Author: Erik de la Reguera

Kampen om de kvinnliga väljarna tilltar. Den 8 mars lanserar socialdemokraterna ett feministiskt nätverk, samtidigt som Gudrun Schyman fortsätter förberedelserna inför ett nytt feministiskt parti.

På fredagen tillkännagav socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog några av de punkter som hennes nätverk Feministas kommer att driva. Högre kvinnolöner och en öronmärkning av en större del av föräldraförsäkringen för pappor är några av sakfrågorna, enligt Svenska Dagbladet.

Hon plockade också upp förra vänsterledaren Gudrun Schymans förslag om ett jämställdhetsutskott i riksdagen och gjorde det till sitt eget. Jämställdhetsutskottet är tänkt att granska hur den politik som riksdagen beslutar om stämmer överens med målet om jämställdhet.

På fredagen publicerades uppgifter i Göteborgs-Posten om att Gudrun Schyman skulle presentera sitt feministiska ”initiativ” samma dag som Ulvskogs nätverk, den 8 mars.

Uppgifterna kom från Kalle Larsson, riksdagsledamot för vänsterpartiet. Enligt honom har Gudrun Schyman sedan ett par år tillbaka byggt upp ett nätverk av 1.500 personer som har för avsikt att starta det de kallar ett initiativ.
– De värjer sig mot begreppet parti eftersom det förutsätter en massa andra saker, som de inte kommer att hinna eller vilja ha på plats, som medlemmar och partistruktur, sade han till Göteborgs-Posten.

Men Gudrun Schyman gick snabbt ut och dementerade dessa uppgifter.
– Det är som vanligt rena spekulationer. Jag läser i förundran, sade hon till DN.

Hon tyckte att Marita Ulvskogs förslag om jämställdhetsutskott var positivt.
– Ju fler som jobbar åt samma håll, desto bättre. Kräv där du står, tycker jag är en bra paroll, sade Gudrun Schyman.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-19

Svensk näringspolitik ska kunna motivera vapenexport, men däremot ska det inte ställas några krav på att mottagarländerna är demokratiska. Det föreslår regeringens utredare Anders Svärd.

I dag finns ett svenskt förbud mot export av vapen till länder som kränker sina medborgares mänskliga rättigheter. Men i framtiden ska exporttillstånd även kunna ges till dessa länder.

– Det rör sig då om utrustning som inte används direkt för att kränka individers rättigheter, sade utredaren Anders Svärd vid en presskonferens på tisdagen.

Enligt vad DN erfar öppnar ändringen bland annat upp för export av flygplanet Jas och Ericssons radarsystem till länder som tidigare inte varit aktuella.

Men fredsrörelsens förslag om ett demokratikriterium för vapenexport avvisas av Anders Svärd, eftersom han anser att graden av demokrati i ett land är för svårt att mäta. Samtidigt vill han göra svensk näringspolitik till ett legitimt skäl för vapenexport, något som fredsrörelsen är mycket kritisk till. Diakonias direktor Bo Forsberg skriver i ett uttalande att ”trenden med en kraftigt ökande svensk vapenhandel måste stoppas”. Men det avvisas av Anders Svärd.

– Den finns en stor teknisk kompetens inom försvarsindustrin som också är viktig för civil produktion i vårt land.

Miljöpartiets riksdagsledamot Lars Ångström sitter i den nämnd som ska kontrollera svensk vapenexport. Han tror att förslaget kommer att innebära en liberalisering.

– Skillnaden mot i dag blir att om ett odemokratiskt land vill köpa till exempel ett stridsflygplan, så kommer det att bra så länge flygplanet inte används mot landets egna befolkning.

Lars Ångström hoppas att förslaget ändras, så att demokrati förblir viktigt när Sverige säljer vapen. Men även Ångström, tidigare ordförande i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, tycker att reglerna för vapenexporten behöver ändras. Vapen som behövs i de internationella EU- och FN-insatser som Sverige deltar i bör få exporteras, anser han.

