Fujimori fälld i Peru

MEXICO CITY. Perus förre president Alberto Fujimori dömdes på tisdagen till 25 års fängelse för att ha beordrat massakrer i inbördeskriget på 1990-talet. Det är första gången som en demokratiskt vald statschef i Latinamerika döms i sitt hemland för så grova människorättsbrott.

Högsta domstolens utslag innebär närmast en livstidsdom för den 70-årige Alberto Fujimori, som satt vid makten åren 1990-2000. Beskedet slog ned som en bomb i huvudstaden Lima, där människorättsaktivister prisade domen och Silvia Loli Espinoza på Amnesty International kallade den ”historisk”.

Bland Fujimoris anhängare var stämningen dock mer dämpad. Ex-presidentens 33-åriga dotter Keiko Fujimori kallade till ett protestmöte senare under kvällen och väntas nu ställa upp i presidentvalet 2011 för att försöka få sin far benådad.

Rättegången mot Alberto Fujimori pågick i ett år och fyra månader och var den mest omfattande i Perus historia. Bland de åtalspunkter som han fälls för finns den korruptionsskandal som drev honom i landsflykt 2000, men också skapandet av hemliga dödspatruller som begick massakrer och selektiva mord på misstänkta gerillasympatisörer i början av 90-talet.

Den militära segern över maoistgerillan Sendero Luminoso och den mindre MRTA-gerillan gjorde Alberto Fujimori populär i breda folklager, men människorättsorganisationer har sedan konfliktens slut hävdat att segern kom till ett högt pris.

Omkring 70.000 människoliv krävdes i inbördeskriget, som rasade under hela 1980-talet och intensifierades under de första åren på 1990-talet, då Sendero Luminoso gick från att vara en utpräglad landsbygdsgerilla till att attackera militära och civila mål i landets större städer. Bilbomber och attacker mot el- och vattenförsörjningen blev närmast vardag i Lima under denna tid.

Svaret från Fujimori-regeringens sida blev en militäroffensiv på landsbygden där lokala miliser beväpnades för att driva bort gerillan, medan ett intensivt underrättelsearbete i städerna till slut ledde till att Sendero Luminosos högste ledare Abimael Guzmán, alias ”Ordförande Gonzalo”, kunde gripas 1992.

En rad dokument och vittnesmål från tidigare arméofficerare och medlemmar i dödspatruller har i rättegången mot Fujimori visat att även en annan, hemlig strategi användes. Strax efter Fujimoris tillträde gavs grönt ljus för så kallad lågintensiv krigsföring, vilket i praktiken innebar selektiva mord och terror mot misstänkta gerillasympatisörer. Denna sorts rättslös gerillabekämpning användes flitigt över hela Latinamerika under 1980- och 90-talen, och tros än i dag utgöra en del av militärens manualer.

Fujimori fälldes på tisdagen för två massakrer i Lima, den ena i stadsdelen Barrios Altos 1991 och den andra på nio studenter och en lärare vid Cantuta-universitetet 1992. Amnesty International och andra människorättsorganisationer ser domen som principiellt viktig eftersom den håller en demokratiskt vald president ansvarig för en militär strategi som lett till människorättsbrott. Tidigare har bara ledare för militärregimer dömts för denna typ av brott i Latinamerika.

Alberto Fujimori själv förnekar skuld och menar att han utsatts för en politiskt färgad rättegång. Han har även sagt sig vilja överklaga domen till internationella domstolar.

Erik de la Reguera

DN 2009-04-07