Yearly Archive: 2009

MEXICO CITY. En spektakulär fritagning som klippt ur en Hollywoodfilm har satt strålkastarljuset på den svagaste punkten i Mexikos krig mot maffian – korruptionen inom statsapparaten. Medan skandalerna avlöser varandra förefaller brottskartellernas makt bara fortsätta att växa.

Klockan 04.45 på morgonen stannar en kolonn av polisbilar och fångtransportbussar till framför portarna till fängelset i Cieneguillas i den mexikanska delstaten Zacatecas. Blåljusen är påslagna, en helikopter cirklar i luften ovanför och männen i bilarna bär den federala polisens uniformer.

De behöver inte identifiera sig. Fängelsevakterna släpper in dem utan några frågor. Väl inne på området syns inte några vakter till överhuvudtaget. Hela fängelset förefaller ligga öde.

De tungt beväpnade männen beger sig snabbt in i huvudbyggnaden. Där har 53 interner låst upp sina celler på egen hand och börjat småprata med sina fångvaktare medan de väntar på att fritagningen ska börja.

Tillsammans med ”poliserna” promenerar gruppen av interner ut på gårdsplanen och sätter sig i fordonen. De kör lugnt ut från fängelset.

Det här inträffade förra lördagen. Sedan dess är fångarna försvunna. Samma sak gäller för de män som befriade dem.

Allt skedde på mindre än fem minuter. Inte ett skott avlossades, och hade det inte varit för att någon glömt att stänga av övervakningskamerorna så skulle vakterna säkert ha kunnat hävda de inte visste att det rörde sig om en rymning.

Men bilderna från kamerorna, som nu offentliggjorts, är entydiga och högst talande för tillståndet i Mexikos fängelsesystem.

Minst ett tiotal av männen som promenerade ut från fängelset i Zacatecas tros vara medlemmar i ”Zetas”, en privatarmé som på bara några år gått från att ha varit Gulfkartellens väpnade gren till att i dag göra anspråk på titeln som Mexikos mäktigaste brottssyndikat.

Zetas är kända för sin militära disciplin och för att ha utfört liknande fritagningar tidigare, vilket gör det sannolikt att de låg bakom även denna operation.

För landets regering är rymningen en pinsam motgång i kampen mot maffian, inte minst eftersom operationen krävde de anställdas tysta medgivande.

Korruptionen inom Mexikos fängelseväsende är omvittnad. På många anstalter kan fångar med rätt kontakter få privilegier som sträcker sig från spritfester med prostituerade till celler inredda som finare hotellrum.

I åratal kunde de olika brottskartellernas ledare leda sina verksamheter från dessa lyxceller. Men när Felipe Calderón kom till makten 2006 gav han order om att lämna ut de högsta maffiabossarna till USA, samtidigt som armén sattes in för att bekämpa den organiserade brottsligheten på olika platser i landet.

Det försvagade några av kartellerna och ruckade på maktbalansen i den mexikanska undre världen. När en kartell förlorade i styrka var en annan genast redo att stiga in och ta över den åtråvärda marknadsandelen.

Det är bakgrunden till det krig mellan kartellerna som bara i år krävt 2.300 liv och som inte visar några tecken på att avta.

Regeringen hävdar att våldsvågen ska ses som en maffians dödsryckning. Men samtidigt kommer nästan dagligen avslöjanden om höga polischefer som står på maffians lönelistor – nu senast i delstaten Morelos.

Försvarsanalytiker i USA har börjat fråga sig vem som egentligen är på väg att duka under: maffian eller den mexikanska staten. Bilderna från fängelset i Zacatecas och trovärdiga uppgifter om att Zetas och andra karteller aktivt rekryterar officerare med erfarenhet av underrättelseverksamhet lär inte ha minskat den oron.

Erik de la Reguera

DN 2009-05-23

MEXICO CITY. En domare i Argentina har beordrat frysa tillgångar i byggföretaget Skanska till ett värde av 36 miljoner kronor. Åtgärden sker i väntan på en dom i en uppmärksammad korruptionsutredning mot bolaget.

Pengarna som nu fryses i Skanska uppges motsvara det belopp som bolaget tros ha tagit ut som ”överpriser” i samband med ett bygge av en stor gasledning i Argentina 2005. Enligt dagstidningen Clarín misstänks dessa pengar ha betalats ut som mutor till höga statstjänstemän.

