Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Tagged: import

Upplopp i Managua efter omstritt valresultat

COLONIA. I helgens lokalval befäste Nicaraguas regerande sandinistparti FSLN sin position som den ledande politiska kraften i landet. Men valsegern smolkades av anklagelser om valfusk från oppositionens sida och oroligheter på gatorna i huvudstaden Managua.

Med omkring 80 procent av rösterna räknade stod det klart att sandinisternas borgmästarkandidater segrat i minst 91 av landets 146 kommuner. Även i huvudstaden Managua såg FSLN:s kandidat, den förre boxaren Alexis Argüello, ut att ha ett ointagligt försprång.

Högeroppositionens kandidat i Managua, Eduardo Montealegre, anklagade dock president Daniel Ortega för att vara ansvarig för omfattande valfusk, något som ska ha berövat honom minst 20.000 röster.

Anklagelserna ledde på måndagskvällen till sammandrabbningar i Managua mellan oppositionsanhängare som skanderade ”demokrati ja, diktatur nej” och regeringssupportrar som försvarade valresultatet. Minst fyra människor uppges ha skadats allvarligt i dessa oroligheter.

Lokala medier hävdade först att flera dödsoffer hade krävts, men det dementerades senare av polisen.

Bara ett fåtal valobservatörer fanns på plats för att övervaka helgens val, eftersom varken de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS eller Cartercentret fick president Daniel Ortegas förtroende. Sandinistledaren sade att han tappat tilliten till dessa organisationer när han ”fråntogs” segern i presidentvalet 2002.

De få observatörer som faktiskt getts tillstånd att närvara kunde dock inte rapportera om några oegentligeheter. Ortega hävdade därför att valresultatet berodde på stödet för sandinisternas insatser för de fattiga.

USA:s utrikesdepartement, som på 1980-talet gav omfattande stöd till Contragerillans krig mot den dåvarande sandinistregimen, krävde på måndagskvällen att den nicaraguanska regeringen garanterar att resultaten ”med exakthet motsvarar folkets vilja”. Till den polariserade situationen bidrog också att två oppositionspartier, däribland det socialdemokratiska Movimiento de Renovación Sandinista, förbjudits ställa upp i valet.

Sedan Daniel Ortega kom till makten för snart två år sedan har han medvetet försökt göra sig mer oberoende av bistånd från USA, Europa och internationella låneinstitut för att i stället prioritera de ekonomiska och politiska banden till oljerika Venezuela och kommunistiska Kuba.

Men även om Ortega använder sig av en socialistisk retorik har han visat prov på avsevärd pragmatism. Så har han till exempel slutit en pakt med de konservativa delarna av den katolska kyrkan och infört en radikalt abortfientlig lagstiftning som kritiserats hårt av kvinnorörelsen i Nicaragua.

En rad kvinnoorganisationer anklagar också Ortega för att under många år ha förgripit sig på sin styvdotter, något som presidenten bestämt förnekar.

När åklagarmyndigheten i Nicaragua nyligen inledde en granskning av bland annat brittiska Oxfams och svenska Forum Syds verksamheter berodde det sannolikt till stor del just på stödet till kvinnorörelsen.

Men även flera andra oberoende organisationer, liksom grävande journalister, har utsatts för trakasserier av regeringstrogna medier och regeringssupportrar de senaste månaderna.

Sedan 1998 har sandinisterna och landets största högerparti, Partido Liberal Constitucionalista (PLC), genomfört en rad reformer som gynnat dessa båda partier på bekostnad av andra. PLC:s ledare, den korruptionsdömde Arnoldo Alemán, har genom pakten kunnat avtjäna sitt 20-åriga straff i hemmet.

Men denna oheliga allians kan efter helgens val vara på väg att rämna, då Alemán från sin husarrest beskrev det påstådda valfusket som ”ett skott rakt i den nicaraguanska demokratins hjärta”.

Erik de la Reguera

DN 2008-11-11

Nu räcker det

Det har varit så mycket strul på sistone att det är dags att byta land. Åtminstone tillfälligtvis.

Så mot Uruguay!

Därmed basta, compañeros.

Över 80 döda då skola kollapsade

BUENOS AIRES. Hundratals människor, varav många barn, tros ha begravts i ett inferno av grus och betong när en skola rasade samman i Haiti i fredags. Hittills har 82 döda och drygt ett hundratal skadade grävts fram. Klockan tickar för sökandet efter överlevande.

Med bristfällig utrustning och en känsla av att inte räcka till fortsatte de haitiska räddningsarbetarna på lördagen sitt desperata sökande efter överlevande i resterna av låg-, mellan- och högstadieskolan i Nerettes, en förort till huvudstaden Port-au-Prince.

Oroliga föräldrar väntade samtidigt på besked om vad som hänt deras barn.
– Min son var 15 år gammal, och nu är han död. Han var min ende son. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, sade en gråtande Josiane Dandin till nyhetsbyrån Reuters sedan hon fått veta att sonens livlösa kropp hittats.

