Tagged: import

BUENOS AIRES. Larmrapporter om att den förra presidentkandidaten Ingrid Betancourt befinner sig nära döden i Farcgerillans djungelläger har den senaste veckan skakat Colombia. Landets regering öppnade därför på fredagen för ett fångutbyte.

Nya uppgifter om den fransk-­colombianska medborgaren Ingrid Betancourt framkom i veckan i Colombia, där hon blivit något av en symbol för de omkring 700 kidnappade som väntar på att få lämna Farcgerillans läger.

Efter drygt sex år i fångenskap uppges Betancourt ha besökt en lokal sjukstuga i provinsen Guaviare i sydöstra Colombia för några dagar sedan, där hon ska ha fått behandling för svår hepatit B och parasitsjukdomen leishmaniasis.

Därefter ska hon på nytt ha förts ut i djungeln av sina fångvaktare i Farcgerillan.

Sjukvårdarna på kliniken beskriver Betancourts tillstånd som allvarligt. Hon sägs ha varit svårt utmärglad och hennes möjligheter att tillfriskna i fångenskapen bedöms vara små eller inga.

Dessa uppgifter ledde på fredagen till att Colombias president Álvaro Uribe utfärdade ett dekret som gör det möjligt att utbyta fängslade gerillamedlemmar mot kidnappade, utan de förbehåll som tidigare funnits om vilken typ av brott som gerillamedlemmarna får ha begått.

Uribes initiativ mottogs försiktigt positivt av Betancourts anhöriga.

– Förslaget är ett steg i rätt riktning, men det finns fortfarande en del frågetecken som behövs rätas ut. Vi fruktar att gesten kan bero på att Uribe vet att Ingrid är mycket illa däran och att han vill slippa undan ansvaret för hennes död, sade Ingrid Betancourts ex-make Fabrice Delloye på fredagen.

De inofficiella förhandlingarna om ett frigivande av Ingrid Betancourt och ett fyrtiotal andra ur gerillans stora gisslan fick ett abrupt slut för en knapp månad sedan, i samband med en colombiansk attack mot ett Farcläger på den ecuadorianska sidan gränsen.

I attacken dödades ett tjugotal gerillamedlemmar, bland dem Raúl Reyes, som var gerillans nummer två och en av de viktigaste kontaktpersonerna i försöken att få till ett fångutbyte.

Enligt Ecuadors regering, som erkänt att den agerat mellanhand i förhandlingarna, var ett frigivande av Betancourt nära förestående när attacken ägde rum.

De senaste veckorna har dock gerillan i stället varit på reträtt, och den förefaller nu främst fokusera på att undvika nya angrepp.
Bristen på förtroende mellan parterna är med andra ord stor och det är därför osannolikt att Álvaro Uribes utspel kommer att leda till något konkret resultat, så länge det inte föreligger något konkret förslag om var utbytet ska äga rum och under vilka omständigheter.

Farc har upprepade gånger krävt att två kommuner i södra delen av landet ska demilitariseras, och att fångutbytet ska vara första steget mot fredsförhandlingar.

Det är dock inte Álvaro Uribe intresserad av, då hans militäroffensiv mot gerillan förefaller ge utdelning.

Samtidigt är båda parter i konflikten måna om att inte svärtas ned av Ingrid Betancourts eventuella frånfälle.

Inte minst som Frankrikes president Nicolas Sarkozy har engagerat sig i fallet och satt en hel del av sin prestige på spel för att få Betancourt fri.

Erik de la Reguera

DN 2008-03-29

BUENOS AIRES. En månad efter Raúl Castros maktövertagande på Kuba kommer rapporter om att en omfattande jordbruksreform är i görningen på ön. Tillsammans med att vissa förbud slopas och att försiktiga steg tas mot ökad yttrandefrihet ger det en fingervisning om vart den yngre Castrobrodern är på väg.

Källor i jordbruksministeriet i Havanna uppgav på måndagen för nyhetsbyrån Reuters att en omfattande decentralisering av jordbruket nu inletts på Kuba. Småbönder i privata och statliga kooperativ ska de senaste dagarna ha informerats om förändringarna vid möten runt om i landet.

Exakt vad reformen innebär är något oklart, men det står klart att statens planerande roll ska minska till förmån för producenternas egna initiativ och att inslagen av marknadsekonomi ska bli större.

