Yearly Archive: 2008

BUENOS AIRES. Fängslade mapucheindianen Patricia Troncoso avbröt på onsdagen sin nära fyra månader långa hungerstrejk. Det meddelade hon från sin sjukbädd, sedan Chiles regering gått med på att ge henne och två medfångar bättre förhållanden i fängelset.

Troncoso hade tappat 25 kilo under hungerstrejken och var i förra veckan nära döden, enligt fängelseläkarna. Hon avtjänar ett tioårigt fängelsestraff för att ha anlagt en skogsbrand i ett område i södra Chile som mapucheindianerna hävdar tillhör dem.

Det hårda straffet kom sig av att hon dömdes enligt en terrorlagstiftning som tillkom under Augusto Pinochets militärregim.

Växande manifestationer till stöd för Troncoso och mapuchefolket lyckades sätta press på Michelle Bachelets regering och i måndags nåddes en överenskommelse som innebär att Troncoso och två av hennes medfångar kommer att behandlas mer som vanliga interner, i stället för terrorister.

De ges bland annat rätt till permissioner.

På grund av ett djupt misstroende mot myndigheterna vägrade Troncoso först avsluta hungerstrejken innan hon fått avtalet på pränt.

Men efter medling av en biskop gick hon på onsdagen ändå med på överenskommelsen.

Erik de la Reguera

DN 2008-01-31

BUENOS AIRES. Venezuelas president Hugo Chávez vill skapa en militärallians med andra latinamerikanska länder för att kunna försvara sig mot USA. Förslaget presenterades i Chávez TV-show ”Aló Presidente” på söndagen.

Flankerad av Nicaraguas president Daniel Ortega förklarade Chávez att militäralliansen till en början bör bestå av de fem ordinarie medlemmarna i samarbetsorganisationen ALBA (Bolivariska Alternativet för Amerika) – vilka förutom Venezuela och Nicaragua är Kuba, Bolivia och den lilla önationen Dominica.

– Om de attackerar en av oss, attackerar de oss alla, sade Chávez.

Allt sedan 1823, då presidenten James Monroe förklarade Latinamerika som en amerikansk intressesfär, har USA utövat ett avgörande
inflytande i regionen.

Bland annat understöddes många av 1970- och 80-talens militärkupper aktivt av CIA.

Men det senaste decenniet har kontinentens USA-beroende minskat något, delvis till följd av ökad handel med Kina och EU.

Erik de la Reguera

DN 2008-01-28

BUENOS AIRES. De allt fientligare tongångarna mellan Venezuelas president Hugo Chávez och hans colombianska kollega Álvaro Uribe riskerar nu att leda till öppet krig mellan länderna, varnade Chávez på fredagen. Samtidigt besökte USA:s utrikesminister Condoleezza Rice Colombia för att visa sitt stöd för Uribe.

-Jag anklagar Colombias regering för att konspirera och, som den dräng den är för det nordamerikanska imperiet, förbereda en militär provokation mot Venezuela, sade Hugo Chávez vid en presskonferens på fredagen.

Uttalandet är bara det senaste i ordkriget mellan ländernas ledare, som inleddes när Chávez i höstas förklarade att han ville medla mellan den colombianska regeringen och vänstergerillan Farc.

Tillsammans med den colombianska senatorn Piedad Córdoba lyckades han för ett par veckor sedan förhandla fram Farcs ensidiga frigivande av två civila kvinnor. Nu hoppas många av de anhöriga till de över 700 kidnappade som sitter i gerillans läger att fler ska friges.

Men den colombianska rege­ringen vill till varje pris undvika att den socialistiske Chávez, som öppet visat sin sympati för Farc, blir medlare i en fredsprocess.

Uribe har därför den senaste veckan turnerat runt Europa för att försäkra sig om EU:s fortsatta stöd för vad han kallar kampen mot terroristerna i Farc. Samtidigt har han försökt få en trojka EU-länder att ta på sig medlarrollen i konflikten.

Den amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice uttryckte också sitt fulla stöd för Colombias regering vid ett besök i Medellin i fredags.
Och vad värre är för Chávez: USA:s drogtsar John Walters anklagade honom för att vara den president i Latinamerika som understödjer narkotikahandeln allra mest.

Det har fått Chávez att frukta ett militärt anfall från Colombia, möjligen understött av de uppemot tusen amerikanska soldater som finns stationerade där.

En sådan attack skulle sannolikt motiveras med kampen mot narkotikamaffian, då mycket tyder på att Farc-gerillan använder Venezuela som transitland vid transport av kokain till Europa.

Anfallet skulle troligen riktas mot de gerillabaser som, enligt flera tidningsrapporter, finns på den venezuelanska sidan gränsen.

Vilken av de båda presidenterna som har starkast band till maffian är dock en öppen fråga. Flera människorättsorganisationer anklagar Álvaro Uribe för att ha nära band till ledarna för de paramilitära grupperna i Colombia, vilka är djupt involverade i narkotikahandeln.

