Tagged: import

BUENOS AIRES. Bolivia står nu på randen till anarki, sedan paramilitära högergrupper den senaste veckan attackerat statliga institutioner och massmedier i flera provinser, saboterat gasledningar och mött regeringssympatisörer i blodiga gatustrider. Evo Morales övervägde på fredagen om han skulle sätta in militär.

När Bolivias president Evo Morales för några veckor sedan i en folkomröstning fick förnyat förtroende av omkring 65 procent av väljarna såg hans ställning ut att stärkas betydligt. Aymaraindianen och socialisten Morales försökte då dra nytta av detta genom att utlysa en omröstning till i december om sin hjärtefråga: den nya grundlag som bland annat ska garantera sjukvård och skola för alla och ge ursprungsfolken rätt till begränsat självstyre.

Men högeroppositionen, som kontrollerar de rika östra delarna av landet, där befolkningen till övervägande grad är spanskättad, har reagerat våldsamt.

Kravaller skakar sedan en vecka tillbaka flera av provinserna i östra Bolivia, där unga, beväpnade män som ofta har nära band till provinsregeringarna har vandaliserat och ibland också ockuperat centralregeringens utposter. Den statliga tevens och radions lokaler, liksom olika myndighetskontor, har attackerats.

Dessa milisgrupper förföljer också dem som öppet sympatiserar med Evo Morales. I Santa Cruz har exempelvis den beryktade Unión Juvenil Cruceñistas angrepp mot de fattiga bostadsområden där Morales har stöd blivit närmast rutinartade. Delstatspolisen gör inte mycket för att hindra dessa övergrepp, trots de tydliga rasistiska undertonerna.

I torsdags dödades minst 14 personer när en annan oppositionsgrupp i Amazonasprovinsen Pando drabbade samman med Moralessympatisörer. Dödsoffren skakar Bolivia, ett land där toleransen för politiskt motiverade mord är mycket låg, trots en lång tradition av våldsamma gatuprotester.

Evo Morales valde snabbt att lägga skulden på USA, vars ambassadör utvisades ur landet i torsdags. Ambassadörens goda relationer med guvernörerna i östra delen av landet, tillsammans med US Aids stöd till deras institutioner, var Morales argument.

USA svarade genast med att utvisa Bolivias ambassadör, och den diplomatiska krisen förvärrades när också Venezuela på torsdagskvällen utvisade USA:s ambassadör. Även i det fallet svarade USA med samma mynt.

Två attentat mot gasledningar i östra Bolivia drabbade samtidigt gasexporten till Argentina och Brasilien, vilket fick den brasilianske presidenten Lula da Silva att varna för att han inte kommer att acceptera en statskupp i detta Sydamerikas fattigaste land.

Erik de la Reguera

DN 2008-09-13

BUENOS AIRES. Venezuelas president gav på torsdagen den amerikanske ambassadören 72 timmar på sig att lämna landet, efter uppgifter om nya kupplaner. USA svarade med att anklaga höga venezuelanska tjänstemän för samröre med Farc.

Det var i ett teveprogram i Venezuelas statliga television som en rad högst graverande telefonsamtal mellan före detta och nuvarande officerare i Venezuela presenterades. I dem hörs långt gångna planer på en militärkupp och mord på presidenten diskuteras.

Efter programmet sade president Hugo Chávez i en kommentar att han var medveten om planerna och att flera personer redan har gripits för dem.

Det officiella skälet till utvisningen av den amerikanska ambassadören i Venezuela var att Chávez ville visa solidaritet med sin allierade Evo Morales i Bolivia. Men Chávez anklagade också, utan klara bevis, USA för att ha legat bakom kupplanerna mot honom.

USA:s svar blev att utvisa Venezuelas ambassadör. Och på fredagen meddelade det amerikanska finansdepartementet att två venezuelanska regeringstjänstemäns medel frusits eftersom de anklagas för samröre med den colombianska Farcgerillan. Även en före detta tjänstemans medel frystes i denna eskalering av den diplomatiska krisen.

Erik de la Reguera
Publicerad i DN den 13 september 2008.

BUENOS AIRES. De länder som har anslutit sig till Hugo Chávez ”2000-talets socialism” utmanar nu USA allt öppnare. Bolivia utvisade USA:s ambassadör på onsdagen, samtidigt som två ryska bombplan övade i venezuelanskt luftrum i vad som bedömare ser som upptakten till en ny ”Kubakris”.

När två ryska långdistansplan av typen Tu-160 ”Blackjack” landade i Venezuela på onsdagen var det ett tecken på att den geopolitiska kartan håller på att ritas om i Latinamerika.

De ryska planen, som har kapacitet att bära kärnvapen, togs emot med öppna armar av Venezuelas socialistiske president Hugo Chávez.

– Yes, yes, yes! Nu svider det för jänkarna, sade Hugo Chávez, som uppenbarligen inte har något emot att Ryssland börjat intressera sig mer för Latinamerika efter Georgienkrisen.