Kuba importerar en stor del av sina baslivsmedel, inte minst från ärkefienden USA, och de senaste årens stigande världsmarknadspriser på mat har gjort en effektivisering av jordbruket nödvändig.

De privata småjordbruken har visat sig vara betydligt mer effektiva än de statliga kooperativen och regeringen ser nu alltså ut att vilja minska planekonomins roll, i vad som skulle kunna vara ett första steg mot ekonomiska reformer liknande dem som genomfördes i Kina och Vietnam på 1990-talet.

Den 76-årige Raúl Castros första månad vid makten har annars inte bjudit på några stora, dramatiska beslut.

Det var heller inte att vänta, med storebror Fidel i bakgrunden som revolutionens fortsatte ”moraliske ledare” och ordförande i kommunistpartiet.

En omedelbar kursändring hade kunnat ge en bild av splittring mellan bröderna, vilket är det sista partiledningen vill.

Men i och med den nu annonserade jordbruksreformen, och flera andra ”läckta uppgifter” om slopade förbud av olika slag, ges en fingervisning om vart landet är på väg.
Inom kort väntas kubaner få tillstånd att köpa dvd-spelare och datorer, visserligen till priser som få har råd att betala, men ändå.

En lagändring ska också göra det möjligt för kubaner att bo på hotell på ön och kanske till och med resa utomlands på semester.

Samtidigt har de hårt censurerade medierna försiktigt börjat släppa på tyglarna: i förra veckan publicerades för första gången kritiska läsarbrev i regeringsorganet Granma.

Erik de la Reguera

DN 2008-03-25

BUENOS AIRES. Den argentinska människorättsorganisationen Mödrarna på Plaza de Mayo fick sin webbplats hackad på söndagskvällen lokal tid. Angreppet ägde rum bara timmar före årsdagen av militärens statskupp 1976.

Hackarnas identiteter är inte kända, men de lämnade budskapet: ”vi lever inte i det förflutna, aldrig mer en gerilla […] Argentina ska inte regeras av vänsterhänta”.
Tilltaget kunde förefalla oskyldigt, om det inte vore för den historiska bakgrunden. Den 24 mars är en nationell helgdag i Argentina, till minne av offren under diktaturåren 1976 till 1983.

Omkring 30.000 människor dödades eller ”försvann” under juntans tid vid makten, och det är inte förrän de senaste tre-fyra åren som rättegångar inletts mot militärerna. Än går många av de ansvariga fria, och vittnen har utsatts för hot och förföljelser.

Mödrarna på Plaza de Mayo genomförde under juntaåren protester för att kräva besked om vad som hänt deras söner och döttrar, vilket gjorde dem till symboler för kraven på rättvisa. Trettiotvå år efter kuppen väntar fortfarande många på besked om vad som hänt deras anhöriga.

Erik de la Reguera

DN 2008-03-24

Jag hade lyckats undvika religiösa processioner hela helgen, men i dag fick jag ändå påskvibbar – fast av annat slag – när vi av en slump hamnade på franska restaurangen Chez på calle Defensa, mitt under pågående söndagsmarknad (ni vet, sambaorkestrar som paraderar förbi, en clown i gathörnet, tangomusiker som lirar klassiker – och en massa turister så klart).

De hade gravad lax på restaurangen. Gravad lax med kokt potatis och grönsallad! Jag brukar inte sakna mycket av den svenska maten. Men det här var precis vad jag behövde (även om ”svensk mat” är ett problematiskt begrepp i sammanhanget, jag vet). En ägghalva med kaviar också, så hade jag varit i sjunde himlen.

På långfredagskvällen råkade jag befinna mig i det nästan övergivna centrumet i Buenos Aires och fick då till min förvåning höra hur prästens entoniga predikan ekade mellan husväggarna.

Mässan spelades upp i stadens högtalarsystem, vilket gav nästan lite undantagstillståndsstämning på de öde gatorna. Men den här gången brändes inga ”kommunistiska” böcker, som för 30 år sen. Allt gott och väl, med andra ord.

Annars har det varit en vecka av val och kval. Men nu är det valt. Och framtiden ser ljus ut.

Närmast väntar besök hos kossor.