Erik de la Reguera

2008-01-27

BUENOS AIRES. Den chilenske korpral som gav ordern om att skjuta den svensk-argentinske SVT-fotografen Leonardo Henrichsen 1973 har avlidit, uppger argentinska medier. Rättvisan hann aldrig i kapp den förre korpralen, trots att han filmades när han gav ordern.

De svartvita bilderna har nästan 35 år på nacken, men de ger än i dag betraktaren kalla kårar: man ser människor som flyr i panik, militärer i gathörnen som hötter med sina vapen mot allt och alla, en ambulans kör i ilfart gatan fram.

Sedan kommer ett befäl i bild. Han riktar sin pistol mot fotografen och fyrar av. Sedan ger han sina soldater order om att öppna eld. Kameran vajar till, och i nästa stund svartnar bilden.

Den fotograf som höll i kameran den där junidagen 1973 var svensk-argentinske Leonardo Henrichsen. Han hade skickats till Santiago av Sveriges Television för att tillsammans med SVT-korrespondenten Jan Sandquist rapportera om de tilltagande kupprykten mot den folkvalde Salvador Allendes regering.

Några månader senare skulle dessa rykten besannas genom general Augusto Pinochets våldsamma maktövertagande i Chile. Men kuppförsöket den 29 juni lyckades inte, även om det krävde 22 civilpersoners liv. En av dem var Leonardo Henrichsen.

– Leonardo var min bästa vän och jag höll honom i mina armar när han dog. Det är något som jag aldrig kan glömma, säger Jan Sandquist på telefon till DN.

Identiteten på den man som gav ordern om att skjuta var länge ett mysterium. Men för några år sedan lyckades Henrichsens anhöriga, med hjälp av journalisten Ernesto Carmona, identifiera honom som den pensionerade korpralen Hernán Hector Bustamante.

Familjen inledde en stämningsansökan, och flera manifestationer ägde rum utanför den förre korpralens bostad i Santiago. Men rättvisan hann aldrig i kapp Bustamente. Han avled den 18 december förra året på ett militärsjukhus.

– Det känns på sätt och vis skönt att denne man, som för mig kommit att representera ondskan själv, nu gått ur tiden. Samtidigt är jag bedrövad över att han inte fälldes, säger Jan Sandquist.

Erik de la Reguera

DN 2008-01-25

BUENOS AIRES. Min lokale tidningshandlare Néstor ser vädjande på mig när jag räcker fram en tvåpesosedel för att betala för dagstidningen Clarín.

– Har du inga mynt? säger han.

Jag gräver i plånboken och konstaterar att mynten inte räcker till. Men Néstor ger sig inte. Ett begär har tänts i hans blick av att se mina fingrar leka bland slantarna. Leendet på hans läppar har börjat likna Gollums i ”Sagan om Ringen” när denne tror sig vara nära härskarringen.

– Men hur mycket har du där då? Saknas det bara tio centavos? Äsch, ge mig mynten! väser han.

Det är bara en i raden av märkliga konversationer om mynt som jag haft i Buenos Aires på sistone.

Orsaken är den konstanta bristen på växel, och då framför allt på mynt, som råder här sedan flera månader.

En svart marknad har börjat växa fram, med svartabörshajar som säljer mynt för fem procent mer än vad de egentligen är värda. Och många busschaufförer, som har ett naturligt inflöde av mynt, har kunnat göra sig en hacka på att kränga växel.

Åsikterna om vad myntbristen beror på är många.

– Jag har hört att det finns en maffia som smälter ned mynten och säljer metallen, säger tidningshandlaren Néstor.

Den teorin är populär. Men de flesta misstänker bankerna för att vara bovarna i myntdramat. Många tror att bankerna försöker spara pengar – i dubbel bemärkelse – genom att inte distribuera hela sin kvot av växelmynt.

Men det finns inga bevis. Och under tiden har jag, liksom många andra av Buenos Aires invånare, lärt mig konsten att simulera myntbrist:

– Vadå, mynt? Nej, tyvärr, jag har inga mynt. Ge mig min växel, che!

Erik de la Reguera

DN 2008-01-24

BUENOS AIRES. Mexikansk polis grep på måndagen Alfredo Beltrán, alias ”el Mochomo”. Han tros vara nummer 2 i den fruktade Sinaloakartellen, som sedan flera år styrs av maffiabossen Joaquín ”El Chapo” Guzman.

Beltrán greps i samband med en omfattande polisrazzia i staden Culiacán i delstaten Sinaloa i norra Mexiko.

Vid gripandet konfiskerades flera tunga eldvapen och en rad resväskor med sammanlagt 900.000 dollar i kontanter.

Polisen misstänker Beltrán för att ha varit ansvarig för Sinaloakartellens kokainsmuggling och för att ha mutat en lång rad tjänstemän och politiker.

Sedan nyår har polisens och militärens operationer mot olika narkotikakartellerna i norra Mexiko intensifierats.

Regelrätta gatustrider har ägt rum i stort sett varje dag, vilket myndigheterna ser som ett tecken på att maffian känner sig pressad.

Erik de la Reguera

DN 2008-01-22