Fram till helt nyligen sålde Ryssland gärna stora mängder krigsmateriel till Chávez, men man distanserade sig från dennes anti-amerikanska tongångar. Det har nu ändrats till följd av den diplomatiska konflikten mellan Ryssland å ena sidan och USA och EU å den andra.

Utöver de ryska långdistansplanen väntas även kärnvapenbestyckade ryska krigsfartyg anlända till Venezuela i november. Enligt de båda ländernas flottor är avsikten att genomföra gemensamma övningar i Karibien.

Att ryska flottan och flygvapnet övar i Karibien, en region som i geopolitiska sammanhang har kallats ”USA:s bakgård”, går självklart inte den amerikanska regeringen förbi. Natoplan ”eskorterade” de båda ryska bombplanen på deras väg till Venezuela, vilket var ett inte allt för sublimt sätt att påpeka att de i en konfliktsituation hade blivit nedskjutna.

Styrkeförhållandena i vattnen utanför Venezuela är desamma och det vet Ryssland om. Men Medvedevs och Putins avsikt är inte i första hand att förbereda för ett reellt krig – utan att höja insatserna i det geopolitiska spel som pågår i Rysslands närområde.

Budskapet är följande: om ni erbjuder militärt stöd till våra grannländer och bygger missilsköldar, så kan vi göra detsamma på er bakgård.

Ett liknande budskap skickades av dåvarande Sovjetunionen 1962 som försökte placera missiler på Kuba. Det gav upphov till den så kallade ”Kubakrisen”. Världen har aldrig, varken före eller efter denna händelse, varit så nära ett fullskaligt kärnvapenkrig.

De mest alarmistiska bedömarna varnar nu för att den ökade ryska närvaron i Latinamerika kan provocera fram en ny kris. Men tills vidare har USA valt att ligga lågt.

Det kan vara svårt att se vilket Venezuela intresse har av att delta i detta spel. Mycket talar dock för att det rör sig om inrikespolitik.

Allt sedan en misslyckad statskupp 2002 har Chávez anklagat USA för att vilja avsätta honom med våld. Han har mångdubblat försvarsutgifterna, blivit allt mer uttalat socialistisk i sin retorik och gett det kommunistiska Kuba omfattande subventioner på olja.

På senare tid har Chávez dock börjat få problem på hemmaplan. Inflationen har stigit till uppemot 30 procent, vilket gör att mycket av det ökade stödet till de fattiga som tidigare gjort Chávez populär nu äts upp av stigande priser.

I december förra året förlorade han en folkomröstning om en ny ”socialistisk” grundlag och i november i år är det dags för lokalval, som om de går Chávez emot kan ge oppositionen en bas ute i regionerna.

Samma inrikespolitiska logik kan delvis förklara varför Bolivias president Evo Morales utvisade USA:s ambassadör på onsdagen. Ambassadören har visserligen haft kontakt med högeroppositionen, som den senaste tiden genomfört våldsamma protester, men några konkreta bevis för uppvigling finns inte.

Erik de la Reguera

DN 2008-09-12

BUENOS AIRES. Mexiko och dess förbundskapten Sven-Göran Eriksson tog natten till torsdagen sin tredje raka seger på vägen mot VM i Sydafrika 2010. Men spelaren alla talade om efter matchen hade bara varit på planen i fyra minuter.

Det var upplagt för storm när Mexiko tog emot Kanada på hemmaplan på onsdagskvällen. Regnet öste ned, mittfältsdirigenten Pavel Pardo var skadad och för en gångs skull spelade inte hemmamatchen på Aztecastadion i Mexico City, där Mexiko är extremt svårslaget, utan i staden Tuxtla Gutierrez i den sydliga delstaten Chiapas.

I första halvlek såg Mexiko också lite handfallet ut. Kanadensarna backade hem och täckte upp ytor på ett föredömligt sätt, medan mexikanerna trillade boll utan att lyckas skapa särskilt mycket framför Lars Hirschfeld i Kanadas mål.

På Mexikos bänk satt nationalidolen Cuauhtémoc Blanco och såg bister ut. Blanco hade på onsdagen oväntat meddelat att han slutar i landslaget, vilket kom som en smärre chock för många av fans.

Den 35-årige Blanco har fått börja på bänken i de matcher som spelats under Sven-Göran Eriksson ledning, men många hade ändå hoppats på att han skulle vara med i VM.

Med 0-0 i halvtid hördes därför inte oväntat kritik i kommentatorsbåsen mot ”Svennis” val av yngre förmågor som Carlos Vela och Giovanni dos Santos i startelvan i stället för veteranen på bänken.

Tretton minuter in i andra halvlek tystnade kritiken när Ricardo Osorio slog ett skruvat högerinlägg som Omar Bravo mötte perfekt med pannan. Publiken jublade i regnet och 1-0 till Mexiko blinkade på resultattavlan.

