Monthly Archive: april 2009

Nej, det rör sig inte om någon parafrasering av Gert Fylkings klassiker, utan om min fullständigt uppriktiga lättnad över att nu – äntligen – ha kommit fram till Mexico City efter två månader i kappsäck.

Därmed kan jag också få lite mer tid till bloggen, som ju varit stendöd den senaste tiden (artiklarna har som vanligt uppdaterats löpande, länkarna finns uppe i högra hörnet – eller klicka här för en längre lista).

I Mexiko väntar vi nu andäktigt på Obamas ankomst. Presidenten landar på torsdag. Nån maffiaboss som vill gå till historien?

MEXICO CITY. Paraguays vänsterpresident Fernando Lugo erkände på måndagen att han under sin tid som romersk-katolsk biskop haft ett hemligt kärleksförhållande med en kvinna och att han är far till hennes tvååriga son.

Beskedet kom sedan 26-åriga Viviana Carrillo lämnat in en stämningsansökan mot Lugo och krävt ett dna-test för att fastställa faderskapet.

– Det stämmer att jag haft en relation med Viviana Carillo. Jag tar härmed på mig hela ansvaret för dess följder och erkänner att jag är far till pojken, sade Fernando Lugo vid en presskonferens på måndagen.

Affären kan skada presidenten politiskt, då han dels brutit mot kyskhetslöftet (han avsade sig biskopsämbetet 2006, men fick inte fribrev från Vatikanen förrän 2008) och dels för att han sägs ha inlett relationen redan för tio år sedan, då Carillo var 16 år.

I Paraguay är det belagt med bötesstraff för vuxna att ha sexuellt umgänge med ungdomar mellan 14 och 16 år.

Erik de la Reguera

DN 2009-04-14

MEXICO CITY. Bolivias president Evo Morales hungerstrejkar sedan fem dagar tillbaka för att pressa landets kongress till en kompromiss om en omstridd vallag.

Den 49-årige Evo Morales, själv aymaraindian och tidigare kokaodlare, sägs under påskhelgen bara ha intagit drycker, en och annan karamell och saften från de kokablad som han har för vana att tugga.

Detta något okonventionella försök till politisk påtryckning inleddes sedan högeroppositionen i förra veckan marscherat ut ur kongressen i protest mot ett förslag till ny vallag.

Den nya lagen ska fastställa reglerna inför president- och parlamentsvalen i december, och oppositionen kräver bland annat en ny vallängd, något som tidigare avvisats av regeringen.
Efter några dagars hungerstrejk valde dock Evo Morales att gå oppositionen till mötes. I söndags sade han sig vara villig att avstå från ett nytt presidentplan och i stället satsa pengarna på en moderniserad vallängd.

Beskedet förefaller ha fört parterna närmare varandra. Natten till tisdagen pågick intensiva förhandlingar mellan det regerande socialistpartiet och oppositionen i kongressen, allt medan hundratals kokaodlare omringat parlamentsbyggnaden för att visa sitt stöd för Evo Morales.

Erik de la Reguera

DN 2009-04-14

MEXICO CITY. Ett förbud för motorcykel- och mopedåkare att ge medpassagerare skjuts trädde i kraft i Guatemala på torsdagen. Den nya lagen är tänkt att slå mot den organiserade brottsligheten i landet.

Motorcykelåkare i Guatemala tvingas från och med i dag, torsdag, avstå från att ge sin käraste skjuts, om de inte vill bryta mot lagen och riskera böter på motsvarande 25.000 kronor.

Inte nog med det. De måste också bära en glittrande reflexväst ovanpå skinnpajen och en ny sorts hjälm med registreringsnumret väl synligt.

I ett land där trafiken ofta tycks följa devisen om att ”kaos är granne med gud” kan dessa nya trafikregler lätt ses som extremt hårda. Men regeringen menar att de är nödvändiga för att minska våldet och maffians makt i Guatemala.

Omkring 5.000 mord begås årligen i landet och ofta använder mördarna motorcyklar för att fly brottsplatsen. På senare tid har busschaufförer råkat extra illa ut, då motorcykelburna ligor satt i system att råna dem. Enligt myndigheterna har ett sextiotal bussar beskjutits av motorcykelgäng enbart i år.

Våldet i Guatemala tros också öka till följd av att landet blivit ett viktigt transitland på kokainets väg från Colombia till USA.

Erik de la Reguera

DN 2009-04-09

MEXICO CITY. En grupp amerikanska kongressledamöter krönte på tisdagen ett flera dagar långt besök på Kuba med ett möte med landets pensionerade ledare Fidel Castro, i vad som kan vara första steget mot ett närmande mellan länderna.

