Tagged: import

MEXICO CITY. Tio borgmästare och flera polischefer greps på tisdagen i en stor razzia i den mexikanska delstaten Michoacán. De gripna misstänks ha stått på brottskartellen ”La Familias” lönelistor under en längre tid.

Tusentals soldater och federala poliser deltog i operationen, som inleddes tidigt på morgonen och varade i flera timmar. Vägspärrar sattes upp runt om i Michoacán, en delstat vid Mexikos Stillahavskust, och dramatiska scener rapporteras ha ägt rum i samband med stormningar av kommunhus och avväpningar av lokala polisstyrkor.

Invigningar av offentliga byggnader fick avbrytas när borgmästare i all hast fördes bort i handfängsel.

De tio borgmästare som nu gripits tillhör landets tre stora partier: PRI, PRD och det regerande PAN. Samtliga misstänks för samröre med La Familia, en kriminell organisation med bas i Michoacán som de senaste åren kommit att bli ökänd för sin brutalitet.

När president Felipe Calderón valde att låta militären delta i kampen mot maffian 2006 blev denna hans hemstat, Michoacán, först ut med att se soldater på gator och torg. Sedan dess har omkring 45 000 soldater satts in för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Men våldsvågen bara fortsätter och det beror till stor del på kartellernas grepp om politiker och poliskårer på lokalplanet: uppemot 80 procent av Mexikos kommuner tros vara helt eller delvis kontrollerade av den organiserade brottsligheten.

Korruptionen fastnade på bild för en dryg vecka sedan, då 53 fångar ostört kunde promenera ut från ett fängelse i delstaten Zacatecas mitt framför näsan på vakterna.

Bilderna från övervakningskamerorna har rullat i tevenyheterna i flera dagar. Räden i Michoacán kan därför ses som ett slags svar från regeringens sida, inte minst mot bakgrund av att det är kongressval i Mexiko i juli i år.

Erik de la Reguera

Faktaruta: Familjen satsar på kokainsmuggling

Brottssyndikatet La Familia är baserat i delstaten Michoacán, men organisationen uppges ha aktiva enheter även i andra delar av landet.

Huvudsaklig verksamhet är narkotikasmuggling. La Familia har i perioder allierat sig med brottssyndikatet Zetas och Beltran-Leyva-familjen i det pågående kriget mot Sinaloakartellen, som bara i år krävt fler än 2 300 dödsoffer i Mexiko.

Publicerad i Dagens Nyheter den 28 maj 2009.

MEXICO CITY. Årets scoop i Mexiko stod journalisten Carmen Aristegui för i veckan när hon lyckades få expresidenten Miguel de la Madrid (1982–88) att rikta saftiga anklagelser mot sin efterträdare Carlos Salinas (1988–94).

Det är första gången en expresident bryter mot den oskrivna regel som säger att man inte offentligt kritiserar sin efterträdare. Och de la Madrid skräder inte orden, han anklagar Salinas för att ha stulit mångmiljonbelopp ur statskassan och dennes bror Raúl för att ha bjudit in narkotikamaffian i statens finrum.

Men Salinas – fortfarande en mäktig man – drog i alla sina kontakter, vilket troligen medverkade till att nyhetsprogrammen i de största tv-kanalerna ignorerade nyheten.

Strax därefter gick de la Madrid ut och dementerade det han nyss sagt. Salinas slog spiken i kistan genom att konstatera att den åldrade de la Madrid ”inte varit vid sina sinnens fulla bruk”.

Erik de la Reguera

Publicerad i Dagens Nyheter den 23 maj 2009.

MEXICO CITY. En spektakulär fritagning som klippt ur en Hollywoodfilm har satt strålkastarljuset på den svagaste punkten i Mexikos krig mot maffian – korruptionen inom statsapparaten. Medan skandalerna avlöser varandra förefaller brottskartellernas makt bara fortsätta att växa.

Klockan 04.45 på morgonen stannar en kolonn av polisbilar och fångtransportbussar till framför portarna till fängelset i Cieneguillas i den mexikanska delstaten Zacatecas. Blåljusen är påslagna, en helikopter cirklar i luften ovanför och männen i bilarna bär den federala polisens uniformer.

