Svenska jobb viktigare än hård vapenkontroll

Utredningen om Sveriges framtida vapenexport är ett beställningsjobb för regeringen. Det menar Björn Hagelin på det internationella forskningsinstitutet Sipri.

– Min uppfattning är att regeringen var väldigt klar över vad den ville ha, när man skrev direktiven för den här utredningen, säger freds- och konfliktforskaren Björn Hagelin.

Det var i söndags som företrädare för bland andra Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Amnesty och Diakonia riktade hård kritik mot regeringens utredare Anders Svärd. Enligt dem kommer Svärd i nästa vecka att föreslå en omfattande avreglering av den svenska vapenexporten och en anpassning till EU:s regelverk.

Bland annat slopas då det generella förbudet mot vapenexport och förbudet mot att exportera till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det skulle enligt fredsrörelsen innebära en “utrikespolitisk kollaps” och Anders Svärd anklagas för att bryta mot de direktiv som han fått av regeringen. Men Björn Hagelin håller inte med.
– Anders Svärd har fått enormt breda direktiv och samtidigt mycket begränsat med tid. Visserligen står det i direktiven att förslagen ska säkra en restriktiv svensk vapenexportpolitik, men det talas också om en anpassning till EU och vikten av att säkra jobben inom industrin, säger Björn Hagelin.
– Jag tror att Svärd varit mycket medveten om vilken regeringens linje är, tillägger han.

Den anpassning till rådande EU-standard som Anders Svärd väntas föreslå, syftar på en uppförandekod som medlemsländerna antog 1998.

För den svenska krigsmaterielindustrin, som de senaste tio åren deltagit i flera stora samarbetsprojekt inom EU, är en harmonisering av regelverken en viktig fråga.

Samtidigt har regeringen uppmuntrat samarbeten och tillåtit export till länder som tidigare varit på svarta listan.
– Försvarets minskade beställningar av krigsmateriel ställer regeringen inför ett dilemma: behålla arbetstillfällen i Sverige eller ha kvar de restriktiva vapenexportreglerna, säger Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet.

Men redan i dag tillämpas regelverket mindre strikt än för tio år sedan.
– Det är stor skillnad mellan vad som står i reglerna och vilka tillstånd som faktiskt ges. Jag ser den här utredningen som ett sätt att anpassa teorin efter praktiken, säger Björn Hagelin.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-04

Continue reading

Staten går in med 1,2 miljarder

Regeringen och stödpartierna presenterade i går en rad åtgärder för att ersätta skogsägare som drabbats av stormen. Dieselskatten för skogsmaskiner sänks och en halv miljard kronor avsätts för att lagra stormfällt virke.

– Den akuta fasen är över. Nu gäller det att se till att timret kommer ut ur skogen, sade infrastrukturminister Ulrica Messing vid en presskonferens.

Regeringen sänker dieselskatten för skogsmaskiner i Götaland från januari i år och fram till och med den 31 december 2006. Det beräknas kosta 200 miljoner kronor.

Men det blir ingen sänkning av dieselskatten för timmerbilar.

– Vi har i stället valt att ge ett direkt stöd till drabbade skogsägare genom en skattereduktion, säger miljöpartiets representant Åsa Domeij.

Drabbade skogsbruk får därmed sänkt skatt med tio kronor per kubikmeter under åren 2005 och 2006, vilket kostar regeringen 400 miljoner kronor. Men skogsägarna är inte nöjda.

– Vi hade hellre sett en sänkt dieselskatt för timmerbilar. Våra avtal med åkerierna garanterar att en sådan sänkning skulle komma oss till del på en gång, medan den skattereduktion som regeringen föreslår inte får effekt förrän 2006 och då kan det vara för sent, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna.

Regeringen avsätter en halv miljard kronor för lagring av virke, samtidigt som ban- och farledsavgifterna slopas för att göra transporter med tåg och båt billigare. Pengar avsätts också för underhåll av skogsvägar.

De åtgärder som regeringen och dess stödpartier tillkännagav i går kostar totalt 1,2 miljarder kronor under två år. Men än är det inte klart varifrån pengarna ska tas.

– Det enda vi har sagt är att det inte får tas från miljöanslaget, säger Åsa Domeij.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-04

Continue reading

100 polisstationer har lagts ner på tio år

Sedan 1994 har över 100 polisstationer stängts i Sverige. Justitieminister Thomas Bodström förklarar minskningen med polisens förändrade arbetssätt.

