Category: Artiklar

Roberto Russel, professor i internationella relationer vid Torcuato Di Tella-universitetet berättar för Erik de la Reguera hur han tror att USA:s roll som världens enda supermakt kommer att förändras efter presidentvalet.

”Det är uppenbart att alltmer makt håller på att förskjutas till Asien, även om vi lugnt kan räkna med att USA förblir världens enda supermakt i åtminstone tio år till. Vare sig utgången i det stundande presidentvalet eller den pågående ekonomiska krisen påverkar den processen i nämnvärd omfattning.

I Latinamerika har USA successivt börjat dra sig tillbaka. Den norra delen av regionen, som ligger i USA:s närhet – Mexiko, Centralamerika, Karibien och även Colombia – ses fortfarande som strategiskt viktig, men i övriga Sydamerika har USA lämnat utrymme för mer autonomi.

Den amerikanska Monroedoktrinen från 1823 är därför i praktiken avskaffad, och när USA:s
militärbas i Ecuador stänger nästa år kommer inga amerikans-ka baser att finnas kvar söder om Colombia.

Samtidigt har denna sydliga region betydligt mer diversifierade handels- och migrationsmönster än till exempel Mexiko, vilket underlättat det integrationsarbete som nu tagit sig uttryck i grundandet av Sydamerikas motsvarighet till EU, Unasur.”

DN 2008-10-12

BUENOS AIRES. En muthärva med ett norskt oljebolag i centrum har fått hela Perus regering att avgå. Landets alltmer impopuläre president Alan García får nu inrikta sig på att försöka bilda ny regering, samtidigt som maoistgerillan Sendero luminoso förefaller ha fått nytt liv efter den dödligaste attacken på mer än ett decennium.

President Alan García har haft en jobbig vecka. Inte nog med att den peruanska börsen i fredags föll med historiska tio procent samtidigt som minst tolv regeringssoldater och två civila dödades i en gerillaattack i södra Peru.

García tvingades dessutom ta emot sin regerings avskedsansökan på fredagskvällen, till följd av en korruptionsskandal som briserade förra helgen.

Peruansk teve presenterade då en rad graverande inspelningar av telefonsamtal som gav vid handen att det norskägda oljebolaget Discovery Petroleum International (DPI) mutat politiker från regeringspartiet och höga tjänstemän i landets statliga oljebolag för att komma över kontrakt på oljeutvinning i bland annat ett känsligt regnskogsområde.

Norska DPI förnekade snabbt all inblandning i härvan. Men regeringen bröt samarbetet med bolaget, och en pressad president Alan García fick kort därefter ta emot sin energiministers avskedsansökan, och några dagar senare alltså hela regeringens.

Nu väntar en svår politisk balansakt för García, som måste utse en ny regering som kan stävja det uppror som brutit ut i kongressen. Han är väl medveten om att hela 77 procent av peruanerna tyckte att han gjorde ett dåligt jobb redan innan skandalen briserade. Det lär inte ha blivit färre sedan dess.

Samtidigt kommer oroande rapporter från Perus fattiga landsbygd. Armén misstänker att den attack som krävde 14 liv natten till fredagen utfördes av Sendero luminoso, vilket i så fall är gerillans blodigaste aktion på mer än ett decennium.

Mannen som med järnhand närapå krossade Sendero Luminoso på 1990-talet, den numera åtalade – men i breda folklager fortfarande populäre – expresidenten Alberto Fujimori, följer sannolikt utvecklingen noga.

Erik de la Reguera

BUENOS AIRES. Den mexikanska miljonstaden Tijuana har den senaste veckan förvandlats till ett blodigt slagfält i kriget mellan olika narkotikakarteller. Ett sextiotal stympade kroppar har hittats på olika platser runt om i staden, och analytiker varnar nu för bildandet av en ny kartell.

När tolv män hittades döda på en lågstadieskola i Tijuana i förra veckan innebar det slutet på det relativa lugn som under en tid rått i staden. Som så ofta i maffians uppgörelser visade kropparna tecken på brutal tortyr – flera av dem hade fått tungan avskuren.

Olika fraktioner i Arellano Felix-familjen, som dominerar denna gränsstad, har sedan dess inlett en våldsam kamp om kontrollen av kokainsmugglingen.

I helgen hittades två personer som skjutits till döds och fem andra som misshandlats och sedan kvävts. Två halshuggna kroppar, vars huvuden låg i svarta soppåsar, påträffades också. Vid huvudena fanns en lapp med texten: ”Detta är Murarens folk”, med syftning på den fraktion som nu försöker bilda en ny kartell.

Totalt ett sextiotal dödsoffer har krävts på bara en vecka i denna stad, som är strategiskt viktig för narkotikakartellerna, då den ligger på gränsen till USA-delstaten Kalifornien, en av världens största kokainmarknader.

Striden om Tijuana utgör samtidigt en del av det krig som rasar i Mexiko mellan två rivaliserande allianser av karteller. Den ena av dem leds av Joaquin ”El Chapo” Guzman (från Sinaloakartellen) och den andra av den fruktade para­militära gruppen Zetas (som är den så kallade Golfkartellens väpnade gren). Bara i år har uppgörelserna mellan dem krävt omkring 3.000 liv runt om i Mexiko.