De behöver inte identifiera sig. Fängelsevakterna släpper in dem utan några frågor. Väl inne på området syns inte några vakter till överhuvudtaget. Hela fängelset förefaller ligga öde.

De tungt beväpnade männen beger sig snabbt in i huvudbyggnaden. Där har 53 interner låst upp sina celler på egen hand och börjat småprata med sina fångvaktare medan de väntar på att fritagningen ska börja.

Tillsammans med ”poliserna” promenerar gruppen av interner ut på gårdsplanen och sätter sig i fordonen. De kör lugnt ut från fängelset.

Det här inträffade förra lördagen. Sedan dess är fångarna försvunna. Samma sak gäller för de män som befriade dem.

Allt skedde på mindre än fem minuter. Inte ett skott avlossades, och hade det inte varit för att någon glömt att stänga av övervakningskamerorna så skulle vakterna säkert ha kunnat hävda de inte visste att det rörde sig om en rymning.

Men bilderna från kamerorna, som nu offentliggjorts, är entydiga och högst talande för tillståndet i Mexikos fängelsesystem.

Minst ett tiotal av männen som promenerade ut från fängelset i Zacatecas tros vara medlemmar i ”Zetas”, en privatarmé som på bara några år gått från att ha varit Gulfkartellens väpnade gren till att i dag göra anspråk på titeln som Mexikos mäktigaste brottssyndikat.

Zetas är kända för sin militära disciplin och för att ha utfört liknande fritagningar tidigare, vilket gör det sannolikt att de låg bakom även denna operation.

För landets regering är rymningen en pinsam motgång i kampen mot maffian, inte minst eftersom operationen krävde de anställdas tysta medgivande.

Korruptionen inom Mexikos fängelseväsende är omvittnad. På många anstalter kan fångar med rätt kontakter få privilegier som sträcker sig från spritfester med prostituerade till celler inredda som finare hotellrum.

I åratal kunde de olika brottskartellernas ledare leda sina verksamheter från dessa lyxceller. Men när Felipe Calderón kom till makten 2006 gav han order om att lämna ut de högsta maffiabossarna till USA, samtidigt som armén sattes in för att bekämpa den organiserade brottsligheten på olika platser i landet.

Det försvagade några av kartellerna och ruckade på maktbalansen i den mexikanska undre världen. När en kartell förlorade i styrka var en annan genast redo att stiga in och ta över den åtråvärda marknadsandelen.

Det är bakgrunden till det krig mellan kartellerna som bara i år krävt 2.300 liv och som inte visar några tecken på att avta.

Regeringen hävdar att våldsvågen ska ses som en maffians dödsryckning. Men samtidigt kommer nästan dagligen avslöjanden om höga polischefer som står på maffians lönelistor – nu senast i delstaten Morelos.

Försvarsanalytiker i USA har börjat fråga sig vem som egentligen är på väg att duka under: maffian eller den mexikanska staten. Bilderna från fängelset i Zacatecas och trovärdiga uppgifter om att Zetas och andra karteller aktivt rekryterar officerare med erfarenhet av underrättelseverksamhet lär inte ha minskat den oron.

Erik de la Reguera

DN 2009-05-23

MEXICO CITY. En domare i Argentina har beordrat frysa tillgångar i byggföretaget Skanska till ett värde av 36 miljoner kronor. Åtgärden sker i väntan på en dom i en uppmärksammad korruptionsutredning mot bolaget.

Pengarna som nu fryses i Skanska uppges motsvara det belopp som bolaget tros ha tagit ut som ”överpriser” i samband med ett bygge av en stor gasledning i Argentina 2005. Enligt dagstidningen Clarín misstänks dessa pengar ha betalats ut som mutor till höga statstjänstemän.

Samma tillvägagångssätt misstänks ha använts vid upphandlingen av en annan gasledning, varför ett lika stort belopp kan komma att frysas även i det fallet.