– En sådan förändring hade varit rimlig, men det här förslaget innebär att försvarsindustrin får tillverka och sälja i stort sett alla sorters vapen, så länge det finns en exportmarknad för dem.

Erik Gustafsson och Ewa Stenberg

DN 2005-02-15

Det blir ingen amnesti för de apatiska flyktingbarnen. Det står klart sedan moderaterna och socialdemokraterna i dag röstade emot initiativet.

Fram tills i morse var det ännu oklart om moderaterna skulle stödja förslaget om att ge de cirka 150 apatiska flyktingbarnen i Sverige uppehållstillstånd. Så blev det nu inte, eftersom moderaterna gick på socialdemokraternas linje och stoppade förslaget.

– Jag tycker att det är cyniskt att inte försöka rädda de här barnen. Moderaterna ger uttryck för en inlärd omänsklighet när de stoppar initiativet, säger Anne-Marie Ekström, riksdagsledamot för folkpartiet.

Det moderaterna motsätter sig är att det inrättas en särskild instans med läkare och andra experter som ska avgöra vilka apatiska barn som ska ha rätt att få uppehållstillstånd.

– Lag ska tolkas i domstol, inte av tjänstemän, sade Per Westberg i en kommentar till DN efter utskottssammanträdet.

Både socialdemokraterna och moderaterna ser också en risk att antalet fall kommer att mångdubblas om man ger amnesti till de barn som är sjuka nu.

– Vi vill inte hamna i ett läge där effekten blir att fler barn pressas in i den här situationen, sade Tomas Eneroth, socialdemokrat och ordförande i socialförsäkringsutskottet.

Men litar du inte på läkarnas kompetens?

– Dilemmat är detsamma som med sjukskrivningsprocessen, det kommer olika intyg med olika betydelser. Jag tycker att det är myndigheterna som ska ta besluten, sade Tomas Eneroth.

Från de övriga partierna var reaktionerna starka efter beslutet.

– Det här är ett brutalt och cyniskt beslut. Läkarna är eniga om att det inte går att simulera svår apati, sade Kalle Larsson från vänsterpartiet.

Även regeringens andra samarbetsparti var kritiskt.

– Jag tycker att det är bedrövligt att vuxna människor träter medan barn sondmatas. Vi har som politiker en plikt att följa barnkonventionen, sade Mona Jönsson från miljöpartiet.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-18

Utredningen om Sveriges framtida vapenexport är ett beställningsjobb för regeringen. Det menar Björn Hagelin på det internationella forskningsinstitutet Sipri.

– Min uppfattning är att regeringen var väldigt klar över vad den ville ha, när man skrev direktiven för den här utredningen, säger freds- och konfliktforskaren Björn Hagelin.

Det var i söndags som företrädare för bland andra Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Amnesty och Diakonia riktade hård kritik mot regeringens utredare Anders Svärd. Enligt dem kommer Svärd i nästa vecka att föreslå en omfattande avreglering av den svenska vapenexporten och en anpassning till EU:s regelverk.

Bland annat slopas då det generella förbudet mot vapenexport och förbudet mot att exportera till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det skulle enligt fredsrörelsen innebära en ”utrikespolitisk kollaps” och Anders Svärd anklagas för att bryta mot de direktiv som han fått av regeringen. Men Björn Hagelin håller inte med.
– Anders Svärd har fått enormt breda direktiv och samtidigt mycket begränsat med tid. Visserligen står det i direktiven att förslagen ska säkra en restriktiv svensk vapenexportpolitik, men det talas också om en anpassning till EU och vikten av att säkra jobben inom industrin, säger Björn Hagelin.
– Jag tror att Svärd varit mycket medveten om vilken regeringens linje är, tillägger han.

Den anpassning till rådande EU-standard som Anders Svärd väntas föreslå, syftar på en uppförandekod som medlemsländerna antog 1998.