BUENOS AIRES. Den diplomatiska konflikten mellan Colombia och Ecuador såg på söndagen ut att förvärras på nytt, sedan uppgifter framkommit om att amerikanskt stridsflyg kan ha deltagit i attacken mot ett gerillaläger på ecuadoriansk mark.

Militärkällor som den ecuadorianska dagstidningen El Comercio talat med hävdar att de laserstyrda bomber som användes vid angreppet mot ett Farcläger i Ecuador den 1 mars, troligen inte avfyrades av colombianskt stridsflyg.

Precisionsbomberna, som slet upp djupa kratrar i lägret och dödade ett tjugotal gerillasoldater, uppges ha varit av typen GBU-12, ett vapen som bland annat användes flitigt av USA under Kuwaitkriget 1991.

Militära experter menar att dessa bomber inte kan avfyras från de Tucanoplan som Colombia har i sin ägo. I stället misstänker Ecuadors militär att amerikanskt stridsflyg, möjligen med understöd från den militärbas som USA kontrollerar i landet, låg bakom luftangreppet.

Stämmer uppgifterna om amerikansk inblandning riskerar konflikten att förvärras betydligt. Colombia – numera USA:s enda allierade i Sydamerika – har hittills hävdat att landet ensamt svarat för attacken.

Colombias försvarsminister gick också snabbt ut och dementerade tidningsuppgifterna, samtidigt som han förklarade att det verkligen var de omtalade Tucanoplanen som avfyrade bomberna, dock utan att gå in på några tekniska detaljer.

USA var det enda land i de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS som vid krismötet i Washington för en vecka sedan ihärdigt försvarade Colombias rätt att, enligt den så kallade självförsvarsrätten, slå till mot gerillaläger i utlandet.

Diplomatkällor har senare gjort gällande att det var Colombia som till slut fick be USA att backa från sin ståndpunkt, vilket möjliggjorde den kompromiss som åtminstone tillfälligt räddade freden i regionen.

Ecuadors president Rafael Correa har inte kommenterat misstankarna om amerikansk inblandning – troligen på grund av bristande bevis – men han varnade i helgen för att spänningen i regionen kan komma att öka om det stämmer att en ecuadoriansk medborgare dödades i den colombianska attacken.

– Vi kommer inte att låta ett sådant mord passera ostraffat, sade Correa.

Den ecuadorian som tros ha dödats är en 38-årig mekaniker vid namn Franklin Aisalia Molina. Det råder oklarhet om han var medlem av gerillan eller ej, men blotta misstanken om att en ecuadorian kan ha fallit offer för den colombianska attacken sätter de nationalistiska känslorna i svall.

Colombianska specialtrupper förde efter luftangreppet bort två av de döda: den ena var Farcs nummer två, Raúl Reyes, och den andra sades vara en annan hög gerillaledare, en uppgift som senare tonades ned av colombianska myndigheter.

Det är denna andra kropp som nu tros vara Aisalia Molinas. Hans anhöriga väntas därför besöka Colombia i veckan för en eventuell identifiering, som kan få storpolitiska konsekvenser.

Erik de la Reguera

DN 2008-03-23

BUENOS AIRES. De amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS nådde sent på måndagskvällen en resolution om den colombianska attacken mot ett gerillaläger i Ecuador.

I och med resolutionen anses krigshotet i regionen för tillfället vara avvärjt.

OAS-resolutionen liknade i mångt och mycket den text som antogs för ett par veckor sedan av den så kallade Rio-gruppen, i vilken bara latinamerikanska länder ingår.

Brasilien och en rad andra länder i Sydamerika arbetar för att Riogruppen på sikt ska ersätta OAS och de såg därför dokumentet som en framgång.

USA reserverade sig mot en skrivning som kritiserar det colombianska angreppet, men stödde texten i sin helhet.

Under förhandlingarna fick båda parter i konflikten ge med sig: Ecuador backade från kravet på ett klart fördömande av den colombianska attacken, medan Colombia tvingades stryka skrivningar om vikten att bekämpa terrorister i regionen.

Colombia, USA och EU har terrorstämplat Farc-gerillan, men många länder i Latinamerika har avvisat en sådan kategorisering, eftersom de menar att det försvårar en politisk lösning av konflikten.

Erik de la Reguera

DN 2008-03-18