Author: Erik de la Reguera

Över 350 000 sälungar kommer att klubbas och skjutas ihjäl av kanadensiska och norska jägare den närmaste månaden. Miljöaktivister protesterar mot slakten och hotar nu med en bojkott av fiskeprodukter.

För några veckor sedan började tiotusentals sälar anlända till nordöstra Kanadas kuststräckor, där de varje år föder sina ungar. Den kanadensiska regeringen har gett tillstånd att döda 350 000 av sälungarna, vilket är den största jaktkvoten på över 50 år.

Sälskinnen säljs till textilindustrin och sälarnas späck har blivit en eftertraktad ingrediens i naturmedel, bland annat i det så kallade Omega 3.

Men bilderna från jakten har fått många miljöaktivister att reagera. De visar män som stegar fram över isen mot försvarslösa sälungar, höjer sina klubbor och svingar dem med full kraft. Snön färgas röd av blod.

– Säljakten är extremt brutal och egentligen fullständigt onödig. Hundratusentals sälar plågas för att vi ska få lyxprodukter, säger Phyllis Campbell-McRae, generalsekreterare för djurrättsorganisationen IFAW.

Hon befinner sig i Newfoundland för att dokumentera säljakten och delta i protesterna mot den. DN når henne på en mobiltelefon, dagen efter det att hon varit ute på isen och sett jakten med egna ögon.

– Jägarna använder verkligen klubbor för att slå sälarna medvetslösa. Alla dör inte och det händer att sälarna flås levande, säger Phyllis Campbell-McRae med avsky.

Säljaktens brutalitet har varit omstridd sedan början på 1970-talet, då miljöaktivister först uppmärksammade den. 1988 orsakade tv-bilder från den norska säljakten folkstorm i Sverige, vilket ledde till att kung Carl Gustaf uttalade sig kritiskt och närapå orsakade en diplomatisk kris med grannlandet.

I Norge förbjöds sedan jakten i ett antal år, men nu har den återupptagits. I år höjdes den norska kvoten till drygt 30 000 sälar och enligt ett uttalande från den norska regeringen är säljakt en näring som man vill ”utveckla och satsa på”.

Förespråkarna pekar på att lagarna skärpts i många länder och att det införts förbud mot att flå sälungar levande. Men miljöaktivister hävdar att många jägare bryter mot de nya reglerna och de kräver därför ett stopp för all säljakt. Flera miljöorganisationer har ställt krav på bojkott av kanadensisk fisk och skaldjur på grund av landets omfattande kommersiella säljakt.

Men för många fiskare i Newfoundland är säljakten en viktig inkomstkälla. Den kanadensiska fiskenäringen befinner sig i en djup kris sedan torskbeståndet nästan utrotats. Ett förbud mot säljakt skulle därför slå hårt mot fiskarna och deras familjer.

Att torskbeståndet inte återhämtat sig förklarar den kanadensiska regeringen med att sälarna är för många. I dag finns det mellan fyra och sex miljoner grönlandssälar i området, men regeringen har godkänt en plan som innebär att en miljon sälar ska avlivas på tre år.

– Det är ren lögn att sälarna skulle vara ett hot mot torskarna! Sälarna har levt sida vid sida med torskarna i tusentals år utan problem, säger Mhairi Dunlop, representant för Greenpeace, till DN.

Även hon befinner sig i Kanada för att protestera mot jakten.

– Vad regeringen inte vill erkänna är att de haft för höga fiskekvoter under många år. Det var det som slog ut torsken – och nu riskerar man att göra samma sak mot sälarna.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-01

Dödstalen efter måndagens kraftiga jordskalv fortsätter att stiga på ön Nias utanför Indonesiens kust. Men räddningsarbetet har kommit i gång och i morgon, torsdag, reser UD:s utsända till Nias med helikopter för att söka efter de båda saknade svenskarna.

De indonesiska myndigheterna höjde på onsdagen sin uppskattning av antalet döda i jordbävningskatastrofen till 2.000. Hittills har man påträffat cirka 300 döda personer, men siffran väntas stiga i takt med att röjningsarbetet fortsätter.

– Jag fruktar att antalet döda kan komma att överstiga den indonesiska regeringens uppskattningar – det kan röra sig om flera tusentals döda, säger Mohamed Salaheen, chef för FN:s livsmedelsprogram i Indonesien, till DN.

