SANTA CRUZ. I Sydamerikas fattigaste land, Bolivia, hotar sedan några veckor splittring och inbördeskrig. President Evo Morales har allt svårare att kontrollera den radikala högeropposition som på söndag ordnar folkomröstning i provinsen Santa Cruz och planerar att utropa ”en andra republik”.
”Evo är en mördare”, invånare i Santa Cruz, ta upp vapnen!” manar graffiti på väggarna i Bolivias största stad Santa Cruz.
Här, på det bördiga låglandet i sydöstra Bolivia, är mestiserna och de spanskättade fortfarande i majoritet, och hatet och misstron mot landets demokratiskt valde president, aymaraindianen Evo Morales, går inte att ta miste på.
Nu har delstatsregeringen utlyst en folkomröstning om regionalt självstyre till på söndag en omröstning som kan leda till att landet delas om det blir ett ja.
– Den andra republiken i Bolivia föds den 4 maj! proklamerade provinsprefekten Ruben Costas trotsigt i helgen.
Sedan Evo Morales kom till makten i januari 2006 har han mötts av hårt motstånd från den traditionella makteliten i Bolivia, som till stor del består av välbärgade företagsledare med spanskt påbrå.
– De kan inte acceptera att en indian är landets president, sade Evo Morales tidigare i veckan.
På onsdagen arrangerades en stor manifestation för jakampanjen i Santa Cruz. Tusentals människor samlades i centrum och viftade med provinsens grönvitrandiga flagga, och stödmanifestationer väntades i flera andra provinser där liknande folkomröstningar utlysts, men till senare datum.
I praktiken rör det sig om ett sätt att hindra viktiga skatteintäkter från att nå La Paz. Så trots att ledarna för autonomirörelsen gärna poängterar att deras krav har en lång historia och brett folkligt stöd, är det uppenbart att avsikten är att slå mot Morales regering.
Folkomröstningen har stämplats som olaglig av regeringen, vilket har fått stöd av landets valtribunal. Och i Santa Cruz är många fortfarande osäkra på om de ska gå och rösta på söndag.
– Jag tilltalas av tanken på att mer av de rikedomar vi producerar i Santa Cruz ska stanna i provinsen. Men den lilla grupp som har tagit fram förslaget verkar ha en dold agenda, säger Julio Cesar Salazar, en nyutexaminerad jurist som jag träffar på ett torg i staden.
Polariseringen ökas av att Evo Morales vill att landet i stället ska folkomrösta om ett förslag till ny konstitution, ett förslag som oppositionen menar har tagits fram under kuppartade former.
Denna nya konstitution skulle bland annat ge landets ursprungsfolk begränsat självstyre, medan sjukvård och utbildning garanteras för alla bolivianer.
De amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, har försökt medla i konflikten men det mesta tyder ändå på att det går mot en konfrontation. Båda sidor anklagar varandra för att bryta mot lagen, och såväl Evo Morales anhängare som oppositionen har deltagit i våldsamma gatuprotester i det förflutna.
I bakgrunden pågår ett storpolitiskt spel med höga insatser. När Santa Cruz-senatorn Oscar Ortiz nyligen var i Colombia för att söka stöd för autonomiprocessen sade han:
– Bolivia kan bli det land som markerar brytpunkten för den auktoritära vänstermodell som inspireras av Hugo Chávez; en brytpunkt som kan leda till hela modellens sammanbrott.
Erik de la Reguera
Fakta:
Drygt 60 procent av Bolivias befolkning tillhör de olika ursprungsfolken, varav många talar språken quechua eller ayamara.
Bolivia är Sydamerikas fattigaste land.
Omkring 60 procent av landets befolkning lever i fattigdom. Många av dem är indianer.
När Evo Morales och hans parti MAS (Rörelsen för socialism) segrade i valet i december 2005 var det första gången som en indian blev landets president.
Morales har lyckats förena socialism och antirasism till ett politiskt program, och han har allierat sig med Venezuela, Kuba, Ecuador och Nicaragua.
Bolivia är rikt på naturresurser, inte minst på naturgas, och en stor del av dessa tillgångar finns i sydöstra delen av landet.
Bland annat i Santa Cruz, den provins som nu på söndag röstar om autonomi
DN 2008-05-02
