Category: Artiklar

En brittisk rapport uppskattar antalet dödade i Darfur till över 300.000. Siffran är fyra gånger högre än tidigare beräkningar och den parlamentariska kommittén bakom rapporten kräver nu hårdare sanktioner mot Sudan.

De brittiska parlamentsledamöter som utrett situationen i Darfur riktade på onsdagen även hård kritik mot världssamfundet för att ha reagerat ”skandalöst ineffektivt” på krisen i västra Sudan.

I sin rapport uppger de att 300.000 människor har dödats i konflikten sedan den bröt ut 2003, en siffra som är betydligt högre än vad FN tidigare rapporterat.

Enligt rapporten beror skillnaden delvis på att FN:s världshälsoorganisation, WHO, bara räknat våldsrelaterade dödsfall i flyktingläger och inte tagit med det våld som skett på landsbygden. De nya siffrorna bygger i stället på uppgifter från Jan Egeland, chef för FN:s katastrofbistånd, som nyligen besökte Sudan.

De brittiska parlamentarikerna likställer händelserna i Darfur med ett folkmord och de lägger huvuddelen av ansvaret på den sudanesiska regeringen.

– Nu måste det internationella samfundet ta sitt ansvar och omedelbart ingripa för att skydda folket i Darfur, krävde kommitténs ordförande, Tony Baldry.

Men än så länge har FN:s säkerhetsråd inte kunnat enas om att kalla situationen i Darfur för ett folkmord. En sådan resolution skulle tvinga medlemsländerna i FN att ingripa, vilket gör frågan diplomatiskt känslig.

– Efter folkmordet i Rwanda för tio år sedan sade världen ”aldrig mer”. De orden borde betyda någonting, sade Tony Baldry till BBC.

FN:s säkerhetsråd beslutade på tisdagskvällen om begränsade sanktioner mot Sudan. Det innebär reseförbud och frysning av tillgångar för de enskilda individer som bryter mot vapenvilan och är ansvariga för övergrepp på civilbefolkningen i Darfurprovinsen.

Sudans regering förbjuds också att göra militärflygningar i Darfur och måste meddela säkerhetsrådet innan den skickar militärutrustning till regionen.

Men den brittiska kommittén bakom onsdagens rapport anser att åtgärderna kommer för sent och inte går tillräckligt långt. Parlamentsledamöterna kräver hårdare sanktioner, ett utökat vapenembargo mot Sudan och att krigsförbrytare ska ställas inför den internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-24

Terrorister kan försöka ta sig in i USA från Centralamerika med hjälp av människosmugglare och drogkarteller. Det fruktar USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld, som på torsdagen besöker Guatemala.

Bushadministrationen varnar för vad som beskrivs som ett ökat samarbete mellan den organiserade brottsligheten och terrornätverket al-Qaida. I Guatemala har flera larmrapporter kommit de senaste åren om att narkotikakarteller infiltrerat stora delar av statsapparaten.

Det som oroar den amerikanska regeringen är inte minst risken för att terrorister ska kunna ta sig in i USA via landets ”bakdörr”, gränsen till Mexiko. Varje år korsar hundratusentals människor floden Río Grande med hjälp av människosmugglare. För en guatemalan är priset på svarta marknaden 50 000 kronor för en enkel resa till USA, men det garanterar inte någon säker framkomst.

När Donald Rumsfeld kommer till Guatemala City i dag, torsdag, väntas han kräva bättre gränskontroller och en intensifierad kamp mot drogkartellerna av landets regering. Sedan 2001 står Guatemalas och Mexikos regeringar under hård press att hindra flödet av illegala invandrare till USA.

Rumsfeld kommer att mötas av demonstranter som under de senaste veckorna arrangerat protester mot Guatemalas deltagande i det nya frihandelsavtalet Cafta.

Dessa kritiker fruktar att frihandel mellan USA och de centralamerikanska länderna kommer att slå hårt mot det redan krisdrabbade guatemalanska jordbruket. Men landets president Oscar Berger står fast vid att det är ett nödvändigt steg för att få Guatemalas haltande ekonomi på fötter.

Protesterna är ett tecken på att Guatemala fortfarande är ett polariserat land, såväl ekonomiskt som politiskt, nio år efter det att fredsavtalet mellan vänstergerillan och regeringen skrevs under.

Men trots kritiken finns det tecken på att situationen i landet förbättras i vissa avseenden. Efter de 36 åren av inbördeskrig börjar befolkningen nu ställa krav på sina folkvalda, en utveckling som leds av bland andra fredspristagaren Rigoberta Menchú.