Vid en debatt i riksdagen på torsdagen kritiserade den folkpartistiske riksdagsmannen Torkild Strandberg regeringen för att dra in resurser för polisen.

Enligt en undersökning av riksdagens utredningstjänst har ett stort antal polisstationer tvingats lägga ner sedan 1994.

Undersökningen, som DN tagit del av, visar att antalet nedläggningar har tilltagit de senaste åren. Av de 106 polisstationer som stängts totalt sedan 1994 har 78 stycken försvunnit efter år 2000.

Thomas Bodström menar att nedläggningarna är en effekt av polisens ändrade arbetssätt.
– Polisens arbete i dag är mer effektivt och anpassat till den verklighet som råder. Jag har förståelse för att man låter små polisstationer som kanske bara är öppna en dag i veckan slås ihop med större stationer, sade justitieministern.

Han ställde sig också frågande till folkpartiets kritik om indragna resurser.
– Sedan 2001 har regeringen ökat polisens anslag med 2,1 miljarder. Dessutom utbildar vi 4.000 nya poliser under den här mandatperioden, sade Thomas Bodström.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-11

Continue reading

Statlig finansiering av kvinnojourer

Miljöpartiet vill skapa ett statligt stöd till landets kvinnojourer. I dag är kvinnojourerna beroende av kommunala bidrag för sin verksamhet, men bidragens storlek skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner.

Inför vårens budgetförhandlingar kräver miljöpartiet att regeringen skapar ett statligt stöd på 100 miljoner kronor per år till kvinnojourerna.

– Jag tycker att det är pinsamt att det görs så lite från statligt håll för att hindra våldet mot kvinnor, inte minst i ljuset av den debatt som har varit på sistone, sade språkröret Peter Eriksson vid en presskonferens på onsdagen.
Miljöpartiets förslag innebär att Brottsoffermyndigheten får till uppgift att slussa pengarna vidare till kvinnojourerna. Men kvinnojourerna ska inte övergå i offentlig regi.

– Många av de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna gör det för att de vill vara anonyma och misstror myndigheterna. Därför är det viktigt att kvinnojourerna kan fortsätta arbeta oberoende. Vår tanke är att skapa en bättre ekonomisk bas för verksamheten, sade Peter Eriksson.

Kvinnojourerna är ideella föreningar som ger stöd åt utsatta kvinnor. I dag är deras verksamhet till stor del finansierad genom kommunala bidrag, men skillnaden mellan Sveriges kommuner är stor. En undersökning som gjorts av Nationella rådet för kvinnofrid visar att 68 kommuner inte ger några bidrag alls till kvinnojourernas verksamhet.

Totalt ger kommunerna 24 miljoner kronor i bidrag till kvinnojourerna, men genom en ändring i socialtjänstlagen vill miljöpartiet tvinga kommunerna att satsa betydligt mer på att förebygga våld mot kvinnor.

– Att staten ger pengar till kvinnojourerna får inte bli ett sätt för kommunerna att komma undan sitt ansvar, säger Peter Eriksson.
Även vänsterpartiet säger sig vilja införa ett statligt stöd till kvinnojourerna. Men justitieminister Thomas Bodström ville på onsdagen inte kommentera förslaget.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-02

Continue reading

Höjda straff för langning och hembränning

Straffet för hembränning och langning höjs till som mest sex års fängelse. Det är några av de åtgärder som regeringen vill vidta för att hindra den ökande spritsmugglingen.

I dag är maxstraffet för olaglig tillverkning och försäljning av alkohol fyra års fängelse. Det vill regeringen nu höja till sex år, samtidigt som det lägsta straffet höjs från böter till sex månaders fängelse.

I straffskalan likställer det langning och hembränning med brott som våldtäkt och vållande till annans död.

– Avsikten med att höja straffen är att vi vill att polisen ska prioritera de grova alkoholbrotten. Vi ser mycket allvarligt på den organiserade brottslighet som har växt fram i södra och mellersta Sverige de senaste åren, säger folkhälsominister Morgan Johansson.

