Tagged: import

CUERNAVACA. Ett av den colombianska oppositionens starkaste kort inför kommande presidentval, senatorn Piedad Córdoba, utreds nu för samröre med Farc. Bevis för hennes och två andra kongressledamöters kopplingar till gerillan ska ha hittats i de datorer som beslagtagits i ett Farcläger.

De bärbara datorer och usb-minnen som den colombianska militären kom över i samband med den omstridda räden mot ett Farcläger på ecuadorianskt territorium i mars fortsätter att vara en till synes outtömlig källa till laddad information.

Nu menar åklagaren som leder utredningen att han har tillräckligt med bevis för att väcka åtal mot den liberala senatorn Piedad Córdoba, en av president Álvaro Uribes fränaste kritiker. Hon och elva andra personer misstänks för samröre med gerillan.

– Det här är en rökridå som regeringen lägger ut för att dölja den parapolitiska skandalen, sade Piedad Córdoba på fredagen sedan hon fått höra anklagelserna.

Den ”parapolitiska skandal” hon talar om har hittills lett till att drygt ett trettiotal parlamentsledamöter satts bakom lås och bom för samröre med de paramilitärer som dödade tiotusentals människor under åren kring millennieskiftet.

Nu kan en liknande ”Farcpolitisk skandal” vara på väg att rullas upp. Men eftersom Córdoba är senator ligger det på högsta domstolens lott att avgöra om hon och två andra parlamentsledamöter ska åtalas.

Córdoba förnekar inte att hon haft kontakter med Farc, då hon tidigare tillsammans med Venezuelas president Hugo Chávez deltagit i ett försök att få till stånd frigivanden av kidnappade.

Men åklagaren hävdar nu att det hittats bevis för att Córdoba varit Farcs förtrogna i den korrespondens och tusentals dokument som fanns i den dödade gerillaledaren Raúl Reyes datorer.

En Interpolutredning konstaterade nyligen att hårddiskarna inte har manipulerats. De indicier som påstås visa att Hugo Chávez gett ekonomiskt stöd till Farc, medan hans ecuadorianska kollega Rafael Correa ska ha tagit emot pengar av gerillan till sin valkampanj, avfärdas dock fortfarande av de anklagade.

Erik de la Reguera

Publicerad i Dagens Nyheter 24/5-08.

CUERNAVACA. I dag, fredag, möts ledare för tolv länder i Brasiliens huvudstad Brasilia för att bilda Unasur, de sydamerikanska nationernas union. EU står som modell för den nya organisationen och det planeras bland annat en gemensam valuta, ett regionalt parlament och ett militärt försvarsråd.

Stora ord ligger i luften när statschefer från hela Sydamerika möts på fredagen för att skriva under det grundande dokumentet för Unasur, de sydamerikanska nationernas union.

Venezuelas president Hugo Chávez kommer med all säkerhet att åkalla befrielsehjälten Simón Bolívar, som redan i början av 1800-talet drömde om ett starkt och enat Sydamerika för att kunna stå emot påtryckningar från den då gryende stormakten USA.

Frågan om vilket syfte som integrationsprocessen i Unasur har får dock, precis som med förlagan EU, olika svar beroende på vem man frågar.

De flesta av medlemsländerna är överens om att en successiv sammanslagning av frihandelsområdena Mercosur och Andinska gemenskapen, liksom de mer avlägsna planerna på en gemensam valuta, kan stärka den regionala ekonomin.

Men de senaste årens vänstervåg i Sydamerika, som gått hand i hand med tal om regionalt oberoende, ger också projektet en betydande politisk dimension.

Det mest omedelbara tecknet på det är den brasilianske presidenten Lula da Silvas förslag om att skapa ett sydamerikanskt försvarsråd.

I praktiken skulle ett sådant försvarsråd bli en konkurrent till – och på sikt möjligen kunna ersätta – de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS, som i dag är det organ som löser tvister mellan länderna på kontinenten.

Den stora skillnaden mellan OAS och det föreslagna försvarsrådet är att USA är medlem i OAS men inte i det senare.

Förändringen skulle innebära en allvarlig förlust av inflytande för USA, som betraktat Latinamerika som en amerikansk intressesfär allt sedan 1823.

Officiellt ger landet sitt stöd till den sydamerikanska integrationsprocessen, men samtidigt återupptar den amerikanska marinens fjärde flotta i sommar sin patrullering av Latinamerikas kuster, vilket inte skett sedan 1950-talet.

USA:s enda kvarvarande allierade i Sydamerika är Colombia, och det är också det land som är mest kritiskt till de politiska och försvarsmässiga aspekterna av integrationsprocessen.

Erik de la Reguera

EU är modellen:

Tolv medlemsländer och två frihandelsområden (Mercosur och Andinska gemenskapen) smälts samman efter EU-modell för att skapa en gemensam inre marknad i Unasur.

Av de tolv länderna är Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru medlemmar i Andinska gemenskapen. Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela är med i Mercosur.

Området har en befolkning på 376 miljoner och en yta på 17,7 miljoner kvadrakilometer, cirka fyra gånger större än EU.

Nu skapas ett sekretariat i Ecuadors huvudstad Quito och på sikt väntas ett parlament förläggas till Cochabamba i Bolivia.

DN

Publicerad i Dagens Nyheter den 23 maj 2008.

CUERNAVACA. Den colombianska Farcgerillan är i sönderfall. Det sade gerillakommandanten ”Karina” till de församlade medierna sedan hon deserterat i helgen. Avhoppet innebär ännu ett hårt slag för Farc, men de flesta experter väntar sig ändå inte ett snabbt slut på konflikten.

Det var en hungrig och utsliten Karina som deserterade från Farcs 47:e front i helgen.