Samma tillvägagångssätt misstänks ha använts vid upphandlingen av en annan gasledning, varför ett lika stort belopp kan komma att frysas även i det fallet.

Skanskas presschef Peter Gimbe bekräftar för DN att bolaget tvingats ställa ut en bankgaranti på 17 miljoner pesos, motsvarande 36 miljoner kronor, för att säkra att Skanska kan betala ett eventuellt skadestånd.

Han skriver i en kommentar att ”vi anser att beloppet är helt galet, det motsvarar det belopp som våra tidigare medarbetare betalat i falska fakturor. Vi kan inte se att det på något sätt hänger ihop med ett eventuellt för högt pris.”

Än finns inte någon fällande dom mot Skanska, men den svenska koncernledningen erkände redan 2006 att luftfakturor förekommit och den lägger all skuld för det inträffade på den lokala ledningen.

Skandalen växte i omfattning 2007, då två höga statstjänstemän tvingades avgå i Argentina och flera höga politiker, bland andra den dåvarande presidenten Néstor Kirchner, kom under hård kritik.

Skanskas tidigare finanschef i Latinamerika, José Alonso, anklagade i samband med det koncernledningen för att försöka köpa de lokala chefernas tystnad med avgångsvederlag i mångmiljonklassen.

Det förnekas av Skanskaledningen, som menar att företaget enligt argentinsk lag är skyldigt att betala ut avgångsvederlag så länge inte någon fällande dom finns.

I Sverige konstaterade överåklagare Christer van der Kwast i januari 2008 att misstankarna mot den svenska koncernledningen var för svaga för att inleda en förundersökning.

Erik de la Reguera

DN 2009-05-19

MEXICO CITY. Den uruguayanske författaren och poeten Mario Benedetti är död. Han avled på söndagskvällen 88 år gammal i sitt hem i Montevideo efter en längre tids sjukdom.

Mario Benedetti var under flera decennier en av Latinamerikas mest angelägna och folkkära röster. I sitt hemland Uruguay var han känd som den kanske främste företrädaren för ”Generation 45”, en samhällskritisk författargeneration som även Idea Vilariño och Juan Carlos Onetti tillhörde.

Under de tolv åren av militärdiktatur i Uruguay (1973-1985) tvingades Benedetti gå i landsflykt för att komma undan regimens förföljelser. I exilen i Argentina, Peru, Kuba och Spanien fortsatte han dock sin omfattande produktion.

Totalt publicerade Benedetti ett åttiotal verk i en rad olika genrer. På svenska finns romanen ”Nådatiden” (La Tregua) utgiven. Men det är framförallt Benedettis poesi som gjort honom till den folkkäre författare som han i dag är i Latinamerika.

”No te salves”, ”Corazón coraza”, ”Táctica y estrategia” och “Rostro de voz” är bara några av de dikter som generationer av latinamerikaner lärt sig att hålla av och deklamera. Det gäller inte minst inom de vänsterkretsar som Benedetti själv gärna identifierade sig med.

Erik de la Reguera

DN 2009-05-18

Nu på söndagskvällen avled författaren och poeten Mario Benedetti i sitt hem i Montevideo. Jag låter en av hans mest berömda dikter tala för sig själv – och för oss som blev lämnade ensamma kvar.

—

ROSTRO DE VOS

TENGO UNA SOLEDAD
tan concurrida
tan llena de nostalgias
y de rostros de vos
de adioses hace tiempo
y besos bienvenidos
de primeras de cambio
y de último vagón

tengo una soledad tan concurrida
que puedo organizarla
como una procesión
por colores
tamaños
y promesas
por época
por tacto
y por sabor

sin un temblor de más
me abrazo a tus ausencias
que asisten y me asisten
con mi rostro de vos

estoy lleno de sombras
de noches y deseos
de risas y de alguna maldición

mis huéspedes concurren
concurren como sueños
con sus rencores nuevos
su falta de candor
yo les pongo una escoba
tras la puerta
porque quiero estar solo
con mi rostro de vos

pero el rostro de vos
mira a otra parte
con sus ojos de amor
que ya no aman
como víveres
que buscan a su hambre
miran y miran
y apagan mi jornada

las paredes se van
queda la noche
las nostalgias se van
no queda nada

ya mi rostro de vos
cierra los ojos

y es una soledad
tan desolada.

Först kom den här märkliga historien i Guatemala (del 1 av den mördade Rosenbergs videoanklagelser mot president Colom kan ni se ovan och min text i DN finns här).