Regeringen vill också förbjuda förvaring av alkohol i vanliga affärer, sedan det blivit känt att flera butiksägare i södra Sverige sysslat med spritförsäljning under disk. Dessutom ger regeringen polisen möjlighet att ta spritlangares lastbilar i beslag. Även andra “hjälpmedel” ska kunna beslagtas.

Lagförslagen, vars detaljer presenteras på torsdag, har nyligen godkänts av vänsterpartiet och miljöpartiet. De är i linje med de förslag som regeringens utredare Kent Härstedt lade fram i augusti. Men någon sänkt spritskatt är än så länge inte aktuell. Folkhälsoministern tror dock att frågan kommer upp i budgetförhandlingarna med vänsterpartiet och miljöpartiet.

– I längden kan vi inte ha en så hög alkoholskatt som i dag. Även om vi lyckas höja EU:s minimiskatt, så kommer vi ändå att ligga långt över våra grannländers skattenivåer, säger Morgan Johansson.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-14

Continue reading

Kommer masken att falla?

De senaste två veckornas intensiva brevväxling mellan zapatistgerillans talesman subcomandante Marcos och den spanske domaren Baltazar Garzón liknar inget annat.

Ett bråk om situationen i Baskien ser ut att få oanade konsekvenser när Garzón, som blev berömd när han ville ställa Pinochet inför rätta för några år sedan, och Marcos kan komma att mötas i en duell på Kanarieöarna.

Det hela började med att Marcos nyligen bröt zapatisternas långa period av tystnad med ett brev till sympatisörer i Spanien. I brevet, som publicerades den 25 november i den mexikanska dagstidningen La Jornada, riktar Marcos hård kritik mot Garzón för förföljelsen av politiska aktivister i Baskien och för illegaliseringen av partiet Batasuna (som har anklagats ha kopplingar till ETA). Garzón kallas i brevet för en “grotesk pajas som går den politiska elitens ärenden” och såväl Spaniens premiärminister Aznar som kung Juan Carlos får ta emot bredsidor av gerillaledaren.

Subcomandantens angrepp på dessa aktade personligheter har väckt stor uppståndelse i Spanien. Garzón svarade i ett öppet brev publicerat den 6 december i den spanska tidningen El País. I hårda ordalag anklagar han Marcos för att vara opportunistisk, antidemokratisk och för att inte tillräckligt tydligt ta avstånd från de terrorister som mördat hundratals civila spanjorer under de senaste åren. Garzón upprörs över Marcos attack på kungen och Aznar, som han menar gjort stora insatser för demokratin i Spanien. Brevet avslutas med en uppmaning till gerillaledaren att ta av sig masken, göra sig av med den “fåniga pipan” och mötas man mot man i en debatt.

Subcomandante Marcos svarade sturskt ja på Garzóns utmaning i ett brev publicerat den 9 december. I brevet, som förefaller inspirerat av “Don Quijote”, fastställer Marcos datum för duellen till den 3-10 april och plats till Lanzarote på Kanarieöarna. Allt enligt seden om att den utmanade riddaren får bestämma plats och tid. Garzón ska ansvara för att subcomandante Marcos och sex av hans “väpnare” ska kunna färdas säkert till och från Lanzarote. Vinnaren koras av en jury, i vilken tre personer utses av zapatisterna och fyra av Garzón. Vinner Garzón får han dra av masken som döljer Marcos ännu okända ansikte. Men om Marcos vinner måste Garzón representera zapatisterna i olika internationella domstolar, med syftet att få den mexikanska regeringen att leva upp till sina internationella åtaganden om ursprungsfolkens rättigheter.

ETA:s ledning uppmanas dessutom av subcomandante Marcos att helt upphöra med attacker mot civila och att iaktta en ensidig vapenvila under 177 dagar med start på julafton. I brevet ber han också anhöriga till ETA:s offer om ursäkt för sin tidigare otydlighet angående terrorn – men fördömer också den spanska statens terror mot aktivister. Han uppmanar i ett par andra brev det civila samhället i Spanien att organisera en kampanj med temat “Ge ordet en chans” och att i anslutning till duellen på Kanarieöarna arrangera ett stort möte med representanter för alla som påverkas av konflikten – inklusive den spanska regeringen.

I skrivande stund har Baltazar Garzón inte svarat. Ska han fäkta eller fly?

Erik Gustafsson

Publicerad i Dagens Nyheter (Kultur) den 17/12 2002

Continue reading