Rädslan för att engagera sig politiskt börjar också avta i Guatemala. I byn Pueblo Nuevo i västra delen av landet mötte DN tidigare i år en småbonde och mamindian vid namn Marcial Perez Maroquin. Han är medlem i ett kaffekooperativ, något som för tio år sedan hade inneburit risk att bli stämplad som kommunist och därmed fara för livet. I dag vågar han tala öppet om kooperativet.

– Det känns bra att vi är enade och hjälps åt här i byn. Förr, under kriget, var vi rädda. Då arbetade var och en för sig själv, men nu kan vi samarbeta och få lite bättre betalt för vårt kaffe.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-24

De anhörigas tystnad måste brytas. Det säger Judith Linehan, mor till en av de amerikanska soldater som skickats till Irak. I dag, lördag, på tvåårsdagen av USA:s invasion i Irak, deltar hon i protesterna mot kriget.

Judith Linehans son var stationerad som soldat i Irak i ett år. På ett kafé i Gamla stan i Stockholm berättar hon att det värsta under den tiden har varit ovissheten.

– Det är svårt att beskriva hur det är att bara gå hemma och vänta. Så fort telefonen ringer eller man hör en bil stanna till ute på gatan hoppar hjärtat upp i halsgropen – beskedet kan komma när som helst, säger hon allvarligt och värmer händerna på koppen med cappuccino.

På sin kappa har Judith Linehan ett fredsmärke. Hon är medlem i Military Families Speak Out, en av flera organisationer som nyligen bildats i USA av familjemedlemmar till soldater. I Stockholm ska hon i dag delta vid en demonstration mot Irakkriget.

– Jag skulle aldrig göra det utan min sons gillande. Många anhöriga håller tyst, eftersom det tar emot att kritisera den regering som en närstående kämpat eller dött för, säger hon.

För en dryg månad sedan kom Judith Linehans son hem oskadd. Känslan av att återse honom beskriver hon som ”otrolig”.

– Men jag vet att det är många som inte haft sådan tur, säger hon tyst.

Hittills har fler än 1.500 amerikanska soldater och tiotusentals irakier dött sedan invasionen i Irak inleddes. Judith Linehan berättar om en väns familj, vars son omkom i Irak förra året.

– Deras första reaktion var att hylla sonens hjältemod och patriotism. Men nu har de i stället börjat arbeta för att trupperna ska dras hem. Vreden över en anhörigs död kan vara en mäktig drivkraft, säger hon.

Fredsrörelsen i USA börjar ta ny fart, tror Judith Linehan.

– En viktig orsak till det är att vi anhöriga nu bryter den självpåtagna tystnaden.

Men kravet på ett amerikanskt tillbakadragande möter liten förståelse bland dem som menar att den amerikanska närvaron är en förutsättning för demokratins utveckling i regionen.

– Demokrati skapas inte uppifrån med kulor och bomber. Att många irakier gick och röstade i parlamentsvalen kan lika gärna tolkas som att de vill bestämma själva över sitt land, utan ockupationsmaktens inblandning, säger Judith Linehan.

Men skulle det inte vara oansvarigt av USA att dra sig ur nu?

– Jag tror att irakierna klarar sig bättre utan våra beväpnade, livrädda ungdomar. Det enda vi gör där är att skapa en grogrund för ökad extremism och terrorism.

Trots den senaste tidens framgångar för Bushadministrationen finns det en fortsatt stor opinion mot Irakkriget i USA och armén får allt svårare att rekrytera soldater.

Fyra av Judith Linehans barn är i dag unga män som skulle kunna kallas in till militärtjänstgöring. Hon får glansiga ögon när hon talar om risken för att de ska skickas till Irak, om den amerikanska regeringen bestämmer sig för att återinföra värnplikten.

– Men värnplikt innebär att även de rikas söner och döttrar skickas ut för att dö. Kanske är det vad som krävs för att få stopp på vansinnet, säger hon och ser sammanbitet ut genom fönstret.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-19

Kosovos premiärminister Ramush Haradinaj anlände på onsdagen till krigsförbrytartribunalen i Haag. Där ska han ställas inför rätta för de brott han anklagas för att ha begått under sin tid som ledare för UCK-gerillan.

På Pristinas flygplats hade flera hundra personer samlats för att visa sitt stöd för Ramush Haradinaj, som av många kosovoalbaner ses som en frihetshjälte. Vid ankomsten till Haag fördes han till tribunalens häkte, där han nu inväntar rättegången.