Sedan lyckas Mexikos främsta journalist just nu, Carmen Aristegui, fånga förre presidenten (1982-88) Miguel de la Madrid på band när han säger att hans efterträdare Carlos Salinas (åren 1988-94) stal stora belopp ur Mexikos statskassa, var lierad med narkotikamaffian via sin bror och allmänt ”korrupt och omoralisk”.

Intervjun med de la Madrid är i själva verket en uppgörelse med något som många misstänkt, men inte haft bevis för – att Salinas öppnade statens dörrar på vid gavel för narkotikamaffian. Lyssna här.

Men någon Fujumoriprocess mot Salinas lär det nog inte bli, för bara några få timmar efter sändning meddelade talesmän för den åldrade de la Madrid att han inte varit ”vid sina sinnens fulla bruk” under intervjun. Och visst låter expresidenten lite trött, men inte värre än att han verkar ha full koll på vad det är han svarar på.

Miguel de la Madrids talesmän hade dessutom dementerat uppgifter om att han skulle vara vid dålig hälsa bara några dagar före intervjun.

I samma stund som de la Madrid backade fick Carmen Aristegui ett brev från Carlos Salinas, som hon ikväll läste upp i sitt halvtimmesprogram i spanskspråkiga CNN:

”Tillåt mig att få uttrycka den smärta och indignation som jag kände när jag fick veta under vilka omständigheter Ni gjort den intervju med Mexikos förra president, Miguel de la Madrid, som sändes i morse. Intervjun bekräftar hans svåra hälsotillstånd och att han inte är vid sina sinnens fulla bruk. Att visa upp denne man, som ledde vårt land i en svår tid, på detta sätt innebär brist på respekt både för honom och för radiopubliken, något som gör mig indignerad. […]” (läs hela brevet på spanska här)

Att få ett sådant brev från Carlos Salinas – som fortfarande anses vara en av Mexikos mäktigaste män, om än bakom kulisserna – är en varning som ingen grävande journalist kan ta lätt på i Mexiko (ett av världens farligaste länder för journalister). ¨

Men det återstår att se vilka de politiska – och juridiska (?) – följderna av intervjun blir.

MEXICO CITY. Guatemalas president Álvaro Colom har tvingats försäkra att han ”varken är narkotikahandlare eller mördare”, sedan en videoskandal briserat i det av maffiavåld hårt ansatta landet.

”Om ni ser den här videon beror det på att jag har mördats av president Álvaro Colom.” Så börjar en 18 minuter lång film som advokaten Rodrigo Rosenberg spelade in strax innan okända män sköt ned honom i en finare stadsdel i Guatemala City.

På begravningen i måndags offentliggjordes videon och lades sedan snabbt ut på Youtube, där den gav upphov till den skandal som nu beskrivs som ”den allvarligaste hittills för Guatemalas demokrati” av bland andra landets största tidning Prensa Libre.

President Colom förnekar att han skulle ha något med mordet att göra och har lovat en internationell utredning med medverkan av såväl FN som amerikanska FBI. Trots det har hundratals demonstranter krävt Coloms avgång.

På den omtalade videoinspelningen anklagar Rosenberg presidenten, hans personlige sekreterare, landets första dam och en affärsman som finansierat Coloms presidentvalskampanj för att ligga bakom mordet.

Radiojournalisten Mario David García hävdar att filmen spelades in i hans studio och att det skedde helt utan tvång.

– Vi skulle göra en ljudupptagning till ett radioprogram som skulle sändas på måndag, men han tjatade sig också till att få spela in den här videon, säger Garcia till Prensa Libre.

Bakgrunden förefaller vara en korruptionshärva inom landets största bank Banrural, som delvis ägs av staten. En klient till Rosenberg, Khalil Musa, mördades tidigare i år tillsammans med sin dotter efter att ha blivit erbjuden en post i bankens styrelse.

Den nu döde advokaten hävdar på videon att motivet var att hemlighålla ”allt från penningtvätt och pappersbolag för narkotikahandel, till statlig finansiering av påhittade sociala program som drivs av presidentens fru Sandra de Colom”.

Till saken hör att Guatemala numera är ett viktigt transitland för kokain på vägen till USA. Regeringen har tidigare varnat för att delar av landet i praktiken kontrolleras av mexikanska karteller.

Erik de la Reguera

Publicerad i Dagens Nyheter den 14 maj 2009.