Den 40-åriga kommandanten hade då under en längre tid varit den högst uppsatta kvinnan i gerillan och setts som en förebild av många kvinnliga gerillasoldater, som utgör en tredjedel av marxistiska Farcs rekryter.

-Jag hade inte haft kontakt med den högsta ledningen på över två år och den militära pressen i området har varit hård. Det var det som fick mig att ta beslutet, sade hon på den kaotiska presskonferens som hölls i måndags kväll.

-Farc är i sönderfall, lade hon till.

”Karina”, vars riktiga namn är Nelly Ávila Forero, sade sig vara medveten om att det är dödsstraff på att desertera i Farc, men trots det valde hon att acceptera det erbjudande om skydd och amnesti som hon fått av självaste presidenten i Colombia, Álvaro Uribe.

Isoleringen av Karinas front uppges ha förvärrats i början av mars, då gerillans nummer två, Raúl Reyes, dödades i en colombiansk attack mot en gerillabas i Ecuador.

Bara några dagar senare förråddes och dödades även Iván Rios, Karinas närmaste överbefälhavare, av en gerillasoldat som var ute efter den belöning som regeringen erbjuder för Farcledares huvud.

Den 47:e fronten, som Karina ledde, drabbades sedan av en rad avhopp och enligt henne själv utgörs dess led nu bara av ett femtiotal man, jämfört med omkring 300 för några år sedan.
Regeringen vill gärna framställa hennes historia som typisk.

Enligt försvarsdepartementet har omkring 6.000 gerillasoldater deserterat de senaste åren. Samma källor menar att Farc gått från att ha omkring 17.000 soldater i sina led till att i dag ha omkring 8.000.

Oberoende bedömare är dock skeptiska till dessa uppgifter. För även om deserteringar är vanliga i gerillan så är även nyrekryteringen omfattande.

Många tonåringar på landsbygden lockas av den status och förhållandevis goda lön som man får som gerillasoldat.

Samtidigt är de flesta experter överens om att Farc tappat i styrka i många områden i landet. Numera är det framför allt i de fattigaste och mest marginaliserade regionerna i södra delen av landet som Farc är stark.

Erik de la Reguera

DN 2008-05-20

Det har varit en intensiv vecka: först frisknade jag till i La Paz efter några dagars höghöjdsmagsjuka och fick gjort åtminstone lite av allt det jag hade planerat.

Flög sen med Aerosur (inte helt förtroendeingivande) till Buenos Aires och tillbringade ett par dagar i Argentinas höstvackra huvudstad, där det var fix och trix och febrilt packande.

I går var allt klart och vi kunde lugnt sätta oss på en tiotimmarsflight till Mexico City med chilenska LAN (fantastiskt bra – bästa flygbolaget i Latinamerika, om ni frågar mig). Och nu är jag alltså här och pustar ut i R:s soffa.

Skönt.

Stan är lika kaotiskt härlig som vanligt. Och ikväll ska jag till Coyoacán. Yes box.

För övrigt har jag börjat blogga lite på DN:s så kallade Världenblogg också. Den ska dock bara finnas i några veckor, om jag har förstått det rätt.

MEXICO CITY. Invånarna i det västindiska landet Dominikanska republiken gav på fredagen Leonel Fernandez förnyat förtroende som landets president. Det blir hans tredje mandatperiod.

När 73 procent av rösterna i fredagens val räknats hade den liberale Leonel Fernandez fått 53 procent av väljarsympatierna, medan hans främsta rival Miguel Vargas Maldonado fick 41 procent. Det räckte för att Fernandez skulle utropa sig till segrare i valet.
Vargas Maldonado erkände sig snabbt slagen, även om han klagade över ”ett skamlöst användande av statliga resurser” i Fernandez kampanj. Den stora segermarginalen gjorde att det inte krävdes någon andra valomgång.
Dagarna före valet inträffade en rad smärre våldsincidenter, i vilka minst tre människor dödades och åtta skottskadades. Men på själva valdagen gick allt lugnt till, uppgav valobservatörer på plats.
Dominikanska republiken har sedan Leonel Fernandez kom till makten 2004 haft en ekonomisk tillväxt på omkring 8-9 procent per år, vilket gjort landet till en ekonomisk motor i Västindien.
Det senaste året har dock tillväxten avtagit, mycket på grund av den försvagade konjunkturen i USA. Fortsätter den utvecklingen kan Fernandez snabbt hamna i onåd hos befolkningen, som än så länge haft överseende med att sociala reformer uteblivit under hans mandatperiod.
Men på fredagskvällen var regeringspartiet PLD:s supportrar ute på gatorna och firade till fram på småtimmarna, allt medan rytmerna av den för landet så karaktäristiska merenguen genljöd i Santo Domingo.

Erik de la Reguera

DN 2008-05-17

Det är inte alltid lätt att vara korrespondent. Sedan ett par dagar tillbaka har jag feber och en kass mage, kanske (men jag har inga bevis) orsakat av maten på det där kinahaket bredvid café Alexander i Sopocachi.

Som tur var hade jag dock hunnit börjat vänja mig vid höjden här i La Paz (det pendlar mellan 4000 och 3100 m) innan magen gick i strejk. Och jag hann skriva lite om folkomröstningen i Santa Cruz, här och här.

Medan jag väntar på att bli frisk lägger jag ut några bilder från första maj på Plaza Murillo:

Vicepresident Álvaro García Linera och president Evo Morales knyter sina nävar.

Moi, som talar med aymarakvinnor.

Soldater utanför telekombologet Entels huvudkontor, sedan Evo Morales mitt under sitt förstamajtal skrivit under ett dekret som nationaliserar bolaget.