”Vad kan vi göra för att hjälpa Obama?” sägs ha varit Fidel Castros första fråga till tre demokratiska kongressledamöter som fick träffa honom på tisdagen. Sammankomsten ägde rum bakom slutna dörrar.

– Trots att Fidel har varit sjuk fann vi honom vid god hälsa. Han var energisk och klartänkt resonerande, sade kongressledamoten Barbara Lee efter mötet.

Den amerikanska delegationen, i vilken sammanlagt sju ledamöter ingick, har mötts med öppna armar av både Raúl Castro och hans fem år äldre bror Fidel. För trots att resan till Kuba uppges ha skett på eget bevåg, så tolkas den av många bedömare på ön som ett första steg mot en normalisering av relationerna mellan länderna.

I förra veckan framkom också att Obama-administrationen har långt gångna planer på att avskaffa de restriktioner för resor och försändelser av pengar som gäller för amerikaner med kubanskt ursprung. Det fick Fidel Castro att i en av sina ”reflektioner” i kubansk press skriva att han ”inte är rädd för en dialog med USA”.

Erik de la Reguera

DN 2009-04-08

MEXICO CITY. Perus förre president Alberto Fujimori dömdes på tisdagen till 25 års fängelse för att ha beordrat massakrer i inbördeskriget på 1990-talet. Det är första gången som en demokratiskt vald statschef i Latinamerika döms i sitt hemland för så grova människorättsbrott.

Högsta domstolens utslag innebär närmast en livstidsdom för den 70-årige Alberto Fujimori, som satt vid makten åren 1990-2000. Beskedet slog ned som en bomb i huvudstaden Lima, där människorättsaktivister prisade domen och Silvia Loli Espinoza på Amnesty International kallade den ”historisk”.

Bland Fujimoris anhängare var stämningen dock mer dämpad. Ex-presidentens 33-åriga dotter Keiko Fujimori kallade till ett protestmöte senare under kvällen och väntas nu ställa upp i presidentvalet 2011 för att försöka få sin far benådad.

Rättegången mot Alberto Fujimori pågick i ett år och fyra månader och var den mest omfattande i Perus historia. Bland de åtalspunkter som han fälls för finns den korruptionsskandal som drev honom i landsflykt 2000, men också skapandet av hemliga dödspatruller som begick massakrer och selektiva mord på misstänkta gerillasympatisörer i början av 90-talet.

Den militära segern över maoistgerillan Sendero Luminoso och den mindre MRTA-gerillan gjorde Alberto Fujimori populär i breda folklager, men människorättsorganisationer har sedan konfliktens slut hävdat att segern kom till ett högt pris.

Omkring 70.000 människoliv krävdes i inbördeskriget, som rasade under hela 1980-talet och intensifierades under de första åren på 1990-talet, då Sendero Luminoso gick från att vara en utpräglad landsbygdsgerilla till att attackera militära och civila mål i landets större städer. Bilbomber och attacker mot el- och vattenförsörjningen blev närmast vardag i Lima under denna tid.

Svaret från Fujimori-regeringens sida blev en militäroffensiv på landsbygden där lokala miliser beväpnades för att driva bort gerillan, medan ett intensivt underrättelsearbete i städerna till slut ledde till att Sendero Luminosos högste ledare Abimael Guzmán, alias ”Ordförande Gonzalo”, kunde gripas 1992.

En rad dokument och vittnesmål från tidigare arméofficerare och medlemmar i dödspatruller har i rättegången mot Fujimori visat att även en annan, hemlig strategi användes. Strax efter Fujimoris tillträde gavs grönt ljus för så kallad lågintensiv krigsföring, vilket i praktiken innebar selektiva mord och terror mot misstänkta gerillasympatisörer. Denna sorts rättslös gerillabekämpning användes flitigt över hela Latinamerika under 1980- och 90-talen, och tros än i dag utgöra en del av militärens manualer.

Fujimori fälldes på tisdagen för två massakrer i Lima, den ena i stadsdelen Barrios Altos 1991 och den andra på nio studenter och en lärare vid Cantuta-universitetet 1992. Amnesty International och andra människorättsorganisationer ser domen som principiellt viktig eftersom den håller en demokratiskt vald president ansvarig för en militär strategi som lett till människorättsbrott. Tidigare har bara ledare för militärregimer dömts för denna typ av brott i Latinamerika.

Alberto Fujimori själv förnekar skuld och menar att han utsatts för en politiskt färgad rättegång. Han har även sagt sig vilja överklaga domen till internationella domstolar.

Erik de la Reguera

DN 2009-04-07