Yearly Archive: 2008

MEXICO CITY. I den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez vågar många föräldrar inte låta sina barn gå till skolan av rädsla för kidnappningar. Det är bara det senaste exemplet på hur våldsspiralen drabbar även civila i Mexiko, och nu höjs krav på dödsstraff och beväpnade medborgargarden eller – i motsatta lägret – en legalisering av drogerna.

Anonyma hotbrev har den senaste tiden satts upp utanför en rad skolor i miljonstaden Ciudad Juárez i norra Mexiko. I breven kräver en lokal maffiaorganisation att lärarna ska ge dem sin julbonus, som i Mexiko ofta uppgår till en extra månadslön – annars kan barnen komma att kidnappas.

Denna typ av beskyddarverksamhet har ökat snabbt över hela Mexiko i takt med att maffian behöver finansiera det tilltagande kriget i den undre världen.

Enbart i Ciudad Juárez har minst 1 400 människor dödats i uppgörelser i år och omkring 30 butikslokaler har bränts ned till följd av utpressning. Många företagare anklagar myndigheterna för att stå handfallna inför brottsligheten, när de inte är direkt inblandade i den.

I Ciudad Juárez har det därför börjat talas allt högre om att beväpna egna medborgargarden, något som redan skett i delstaten Guerrero, där en paramilitär ”självförsvarsgrupp” uppges operera. Risken är dock stor för att följden bara blir att kartellerna skapar egna sådana grupper för att kunna bekämpa motståndarna mer legitimt.

Samtidigt förefaller det gamla maktpartiet PRI vilja göra ett återinförande av dödsstraffet till en valfråga i nästa års parlamentsval. Stödet för dödsstraff för bland annat kidnappning har på senare tid stigit kraftigt i opinionsmätningarna.

Då är de tankar om en legalisering av drogerna som bland annat författaren Carlos Fuentes uttryckt stöd för betydligt mer kontroversiella. Förespråkarna menar att en legalisering av bland annat kokain och metamfetamin skulle kunna slå undan fötterna för maffian och ta ifrån dem deras främsta inkomstkällor.

Men så länge samma droger är illegala i USA är det i det närmaste politiskt självmord att föreslå något sådant i Mexiko.

En senator för vänsterpartiet PRD vågade sig nyligen på att föreslå en slopning av straffen för konsumtion och innehav av marijuana – en drog som både odlas och konsumeras ymnigt i Mexiko – men fick då genast hård kritik, och inte minst från de egna leden.

Erik de la Reguera

Våldet i Mexiko sprider sig till de civila

Kriget i den undre Världen har i år krävt minst 5 400 dödsoffer i Mexiko. Fram till nyligen var de flesta som dödades medlemmar i maffian, medan en mindre andel utgjordes av poliser och militärer.

På senare tid har dock även familjemedlemmar, flickvänner, advokater och andra civila kommit att drabbas. Samtidigt har utpressning och kidnappningar blivit allt vanligare.

Kriget handlar om kontrollen över lukrativa smugglingsrutter till USA, men också om den lokala försäljningen av kokain, marijuana och metamfetamin.

President Felipe Calderón menar att det ökade våldet beror på att kartellerna är desperata sedan de förlorat några av sina tyngsta ledare, men en ny amerikansk rapport slår fast att den mexikanska maffian tvärtom är mäktigare än någonsin och numera också kontrollerar stora delar av distributionen i USA.

Publicerad i DN den 22/12 2008.

MEXICO CITY. Bolivia har gjort sig kvitt den tidigare så utbredda analfabetismen i landet. Det hävdar president Evo Morales och får stöd av FN-organet Unesco.

Vid ett tal i staden Cochabamba på lördagen tillkännagav Evo Morales att andelen vuxna bolivianer som inte kan läsa och skriva nu är mindre än fyra procent, vilket innebär att landet är fritt från analfabetism enligt Unescos definition. Bolivia har därmed nått ett av FN:s så kallade millenniemål.

