på med utpressning.”

Erik de la Reguera

DN 2009-01-24

Jag var på Kuba nyligen. Här är repen och artiklarna jag skrev därifrån. Klicka på bilderna för att läsa artiklarna:

Den sista artikeln, den om Angel Valodia Matos (mannen bakom taekwondo-skandalen), har för övrigt också citerats i AB, Expressen, Verldens Gang, Norska TV2 och SVT.

HOLGUÍN, KUBA. Även Kuba har ett ”Ara-fall” – en omdiskuterad händelse där en idrottare som anser sig bortdömd av korrupta domare i OS har mötts av förståelse på hemmaplan.

Minns ni skandalen i OS när den kubanske taekwondo-utövaren Angel Valodia Matos sparkade den svenske domaren Chakir Chelbat i ansiktet? Nu hävdar kubanen i en exklusiv intervju med Dagens Nyheter att han före bronsmatchen i Peking erbjöds 10.000 dollar för en läggmatch. Och att han tror att svensken accepterade pengarna.

Under fem månader har han undvikit att kommentera händelsen. Men nu tar han bladet från munnen.

DN finner Angel Valodia Matos i den lilla staden Holguín på östra Kuba, där han är på besök hos sin systers familj. Han tar emot i familjens enkla hus och säger att ”jo, det är väl dags att berätta”, medan resten av familjen lyssnar i tystnad.

Få tevebilder från Peking-OS har vevats så mycket som de som visar hur den kubanske taekwondostjärnan Angel Valodia Matos i vredesmod riktar en spark mot den svenske domaren Chakir Chelbat sedan han diskvalificerats.

Sinnet rann på Matos, svensken träffades av sparken, fördes till sjukhus och tvingades sy fyra stygn i en spräckt läpp.

Men på Kuba fick Matos stöd av Fidel Castro, som anklagade domarkåren i OS för att vara ”korrupt”, och han är därför fortfarande hjälte i sitt hemland, där många minns OS-guldet i Sydney 2000.

Det som inte kommit fram, menar Matos, är vad som inträffade före matchen i Peking.

– När jag stod och värmde upp kom motståndarens tränare fram och erbjöd mig 10.000 dollar för en läggmatch, hävdar han. Jag tackade nej. Men sedan såg jag hur samme tränare gick fram och talade med den svenske domaren i avskildhet. Så när jag diskvalificerades antog jag att svensken hade erbjudits pengarna. Det var därför jag blev så arg, säger han.

Men diskvalificeringen kom sig ju av att du dröjde för länge utanför mattan vid ett skadeavbrott?
– Ja, det stämmer, men enligt regelboken måste domaren varna upprepade gånger om att tiden är på väg att rinna ut, och det gjorde han inte. (Chelbat har dock tidigare sagt att han varnade Matos flera gånger, DN:s anmärkning.)

Varför har du väntat så länge med dessa anklagelser?
– Allt det jag säger nu finns med i det brev vi skrev till berörda kommittéer. Men det har inte lett till någonting och därför känns det som att det är dags att berätta nu.

Hur utbredd tror du att korruptionen var i Peking-OS?
– Jag har inga bevis, men jag misstänker att ytterligare två-tre matcher i OS-turneringen i taekwondo var uppgjorda. Och här på Kuba uppmärksammades också flera märkliga domslut i boxnings- och judoturneringarna.

Hur ser du då på ditt eget agerande efter domslutet?
– Min reaktion var inte bra och jag beklagar det inträffade. Men ärligt talat tycker jag att domaren förtjänade det!

Är det allt vad du har att säga till domaren?
– Ja.

Vad har du gjort sedan du blev avstängd?
– Jag arbetar som hjälptränare vid Kubas landslagsuttagningar. Avstängningen svider inte så mycket, för jag hade i vilket fall tänkt dra mig tillbaka efter OS. Men det är klart, ingen vill avsluta sin karriär på det här viset.

Erik de la Reguera

DN 2009-01-21