Flera stora hjälporganisationer anlände under onsdagen med förnödenheter till civilbefolkningen på Nias, som är den värst drabbade ön. Reuters korrespondent rapporterar om hjärtskärande scener i huvudorten Gunung Sitoli, där familjemedlemmar desperat sökte efter sina anhöriga i ruinerna.

En del av dem som nu är döda sökte skydd på övervåningarna i sina hus för att undkomma en eventuell tsunami. I stället fångades de i rasmassorna.

De lokala myndigheterna uppgav också att 200–300 personer omkommit på ögruppen Banyak, norr om ön Nias. Men eftersom nästan all infrastruktur på Nias och de omkringliggande öarna har förstörts i jordskalvet kunde dessa rapporter inte bekräftas av FN.

UD fick på onsdagen uppgifter om var de båda saknade svenskarna befann sig när jordskalvet ägde rum. Svenskarna, som är i 25-årsåldern och reste till Nias på surfsemester, ska enligt en vän till dem ha sagt att de tänkte resa till Lagundri, en bukt på södra delen av ön.

Telefonförbindelserna med Nias ligger fortfarande nere och den svenska ambassaden har svårt att lokalisera männen från Jakarta. Därför skickar UD i morgon, torsdag, en diplomat till ön med helikopter.

– När den brittiska ambassaden sänder en helikopter till södra Nias, kommer en svensk UD-representant att följa med för att söka efter de saknade svenskarna, säger Christian Carlsson på UD:s presstjänst till DN.

Hjälpinsatserna koncentreras till de större städerna, vilket gör att man fortfarande vet mycket litet om hur situationen på den glesbefolkade södra delen av ön är.

– Så vitt vi kan förstå har de största skadorna och därmed också de flesta dödsfallen skett i städerna, där många fångats i raserade betonghus. På landsbygden är husen ofta byggda av lättare material, men ärligt talat kan vi inte säga hur situationen är i söder, säger Mohamed Salaheen på FN:s livsmedelsprogram.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-20

President Karzai bekräftade ryktet när USA:s utrikesminister kom på besök. Parlamentsvalen i Afghani­stan skjuts upp till september i år.

Det sade president Hamid Karzai efter ett möte på torsdagen med USA:s utrikesminister Condoleezza Rice. Samtidigt dödades fem personer i ett attentat i staden Kandahar.

När Condoleeza Rice besökte Kabul på torsdagen var säkerhetsåtgärderna rigorösa. Vid en gemensam presskonferens med president Karzai förklarade Condoleezza Rice enligt Reuters att USA ser närvaron i Afghanistan som ett långsiktigt åtagande:

- Vi har lärt oss vad som händer när vi inte är långsiktiga i vårt agerande, sade hon och syftade på hur USA vände blickarna bort från Afghanistan efter Sovjetunionens tillbakadragande från det dåvarande grannlandet 1989.

Condoleezza Rice berömde också den afghanska regeringen för de demokratiska framsteg som gjorts i landet, inte minst vid presidentvalet i oktober. President Karzai tog tillfället i akt att bekräfta det ihärdiga ryktet om att parlamentsvalen, planerade att hållas i maj, ska senareläggas.

- Den statliga valkommissionen har beslutat att skjuta upp parlamentsvalen till september, sade Karzai och skingrade därmed alla tvivel.

Valet har skjutits upp flera gånger, vilket Karzai förklarade med ”tekniska problem”. I klartext handlar det om svårigheterna att upprätta en korrekt vallängd. En fullständig folkräkning har på grund av landets många år av krig inte kunnat göras sedan början av 1980-talet.

Samtidigt som Hamid Karzai mötte Condoleezza Rice i Kabul exploderade två fjärrutlösta bomber i staden Kandahar i södra Afghanistan. En taxi slets itu av den ena explosionen och fem personer dödades.

Attentatet är det värsta i landet sedan augusti förra året och mycket tyder på att förövarna tillhör talibangerillan.

Kandahar var i många år ett viktigt fäste för talibanerna, vars ledning tvingades fly till gränsområdet intill Pakistan efter det att amerikanska styrkor hjälpt deras motståndare i Norra alliansen till makten 2002.

Haider Reza, biträdande utrikesminister i Afghanistan, sade vid ett besök i Sverige i förra veckan att han fruktar att talibangerillan under våren och sommaren kommer att intensifiera sina attacker.

- Den utgör inget direkt hot mot regeringen men kan ställa till problem i södra delen av landet, sade han till DN.