Så sent som 2001 konstaterade en statlig utredning att 14 procent av befolkningen var analfabeter. Men 2006 inleddes en satsning på läs- och skrivkunnighet i landet och sedan dess har 819.417 bolivianer lärt sig läsa och skriva, uppger regeringen.

– Det här kommer säkerligen att inspirera andra länder att införa liknande program, sade Unescos representant Eduard Matoko i en kommentar.

Alfabetiseringsprogrammet har fått omfattande stöd av Morales allierade i Kuba och Venezuela.

Erik de la Reguera

DN 2008-12-21

SAN AGUSTINILLO. Efter åratal av utfrysning i Latinamerika välkomnas Kuba nu in i värmen. Samtliga länder i regionen ställde sig vid ett toppmöte i Brasilien bakom kravet på ett hävande av USA:s handelsembargo, helt i linje med den sturskare hållning som Latinamerika på senare tid intagit mot stormakten i norr.

När regeringschefer och ministrar från de 33 länderna i Latinamerika och Karibien möttes i Costa do Sauipe i Brasilien stod Kubas president Raúl Castro i centrum, då hans regering välkomnades som fullvärdig medlem i den så kallade Riogruppen.

Sedan 1962, då USA införde ett handelsembargo och Castroregimen uteslöts ur Amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, har Kubas ledare varit bannlysta från de flesta regionala toppmöten och sammankomster.

Nu ändras det, till stor del beroende på de senaste årens vänstervåg i Latinamerika.

Brasiliens president Lula da Silva var bara en i raden av statschefer som vid toppmötet kallade det amerikanska embargot för oacceptabelt. Längst gick Bolivias Evo Morales, som uppmanade alla länder i regionen att utvisa USA:s ambassadörer om inte Barack Obama häver embargot efter sitt tillträde som president.

Vid toppmötet beslutades att den informella Riogruppen om två år ska förvandlas till en samarbetsorganisation för alla Latinamerikas och Karibiens nationer. I praktiken kan denna nya organisation komma att ersätta OAS, vilket skulle minska USA:s inflytande i regionen ytterligare.

Tal om samordning av de stora ländernas utrikespolitik, massiva infrastrukturprojekt och på sikt även skapandet av en gemensam valuta förekom vid mötet.

Men än återstår lång väg att vandra innan ens delar av Latinamerika kan närma sig en politisk och ekonomisk union liknande EU. De regionala institutionerna är i sin linda och motsättningarna mellan länderna i vissa fall stora. Det initiativ som förefaller mest lovande är Sydamerikas nationers union, Unasur, som har EU som förlaga.

Unasurs grundande fördrag skrevs under i maj i år och dess framtid avgörs sannolikt av hur villigt Brasilien är att ta på sig ledarrollen, med allt vad det innebär av ekonomiska uppoffringar.

Lula da Silva säger sig vara mån om att stärka Unasur, men så länge Brasilien lider av enorma inkomstklyftor blir det svårt för honom eller landets nästa president att förklara varför brasilianarnas skattpengar ska gå till fattigdomsbekämpning i grannländerna i stället för i Rios slum.

Och utan en morot i form av strukturfonder liknande de EU-fonder som hjälpte Spanien och Grekland på fötter finns risk för att de mindre länderna i Sydamerika föredrar bilaterala handelsavtal med USA, EU och Kina framför en regional integration á la Unasur.

Erik de la Reguera

Publicerad i Dagens Nyheter den 19/12 2008.

SAN AGUSTINILLO. Efter åratal av utfrysning i Latinamerika välkomnas nu Kuba in i värmen igen. Alla länder i regionen ställde sig på onsdagen bakom kravet på ett hävande av USA:s handelsembargo mot Kuba.

Uttalandet skrevs under av regeringschefer och ministrar från de 33 länderna i Latinamerika och Karibien vid ett toppmöte i Costa do Sauipe i Brasilien. Kubas president Raúl Castro fanns på plats, eftersom Kuba dagen innan välkomnats som fullvärdig medlem i den så kallade Rio-gruppen.

Sedan 1962, då USA införde ett totalt handelsembargo och Kuba uteslöts ur Amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS, har Fidel och Raúl Castro varit bannlysta från de flesta regionala toppmöten och sammankomster.