En kvart senare var det Rafael Márquez tur att visa att han kan använda huvudet. Den här gången kom målet på en hörna mot främre stolpen, där lagkapten Márquez kom framstörtande. Kanadas Ali Gerba reducerade kort därefter, men hemmasegern var aldrig hotad på allvar den här kvällen.

Och det var tur det, för Sven-Göran Eriksson. En poängförlust mot Kanada hade kunnat ge upphov till massiv kritik, inte minst mot hans lugna och för de mexikanska medierna ofta förbryllande lågmälda sätt att leda laget.

Nu muttrades det bara här och var över att Cuauhtémoc Blancos fick nöja sig med fyra minuters speltid.

Mexiko leder nu sin kvalgrupp efter att ha tagit maximala nio poäng på de första tre matcherna. Honduras är tvåa i gruppen med sex poäng, efter att ha slagit Jamaica med 2-0 på onsdagskvällen.

I det nord- och centralamerikanska VM-kvalet spelades också en rad andra matcher: USA besegrade Trinidad och Tobago med 3-0, Guatemala skåpade ut Kuba med 4-0, Costa Rica vann övertygande med 3-1 mot Haiti, och El Salvador slog Surinam med 2-0.

Erik de la Reguera

DN 2008-09-11

BUENOS AIRES. Vågor stora som femvåningshus och omfattande materiella skador rapporterades från Kubas östkust på måndagen när den våldsamma orkanen ”Ike” drog rakt in över ön. Innan dess hade ovädret orsakat stor förödelse på Haiti, där minst ett sextiotal dödsoffer krävts.

Hela Kuba hukade på måndagen inför orkanen ”Ikes” ankomst. Fidel Castro hade manat till ”en stridsmobilisering mot orkanerna” och omkring 600.000 människor var evakuerade till skolor och andra samlingslokaler.

När ”Ike” mötte land i öster minskade som väntat vindstyrkorna något, vilket fick till följd att orkanen snart nedgraderades till en tvåa på Saffir Simpsons femgradiga skala. Trots det förefaller omfattande materiella skador ha drabbat Kubas östkust.

Den statliga televisionen visade bilder från hamnstaden Baracoa, där jättevågor slog in över kajerna och gav upphov till brunfärgade floder som forsade nedför stadens gator. Från bland annat staden Santa Clara rapporterades om våldsamma skyfall och översvämningar.

Det fanns ännu på måndagskvällen inte några rapporter om dödsoffer eller skadade på Kuba.

– Våra uppgifter tyder på att ”Ike” trots allt inte har orsakat lika stora skador som orkanen ”Gustav”. Men det är för tidigt att säga säkert än, säger Sveriges Kubaambassadör Christer Elm till DN.

Enligt prognosen kommer orkanen att passera hela Kuba, från dess östra till dess västra spets, och även i Havanna förberedde sig därför människor på det värsta.

– Vi sitter just nu och ringer runt för att försöka lokalisera svenskarna i landet, säger Christer Elm.

Ambassaden uppskattar att det finns ett sjuttiotal svenskar på Kuba, varav tjugo är fast boende.

”Ikes” våldsamma vindar och regn orsakade också stora skador och minst 61 dödsoffer i norra Haiti. Detta Latinamerikas fattigaste land har en betydligt sämre beredskap för naturkatastrofer än det förvisso fattiga men välorganiserade Kuba. Dessutom gör Haitis geografi landet extra utsatt. I de många bergiga områdena har skogen skövlats, vilket gett upphov till svår erosion och ökad ras- och översvämningsrisk.

I USA följdes ”Ikes” färd över Kuba noggrant, eftersom meteorologer har varnat för att orkanen kan ta ny fart när den kommer ut över de varma vattnen i Mexikanska gulfen. Om så sker hotas New Orleans och omkringliggande städer på den amerikanska östkusten.

Erik de la Reguera

DN 2008-09-09

BUENOS AIRES. Ryska krigsfartyg är på väg till Venezuela och kommer antagligen att lägga till i landets hamnar i november eller december. Det sade Venezuelas president Hugo Chávez på söndagen.

Beskedet kom sedan en hög befälhavare inom den venezuelanska flottan i lördags meddelat att fyra ryska fartyg väntas anlända för en gemensam övning den 10-14 november i år.

Chávez tonade dock ned talet om övningar och datumen för dem.

– Vi befinner oss fortfarande i en förberedande fas och än är vi inte redo för något besök eller tänkbara övningar. Det blir inte av i september och inte heller i oktober, och kanske inte ens i november, sade Chávez i sitt teveprogram Aló Presidente.

Planerna är det senaste i en rad av tecken som tyder på att Venezuela och dess allierade Kuba och Nicaragua snabbt närmar sig Ryssland, såväl militärt som politiskt.

Medan Venezuelas vänsterregering vill stärka sina band till USA-kritiska nationer, har Ryssland efter Georgienkrisen fått ökat intresse av att öka sin närvaro i Latinamerika, en kontinent som i säkerhetspolitiska sammanhang ibland kommit att gå under beteckningen ”USA:s bakgård”.

Erik de la Reguera

DN 2008-09-08