Ett annat stort och växande problem för den afghanska regeringen är opiumhandeln. Sedan talibanernas fall har de röda vallmofälten blivit betydligt fler på den afghanska landsbygden.

Condoleezza Rice uttryckte oro för att opiet, som kan förädlas till heroin och morfin, svarar för en stor del av Afghanistans ekonomi. FN beräknar att opiumhandeln utgör 60 procent av Afghanistans totala export, och USA:s utrikesdepartement har tidigare varnat för att landet riskerar att förvandlas till en ”narkotikastat”.

Amerikanska underrättelsekällor uppger att al-Qaida och talibanerna finansierar en stor del av sin verksamhet genom opiumhandeln. Men de som tjänar mest på den är lokala krigsherrar, vilka ofta är klanledare med inflytande över ett visst geografiskt område.

Det är inte minst för att hålla dem i schack som den afghanska regeringen är beroende av de 18.000 amerikanska soldater som befinner sig i landet.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-18

Kosovos premiärminister Ramush Haradinaj anlände på onsdagen till krigsförbrytartribunalen i Haag. Där ska han ställas inför rätta för de brott han anklagas för att ha begått under sin tid som ledare för UCK-gerillan.

På Pristinas flygplats hade flera hundra personer samlats för att visa sitt stöd för Ramush Haradinaj, som av många kosovoalbaner ses som en frihetshjälte. Vid ankomsten till Haag fördes han till tribunalens häkte, där han nu inväntar rättegången.

Än är inte åtalspunkterna mot honom offentliggjorda, men sannolikt kommer de att handla om brott begångna under kriget 1998-99, då Haradinaj var ledare för en avdelning inom den kosovoalbans-ka UCK-gerillan.

De oroligheter som befarades till följd av åtalet uteblev i Kosovo under onsdagen. Flera politiska ledare uttalade sig kritiskt om åtalet, men de flesta sade sig respektera Haradinajs uppmaning om att avstå från våldsamma protester. En mindre studentmanifestation i Pristina avlöpte fredligt på tisdagskvällen.

– Hittills är allt lugnt här, både runt Pristina och i övriga delar av Kosovo, säger Carina Wrangberth, pressofficer i den svenska Kforstyrkan i Kosovo.

Uppgifter om att två andra kosovoalbaner, utöver Haradinaj, ska ställas inför rätta i Haag förekom under onsdagen i olika lokala medier. Dessa uppgifter bekräftas av Carina Wrangberth, som säger att minst två andra personer är aktuella för åtal.

Att krigsförbrytartribunalen nu ställer högt uppsatta kosovoalbaner inför rätta kan bli betydelsefullt för den politiska utvecklingen i Kosovo.

– Bland annat kan det gör det lättare för den serbiska minoriteten att träda in i regeringssamarbetet, vilket samtliga serbiska partier tidigare avstått från i protest mot att Haradinaj utsetts till premiärminister, säger Karin Hernmarck, chef för den svenska ambassadens kontor i Pristina.

Serberna anser att Haradinaj var en av de främsta anstiftarna till våldet som tvingat 200.000 ur den serbiska minoriteten på flykt. I dag finns bara mellan 80.000 och 100.000 etniska serber kvar i Kosovo. På onsdagen sade Oliver Ivanovic, partiledare för ett av det största kosovoserbiska partierna, till radiostationen B52 att han tycker att den kosovoserbiska bojkotten av parlamentsvalen var ett misstag. Uttalandet ses som ett positivt tecken av utländska diplomater.

– Det går åt rätt håll och åtalet mot Haradinaj underlättar förhoppningsvis processen, framhåller Karin Hernmarck.

Kosovo har styrts av FN sedan Natobombningar drev ut de serbiska trupperna 1999. Formellt är Kosovo fortfarande en del av Serbien-Montenegro men förhandlingar pågår om provinsens framtida status.

Reaktionerna på åtalet mot Ramush Haradinaj var över lag positiva i omvärlden. Såväl FN, EU som USA gav Haradinaj beröm för det sätt han har hanterat situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-10

Spaniens tjurfäktare har snart inga tjurar att kämpa mot. Ett virus sprider sig bland de bästa tjurarna och branschens företrädare beskriver krisen som den värsta på över hundra år.

De spanska myndigheterna stoppar nu alla transporter av tjurar från regionerna Andalusien, Extremadura och Castilla-La Mancha i Spanien. Orsaken är att man vill hindra spridningen av det virus som orsakar den så kallade blåtungesjukan.