Det har dock ändrats i och med de senaste årens vänstervåg i Latinamerika. Brasiliens president Lula da Silva var på onsdagen bara en i raden av statschefer som kallade det amerikanska embargot för ”oacceptabelt”.

Längst gick Bolivias president Evo Morales, som uppmanade alla länder i regionen att utvisa USA:s ambassadörer om inte Barack Obama häver embargot efter sitt tillträde som president.

Erik de la Reguera

DN 2008-12-18

MEXICO CITY. Med sina 325 kilo är Manuel Uribe långt ifrån sinnebilden av en kostmedveten man med dietistdrömmar. Men nu vill han hjälpa andra mexikaner att gå ned i vikt.

När denne 43-åring från Monterrey i norra Mexiko utsågs till världens fetaste man 2006 var han uppe och snuddade på 600-kilostrecket och hade inte orkat ta sig upp ur sängen på flera år. Sedan dess har han dock, med stöd av sin fru och sporrad av en rad teveprogram, lyckats gå ned 240 kilo i vikt och det på bara två och ett halvt år.

Fortsätter han att banta i samma takt kan det ge honom ännu en notering i Guinness rekordbok, men nu som den som förlorat mest vikt på kortast tid.

Favoriträtten tacos al pastor och pommes frites, gärna med en stor coca-cola till, har han fått ge avkall på. Men i gengäld har Manuel Uribe blivit något av en symbol för kampen mot den ökande fetman hos barn och vuxna i Mexiko. Landet ligger tvåa på listan över de nationer som har störst problem med övervikt strax efter USA. En starkt bidragande orsak till det tros vara de ändrade kostvanorna.

För mexikanerna äter visserligen fortfarande tacos, enchiladas och quesadillas med glädje, men det senaste decenniet har också den amerikanska snabbmatskulturen börjat anammas på allvar. Hamburgare och pizza har blivit allt vanligare på middagsborden och då inte minst i låginkomsthem.

Samtidigt har mexikanerna blivit världsmästare på läskdrickande: medelmexikanen konsumerar varje år inte mindre än 152 liter läsk. Paradoxalt nog kan den undernäring som fortfarande existerar på många håll i Mexiko också vara en bidragande anledning till att så många blir överviktiga.

Vissa studier tyder på att de som utsatts för undernäring i späd ålder – vilket i dag gäller många av Mexikos vuxna – är mer benägna att lägga på sig vikt senare i livet. De tros också löpa större risk än andra att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar.

Bara i Manuel Uribes hemstad Monterrey tros minst femton personer väga mer än 200 kilo. Den förre rekordhållaren vill nu därför skapa en stiftelse som ska hjälpa dem att gå ned i vikt på samma sätt som han själv har gjort.

Erik de la Reguera

DN 2008-12-13

MEXICO CITY. Venezuelas mest kända oppositionspolitiker, Manuel Rosales, åtalades på torsdagen för förskingring. Rosales själv hävdar att det rör sig om förföljelser från regeringens sida.

– Det här är ett försök att radera mig från den politiska kartan, sade Manuel Rosales sedan han delgivits åtalet.

Denne populäre mittenpolitiker var i presidentvalet 2006 Hugo Chávez främste utmanare och fram tills nyligen också guvernör i provinsen Zulia. I lokalvalen i november i år valdes han till borgmästare i staden Maracaibo.

Enligt åklagarmyndigheten ägde den misstänkta förskingringen rum under åren 2002-2004, då Rosales var guvernör. Detaljerna i åtalet är dock inte kända.

President Hugo Chávez har på senare tid anklagat Rosales för att vara en ”korrupt maffialedare”.

I februari nästa år väntas en folkomröstning genomföras om en grundlagsändring som, om den går igenom, gör det möjligt för presidenten att väljas om ett obegränsat antal gånger. Oppositionen menar att åtalet mot Rosales är ett sätt för presidenten att göra sig kvitt en tänkbar motståndare i presidentvalet 2012.

Erik de la Reguera

DN 2008-12-12