President Felipe Calderón har försökt ta kontroll genom att sätta in 36.000 soldater. Men hittills har det bara lett till ökat våld.

Calderóns kritiker menar att han inte i tillräckligt hög grad har bekämpat den korruption i såväl i rättsväsendet som bland politiker som ger maffian skydd. Presidenten har sett sig tvungen att sluta en pakt med det gamla maktpartiet PRI – med dokumenterat nära band till flera karteller – för att få en majoritet i kongressen, vilket har gynnat PRI, som ser ut att kunna göra sitt bästa val på länge i nästa års parlamentsval.

Samtidigt har våldet börjat drabba civila i allt högre grad. Vid en granatattack mot ett civilt nationaldagsfirande i staden Morelia nyligen dödades åtta personer och ett hundratal skadades.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-08

BUENOS AIRES. En dryg månad efter att de förödande tropiska stormarna dragit förbi, råder fortfarande stor nöd i Haiti. Dödssiffrorna stiger för var dag, hungersnöd är nära och hjälporganisationer säger till DN att epidemier nu börjat sprida sig.

Den officiella dödssiffran efter ovädren ”Fay”, ”Gustav”, ”Hanna” och ”Ike” har nu stigit till 793 i Haiti. Men räddningsinsatsen går långsamt och mörkertalet befaras vara stort.

– Det sägs att regeringen fått mångmiljonbelopp i katastrofbistånd från bland andra Venezuela. Men här på marken syns ingenting av det, säger Stephane Goriely, som leder Läkare utan gränsers
insats i den hårt drabbade staden Gonaives i norra Haiti, till DN.

FN-trupper och olika hjälporganisationer försöker undsätta befolkningen, sedan tiotusentals människor blivit hemlösa och deras hus översvämmats av vatten och lera som dragits ned från bergen av de kraftiga regnen.
Många sökte först en tillflykt i skolor och kyrkor. Men nu har de tvingats ut på gatorna, sedan regeringen försökt tömma skolorna inför skolstarten i går.

– Många har inte någonstans att ta vägen. De tvingas återvända till sina hus, sova i leran och dricka av det dyiga vattnet, säger Stephane Goriely, som också berättar att Läkare utan gränsers mobila team häromdagen nådde fram till flera isolerade byar som inte fått någon hjälp över huvud taget.

– Allt fler av patienterna på vårt fältsjukhus visar tecken på undernäring. Och situationen förvärras snabbt, säger han.
Även på andra håll i Haiti är situationen allvarlig. I Carrefour, en förort till huvudstaden Port-au-Prince, har malaria- och tyfusepidemier brutit ut.

– Ett sextiotal barn på det barnhem vi driver har insjuknat. Orsaken är att många i förorten inte har tillgång till rent vatten, varför de tvingas dricka av det smutsiga vattnet som rinner längs gatorna, säger Dennis Thern, som arbetar för hjälporganisationen Hoppets stjärna.

– De flesta vägar är röjda nu, men det beror inte på några insatser från regeringens sida, utan på att lokalbefolkningen tagit saken i egen hand, säger Dennis Thern till DN.

Den erkänt korrupta byråkratin i Haiti fortsätter med andra ord att lägga hinder i vägen för hjälpen till de nödställda. Det är ett viktigt skäl till att FN hittills bara fått in omkring en tiondel av de 108 miljoner dollar som man vädjat om.

Många medlemsländer är helt enkelt rädda för att pengarna ska försvinna ned i giriga politikers och byråkraters fickor. Och medan hjälpen dröjer förvärras situationen snabbt.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-07

BUENOS AIRES. Bolivias politiska kris föreföll på måndagen vara på väg att fördjupas, sedan förhandlingarna mellan president Evo Morales och ledarna för landets upproriska provinser brutit samman.

Evo Morales och hans bittra motståndare från provinserna Tarija, Beni, Santa Cruz och Chuquisaca kom på söndagskvällen ut tomhänta efter tio timmars slutmangling i staden Cochabamba.

– Det gick inte att nå en överenskommelse. Ingenting har skrivits under, sade Tarijas guvernör Mario Cossio efter mötet.

Därmed riskerar den våldsspiral som i början av september krävde ett trettiotal människoliv i Bolivia att ta ny fart. Närmast väntar omfattande manifestationer i huvudstaden La Paz, när Moralesanhängare senare i veckan ska försöka pressa kongressen till att utlysa en folkomröstning om den nya grundlag som är själva kärnan i konflikten.

Samtidigt vill Morales också kalla till nyval i juni nästa år – ett och ett halvt år tidigare än planerat. Avsikten är att skaffa sig majoritet i kongressens båda kamrar, vilket regeringspartiet inte har i nuläget.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-06

Som vanligt är det inte förrän jag står där och låter solens strålar värma min hud som jag inser hur mycket jag har saknat den.

Efter nästan en vecka av dimmigt och grått vårrusk flödar ljuset in genom fönstren. Himlen ståtar blå över hustaken. Uteserveringarna är öppna. Och människorna ler.

Själen gör comeback.