Skanskas presschef Peter Gimbe bekräftar för DN att bolaget tvingats ställa ut en bankgaranti på 17 miljoner pesos, motsvarande 36 miljoner kronor, för att säkra att Skanska kan betala ett eventuellt skadestånd.

Han skriver i en kommentar att ”vi anser att beloppet är helt galet, det motsvarar det belopp som våra tidigare medarbetare betalat i falska fakturor. Vi kan inte se att det på något sätt hänger ihop med ett eventuellt för högt pris.”

Än finns inte någon fällande dom mot Skanska, men den svenska koncernledningen erkände redan 2006 att luftfakturor förekommit och den lägger all skuld för det inträffade på den lokala ledningen.

Skandalen växte i omfattning 2007, då två höga statstjänstemän tvingades avgå i Argentina och flera höga politiker, bland andra den dåvarande presidenten Néstor Kirchner, kom under hård kritik.

Skanskas tidigare finanschef i Latinamerika, José Alonso, anklagade i samband med det koncernledningen för att försöka köpa de lokala chefernas tystnad med avgångsvederlag i mångmiljonklassen.

Det förnekas av Skanskaledningen, som menar att företaget enligt argentinsk lag är skyldigt att betala ut avgångsvederlag så länge inte någon fällande dom finns.

I Sverige konstaterade överåklagare Christer van der Kwast i januari 2008 att misstankarna mot den svenska koncernledningen var för svaga för att inleda en förundersökning.

Erik de la Reguera

DN 2009-05-19

MEXICO CITY. Den uruguayanske författaren och poeten Mario Benedetti är död. Han avled på söndagskvällen 88 år gammal i sitt hem i Montevideo efter en längre tids sjukdom.

Mario Benedetti var under flera decennier en av Latinamerikas mest angelägna och folkkära röster. I sitt hemland Uruguay var han känd som den kanske främste företrädaren för ”Generation 45”, en samhällskritisk författargeneration som även Idea Vilariño och Juan Carlos Onetti tillhörde.

Under de tolv åren av militärdiktatur i Uruguay (1973-1985) tvingades Benedetti gå i landsflykt för att komma undan regimens förföljelser. I exilen i Argentina, Peru, Kuba och Spanien fortsatte han dock sin omfattande produktion.

Totalt publicerade Benedetti ett åttiotal verk i en rad olika genrer. På svenska finns romanen ”Nådatiden” (La Tregua) utgiven. Men det är framförallt Benedettis poesi som gjort honom till den folkkäre författare som han i dag är i Latinamerika.

”No te salves”, ”Corazón coraza”, ”Táctica y estrategia” och “Rostro de voz” är bara några av de dikter som generationer av latinamerikaner lärt sig att hålla av och deklamera. Det gäller inte minst inom de vänsterkretsar som Benedetti själv gärna identifierade sig med.

Erik de la Reguera

DN 2009-05-18

Nu på söndagskvällen avled författaren och poeten Mario Benedetti i sitt hem i Montevideo. Jag låter en av hans mest berömda dikter tala för sig själv – och för oss som blev lämnade ensamma kvar.

—

ROSTRO DE VOS

TENGO UNA SOLEDAD
tan concurrida
tan llena de nostalgias
y de rostros de vos
de adioses hace tiempo
y besos bienvenidos
de primeras de cambio
y de último vagón

tengo una soledad tan concurrida
que puedo organizarla
como una procesión
por colores
tamaños
y promesas
por época
por tacto
y por sabor

sin un temblor de más
me abrazo a tus ausencias
que asisten y me asisten
con mi rostro de vos

estoy lleno de sombras
de noches y deseos
de risas y de alguna maldición

mis huéspedes concurren
concurren como sueños
con sus rencores nuevos
su falta de candor
yo les pongo una escoba
tras la puerta
porque quiero estar solo
con mi rostro de vos

pero el rostro de vos
mira a otra parte
con sus ojos de amor
que ya no aman
como víveres
que buscan a su hambre
miran y miran
y apagan mi jornada

las paredes se van
queda la noche
las nostalgias se van
no queda nada

ya mi rostro de vos
cierra los ojos

y es una soledad
tan desolada.