Symtomen är bland annat feber, blodig diarré och en blåaktig ton på tungan till följd av dålig blodcirkulation.

Av de tjurar som används vid tjurfäktningar runt om i landet kommer hela 65 procent från de bannlysta regionerna. Där ses myndigheternas påbud som ett rött skynke av uppfödarna.

– Hela vår verksamhet är i fara. Vad ska hända med vår kultur, alla våra folkfester?! frågar sig Eduardo Miura, som är ordförande i de spanska tjuruppfödarnas intresseorganisation, UCTL.

Om han sliter sitt hår, som matadoren i den tecknade filmen om tjuren Ferdinand, framgår inte när DN når honom på en raspig telefonledning, men det är tydligt att Eduardo Miura och de andra i tjurfäktningsbranschen är upprörda över de restriktioner som de spanska myndigheterna har lagt på djurtransporter.

– Det handlar bara om en förkylning! De flesta av tjurarna får inte ens några symtom, framhåller Eduardo Miura.

Men att de spanska myndigheterna vill hindra spridningen av blåtungesjukan beror främst på farorna för fårnäringen.

– Medan nötkreatur ofta bara får en lätt feber, så blir får rejält sjuka och dör i sjukdomen, säger Stefan Ahlenius, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Viruset smittar inte direkt mellan djuren, men en liten mygga med det latinska namnet Culicoides har tagit på sig rollen som smittbärare. På så vis kan en tjur som bär på viruset smitta ett får.

Men tjuruppfödarna ger inte mycket för myndigheternas oro.

– I dag är vi 20.000 personer som arbetar med boskapsuppfödning i Spanien. Det här är inte bara ett hårt slag mot oss, utan också mot alla dem som livnär sig av kommersen som uppstår vid festivalerna, säger Eduardo Miura.

Den stora San Fermin-festivalen i Pamplona i juli, med den traditionella tjurrusningen, sägs vara hotad av transportförbudet. Men bristen på tjurar kommer också att slå mot alla de små festivaler som varje år anordnas runt om i landet. Varje mindre spansk stad med självaktning vill ha en festival som kretsar kring tjurfäktning.

– I medelhavsområdet är tjurfäktning en tusenårig tradition. Om viruset visar sig vara svårt att få bukt med och om vi inte får dispens från myndigheterna, så hotas en viktig del av vårt kulturarv, säger Eduardo Miura.

Men de tjurar som inte kan fraktas till tjurfäktningsarenorna klagar troligen inte över situationen. Några faller för åldersstrecket och kommer därför att slaktas, men de andra får avnjuta ännu en tid av lugn och ro i de hagar där de fritt får ströva omkring och lukta på blommorna.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-16

Polisen i ett tiotal länder i Europa och Latinamerika gjorde på onsdagen razzior mot ett internationellt nätverk av barnporranvändare. Insatsen samordnades av den spanska polisen, som uppger att målet är att gripa minst 500 personer.

Polisinsatsen kunde ske efter två månaders spaning på internet, där polisen lyckades identifiera personer som distribuerar barnporr via ett så kallat forum.

I olika delar av Spanien greps 19 personer under onsdagen.

- Insatsen pågår fortfarande och vi räknar med att gripa fler än 500 personer i en rad olika länder, säger Fernando Jimenez, talesman för den spanska polisen, till DN.

Razzior genomfördes på onsdagen även i Frankrike, Italien, Nederländerna och i flera latinamerikanska länder. Det totala antalet gripna är ännu oklart, men enligt Fernando Jimenez har man identifierat drygt 900 användare på internetforumet.

Enligt de första uppgifterna skulle även den svenska polisen delta i insatsen. Men det förnekas av Peter Björk i Rikskriminalpolisens barnporrgrupp.

- Den spanska polisen har informerat oss om tillslaget, men från vår sida har det inte funnits skäl att gripa någon, säger Peter Björk.

Han berättar att spansk polis under spaningarna fick tillgång till uppgifter som tydde på att svenskar var inblandade i härvan.

- Efter att ha utrett saken kunde vi avskriva misstankarna, säger Peter Björk.

Den svenska polisen har ett aktivt samarbete med andra länder för att spåra och identifiera barnporranvändare, inte minst inom EU.

- Brottslighet av den här typen är internationell av sin natur och då måste vi inom polisen också samarbeta över gränserna, säger Peter Björk till DN.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-17