Än är inte åtalspunkterna mot honom offentliggjorda, men sannolikt kommer de att handla om brott begångna under kriget 1998-99, då Haradinaj var ledare för en avdelning inom den kosovoalbans-ka UCK-gerillan.

De oroligheter som befarades till följd av åtalet uteblev i Kosovo under onsdagen. Flera politiska ledare uttalade sig kritiskt om åtalet, men de flesta sade sig respektera Haradinajs uppmaning om att avstå från våldsamma protester. En mindre studentmanifestation i Pristina avlöpte fredligt på tisdagskvällen.

– Hittills är allt lugnt här, både runt Pristina och i övriga delar av Kosovo, säger Carina Wrangberth, pressofficer i den svenska Kforstyrkan i Kosovo.

Uppgifter om att två andra kosovoalbaner, utöver Haradinaj, ska ställas inför rätta i Haag förekom under onsdagen i olika lokala medier. Dessa uppgifter bekräftas av Carina Wrangberth, som säger att minst två andra personer är aktuella för åtal.

Att krigsförbrytartribunalen nu ställer högt uppsatta kosovoalbaner inför rätta kan bli betydelsefullt för den politiska utvecklingen i Kosovo.

– Bland annat kan det gör det lättare för den serbiska minoriteten att träda in i regeringssamarbetet, vilket samtliga serbiska partier tidigare avstått från i protest mot att Haradinaj utsetts till premiärminister, säger Karin Hernmarck, chef för den svenska ambassadens kontor i Pristina.

Serberna anser att Haradinaj var en av de främsta anstiftarna till våldet som tvingat 200.000 ur den serbiska minoriteten på flykt. I dag finns bara mellan 80.000 och 100.000 etniska serber kvar i Kosovo. På onsdagen sade Oliver Ivanovic, partiledare för ett av det största kosovoserbiska partierna, till radiostationen B52 att han tycker att den kosovoserbiska bojkotten av parlamentsvalen var ett misstag. Uttalandet ses som ett positivt tecken av utländska diplomater.

– Det går åt rätt håll och åtalet mot Haradinaj underlättar förhoppningsvis processen, framhåller Karin Hernmarck.

Kosovo har styrts av FN sedan Natobombningar drev ut de serbiska trupperna 1999. Formellt är Kosovo fortfarande en del av Serbien-Montenegro men förhandlingar pågår om provinsens framtida status.

Reaktionerna på åtalet mot Ramush Haradinaj var över lag positiva i omvärlden. Såväl FN, EU som USA gav Haradinaj beröm för det sätt han har hanterat situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-10

President Karzai bekräftade ryktet när USA:s utrikesminister kom på besök. Parlamentsvalen i Afghani­stan skjuts upp till september i år.

Det sade president Hamid Karzai efter ett möte på torsdagen med USA:s utrikesminister Condoleezza Rice. Samtidigt dödades fem personer i ett attentat i staden Kandahar.

När Condoleeza Rice besökte Kabul på torsdagen var säkerhetsåtgärderna rigorösa. Vid en gemensam presskonferens med president Karzai förklarade Condoleezza Rice enligt Reuters att USA ser närvaron i Afghanistan som ett långsiktigt åtagande:

- Vi har lärt oss vad som händer när vi inte är långsiktiga i vårt agerande, sade hon och syftade på hur USA vände blickarna bort från Afghanistan efter Sovjetunionens tillbakadragande från det dåvarande grannlandet 1989.

Condoleezza Rice berömde också den afghanska regeringen för de demokratiska framsteg som gjorts i landet, inte minst vid presidentvalet i oktober. President Karzai tog tillfället i akt att bekräfta det ihärdiga ryktet om att parlamentsvalen, planerade att hållas i maj, ska senareläggas.

- Den statliga valkommissionen har beslutat att skjuta upp parlamentsvalen till september, sade Karzai och skingrade därmed alla tvivel.

Valet har skjutits upp flera gånger, vilket Karzai förklarade med ”tekniska problem”. I klartext handlar det om svårigheterna att upprätta en korrekt vallängd. En fullständig folkräkning har på grund av landets många år av krig inte kunnat göras sedan början av 1980-talet.

Samtidigt som Hamid Karzai mötte Condoleezza Rice i Kabul exploderade två fjärrutlösta bomber i staden Kandahar i södra Afghanistan. En taxi slets itu av den ena explosionen och fem personer dödades.