För den svenska krigsmaterielindustrin, som de senaste tio åren deltagit i flera stora samarbetsprojekt inom EU, är en harmonisering av regelverken en viktig fråga.

Samtidigt har regeringen uppmuntrat samarbeten och tillåtit export till länder som tidigare varit på svarta listan.
– Försvarets minskade beställningar av krigsmateriel ställer regeringen inför ett dilemma: behålla arbetstillfällen i Sverige eller ha kvar de restriktiva vapenexportreglerna, säger Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet.

Men redan i dag tillämpas regelverket mindre strikt än för tio år sedan.
– Det är stor skillnad mellan vad som står i reglerna och vilka tillstånd som faktiskt ges. Jag ser den här utredningen som ett sätt att anpassa teorin efter praktiken, säger Björn Hagelin.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-04

Regeringen och stödpartierna presenterade i går en rad åtgärder för att ersätta skogsägare som drabbats av stormen. Dieselskatten för skogsmaskiner sänks och en halv miljard kronor avsätts för att lagra stormfällt virke.

– Den akuta fasen är över. Nu gäller det att se till att timret kommer ut ur skogen, sade infrastrukturminister Ulrica Messing vid en presskonferens.

Regeringen sänker dieselskatten för skogsmaskiner i Götaland från januari i år och fram till och med den 31 december 2006. Det beräknas kosta 200 miljoner kronor.

Men det blir ingen sänkning av dieselskatten för timmerbilar.

– Vi har i stället valt att ge ett direkt stöd till drabbade skogsägare genom en skattereduktion, säger miljöpartiets representant Åsa Domeij.

Drabbade skogsbruk får därmed sänkt skatt med tio kronor per kubikmeter under åren 2005 och 2006, vilket kostar regeringen 400 miljoner kronor. Men skogsägarna är inte nöjda.

– Vi hade hellre sett en sänkt dieselskatt för timmerbilar. Våra avtal med åkerierna garanterar att en sådan sänkning skulle komma oss till del på en gång, medan den skattereduktion som regeringen föreslår inte får effekt förrän 2006 och då kan det vara för sent, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna.

Regeringen avsätter en halv miljard kronor för lagring av virke, samtidigt som ban- och farledsavgifterna slopas för att göra transporter med tåg och båt billigare. Pengar avsätts också för underhåll av skogsvägar.

De åtgärder som regeringen och dess stödpartier tillkännagav i går kostar totalt 1,2 miljarder kronor under två år. Men än är det inte klart varifrån pengarna ska tas.

– Det enda vi har sagt är att det inte får tas från miljöanslaget, säger Åsa Domeij.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-04

Sedan 1994 har över 100 polisstationer stängts i Sverige. Justitieminister Thomas Bodström förklarar minskningen med polisens förändrade arbetssätt.

Vid en debatt i riksdagen på torsdagen kritiserade den folkpartistiske riksdagsmannen Torkild Strandberg regeringen för att dra in resurser för polisen.

Enligt en undersökning av riksdagens utredningstjänst har ett stort antal polisstationer tvingats lägga ner sedan 1994.

Undersökningen, som DN tagit del av, visar att antalet nedläggningar har tilltagit de senaste åren. Av de 106 polisstationer som stängts totalt sedan 1994 har 78 stycken försvunnit efter år 2000.

Thomas Bodström menar att nedläggningarna är en effekt av polisens ändrade arbetssätt.
– Polisens arbete i dag är mer effektivt och anpassat till den verklighet som råder. Jag har förståelse för att man låter små polisstationer som kanske bara är öppna en dag i veckan slås ihop med större stationer, sade justitieministern.

Han ställde sig också frågande till folkpartiets kritik om indragna resurser.
– Sedan 2001 har regeringen ökat polisens anslag med 2,1 miljarder. Dessutom utbildar vi 4.000 nya poliser under den här mandatperioden, sade Thomas Bodström.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-11