Hur många av skolans 700 elever som befann sig i byggnaden när de tre våningarna kollapsade på fredagen är fortfarande oklart. Men av de döda som hittills har dragits fram uppges många ha varit barn.

Invånare i Nerettes sade till nyhetsbyrån AP att de misstänkte att bristfälliga reparationsarbeten efter ett mindre ras för åtta år sedan orsakat kollapsen.

– I går kväll hade vi kontakt med sju barn som låg fastklämda i bråten. Vi lyckades få ut ett av dem, och de övriga fick vatten och kakor nedkastade till sig. Men nu på morgonen svarar de inte på våra tillrop. Antingen sover de, eller så är de döda, sade Haitis president René Préval när han besökte räddningsarbetet på plats.

Ett drygt hundratal personer uppges ha räddats ur rasmassorna, men många fler befaras fortfarande sitta fastklämda.

Enligt tv-kanalen CNN har räddningsarbetarna bara tillgång till sina händer, hackor och spadar. Samtidigt förefaller den internationella nödhjälp som började anlända på lördagen inte vara i nödvändig omfattning.

Erik de la Reguera

Djupt splittrat Nicaragua går till val

BUENOS AIRES. Nicaragua går på söndagen till borgmästarval efter en valkampanj som präglats av kraftig polarisering och trakasserier mot oppositionella och internationella biståndsgivare.

I söndagens val ska 146 borgmästare utses över hela landet, bland annat i huvudstaden Managua. Oppositionen menar att valen också ska ses om en förtroendeomröstning om president Daniel Ortegas styre.

Det har gått snart två år sedan sandinistledaren Ortega tillträdde presidentposten och han anklagas av sina motståndare för att ha blivit allt mer auktoritär i sin maktutövning.

Den senaste månaden har flera demonstrationer angripits av regeringstrogna aktivister och polisrazzior har bland annat drabbat en kvinnoorganisation som arbetar för att avskaffa straffet för abort i Nicaragua.

Reportrar utan gränser har slagit larm om tilltagande förföljelser av regeringskritiska journalister, samtidigt som brittiska Oxfam och den svenska biståndsorganisationen Forum Syd utreds för ”penningtvätt” och andra brottsmisstankar.

Till polariseringen bidrar också att två oppositionspartier, bland dem socialdemokratiska Movimiento de Renovacion Sandinista, förbjudits att ställa upp i valet.

Erik de la Reguera

Colombias arméchef tvingas avgå

BUENOS AIRES. Colombias arméchef har tvingats avgå till följd av en växande rättsskandal i vilken minst elva unga män från en fattig förort till Bogotá tros ha avrättats med det enda syftet att förbättra arméns statistik i kriget mot gerillan.

Arméchefen Mario Montoya fick lämna sin post i tisdags, sedan fallet med de elva försvunna männen uppmärksammats av såväl medier som en rad internationella människorättsorganisationer.
Några dagar tidigare hade 27 officerare, varav tre generaler, avskedats till följd av skandalen.

De unga männens anhöriga uppger att de lockades i väg från förorten Soacha med erbjudanden om arbete, men sedan snabbt kom att avrättas i stridszoner där armén presenterade deras kroppar under kategorin ”dödade i strid” – allt för att förbättra statistiken i kriget mot gerillan.

En rad människorättsorganisationer menar att det inte rör sig om ett enskilt fall, utan en del i strategi där hundratals människor dödats på samma sätt. FN:s människorättskommissionär Navi Pillay underströk också i förra veckan att avrättningarna förefaller vara ”omfattande och systematiska”.

Erik de la Reguera

DN 2008-11-06

Hårt slag för Calderóns drogkrig

Juan Camilo Mouriños död är ett oerhört slag mot president Calderón.

Inrikesministern, eller ”secretario de gobernacion” som titeln lyder på spanska, har en väldig makt i Mexiko – i praktiken rör det sig om motsvarigheten till en premiärminister eller vicepresident.

Och mot bakgrund av det pågående kriget mot knarkmaffian är det svårt att se gårdagens märkliga flygkrasch i centrala Mexico City som något annat än ett attentat, även om vi så klart måste invänta utredningens resultat.

Men om det rör sig om ett attentat (i så fall troligen utfört av någon av kartellerna) kan det avsedda budskapet knappast feltolkas av Calderón. Om inrikesministern kan dödas, är ingen säker. Inte ens presidenten.

Ensam på toppen kan Calderón då i desperation komma att utlysa undantagstillstånd i vissa delar av landet och beordra än massivare arméinsatser där vem som helst kan råka illa ut.

Det är onekligen ett obehagligt scenario. Och (återigen, om det var ett attentat) de ansvariga kan mycket väl vara ute efter att provocera fram just en sådan reaktion.