Attentatet är det värsta i landet sedan augusti förra året och mycket tyder på att förövarna tillhör talibangerillan.

Kandahar var i många år ett viktigt fäste för talibanerna, vars ledning tvingades fly till gränsområdet intill Pakistan efter det att amerikanska styrkor hjälpt deras motståndare i Norra alliansen till makten 2002.

Haider Reza, biträdande utrikesminister i Afghanistan, sade vid ett besök i Sverige i förra veckan att han fruktar att talibangerillan under våren och sommaren kommer att intensifiera sina attacker.

- Den utgör inget direkt hot mot regeringen men kan ställa till problem i södra delen av landet, sade han till DN.

Ett annat stort och växande problem för den afghanska regeringen är opiumhandeln. Sedan talibanernas fall har de röda vallmofälten blivit betydligt fler på den afghanska landsbygden.

Condoleezza Rice uttryckte oro för att opiet, som kan förädlas till heroin och morfin, svarar för en stor del av Afghanistans ekonomi. FN beräknar att opiumhandeln utgör 60 procent av Afghanistans totala export, och USA:s utrikesdepartement har tidigare varnat för att landet riskerar att förvandlas till en ”narkotikastat”.

Amerikanska underrättelsekällor uppger att al-Qaida och talibanerna finansierar en stor del av sin verksamhet genom opiumhandeln. Men de som tjänar mest på den är lokala krigsherrar, vilka ofta är klanledare med inflytande över ett visst geografiskt område.

Det är inte minst för att hålla dem i schack som den afghanska regeringen är beroende av de 18.000 amerikanska soldater som befinner sig i landet.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-18

Före år 2010 ska Afghanistan vara oberoende av militärt stöd från USA – annars kan man tala om en ockupation, säger Haider Reza, vice utrikesminister i Afghanistan.

Men tre år efter talibanregimens fall spelar amerikansk vapenmakt fortfarande en avgörande roll i landet. Efter att ha levt halva sitt liv på flykt är Haider Reza stolt över att få vara med om att bygga upp sitt land på nytt. Världsvant tillbakalutad i en fåtölj berättar han om de enorma utmaningar som väntar honom och resten av president Hamid Karzais regering.

– I dag befinner sig Afghanistan i en övergångsfas. Vi behöver tre till fem år av lugn och stabilitet för att kunna få landet på fötter igen. Kom ihåg att nästan all infrastruktur raserades under 25 år av krig.

– Våra viktigaste uppgifter blir att avväpna krigsherrarna och se till att befolkningen får utbildning och hälsovård, säger Haider Reza, på Stockholmsbesök för att delta i ett seminarium.

I början av 1980-talet flydde han med sin familj till Pakistan, där han blev vittne till hur afghanernas kamp mot den ryska ockupationsmakten drog till sig unga arabiska islamister. Många av de frivilliga samlades på ett gästhus i Peshawar som kom att kallas ”al-Qaida”. Dess ledning övertogs i början av 1990-talet av en saudier vid namn Usama bin Ladin.

– I dag är det mycket som tyder på att Irak har ersatt Afghanistans roll som de unga islamisternas tummelplats, säger Haider Reza.

Men hotet från talibanerna finns kvar i Afghanistan. Mulla Omar och andra ledande gestalter har tagit sin tillflykt till Pakistan. Där kan de röra sig relativt obehindrat i städer som Quetta och Peshawar, något som har lett till spända relationer mellan länderna. Situationen utnyttjas av Usama bin Ladin, som enligt Haider Reza är i ständig rörelse i gränsområdet mellan Afghanistan och Pakistan.

– Vi håller på att bygga upp en reguljär armé, men i dag är vi beroende av USA:s hjälp för att bekämpa talibangerillan och al-Qaida, säger Haider Reza.

Presidentvalet i oktober förra året visade att det finns ett utbrett stöd för demokrati i Afghanistan. Enligt planen ska det hållas parlamentsval i september. Men krigsherrar och drogbaroner besitter fortfarande mycket av den reella makten i landet.

Det är inte minst för att hålla dem i schack som Karzais regering behöver de amerikanska styrkorna. Men Haider Reza vänder sig mot tanken på permanenta amerikanska baser i landet, något som bland andra den republikanske senatorn John McCain föreslagit.

– Det blir parlamentets uppgift att ta ställning till vilken relation vi ska ha till USA. Personligen anser jag att om vi inte klarar oss utan utländskt stöd år 2010, så kan man tala om en ockupation, säger Haider Reza.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-12