Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Yearly Archive: 2006

En miljon mexikaner demonstrerade för omräkning

Omkring en miljon människor demonstrerade på söndagen i Mexico City för att visa sitt stöd för vänsterkandidaten Andres Manuel López Obradors krav på en omräkning av rösterna efter presidentvalet den 2 juli.

USA går på Israels linje i säkerhetsrådet

FN:s säkerhetsråd avslutade krismötet i New York sent på fredagskvällen. Mötet ledde inte till något gemensamt ställningstagande för att få ett slut på Israels attacker på libanesiskt territorium. USA var ensamt om att vägra att ens mana Israel till återhållsamhet när det gällde de militära offensiverna i både Libanon och Gaza.

- Vi möts här i dag i skuggan av ett omfattande och barbariskt angrepp på mitt land. Just nu förstör israeliska styrkor infrastruktur och dödar oskyldiga civila, sade Libanons FN-ambassadör när mötet öppnades.
Tidigare under dagen hade Libanons premiärminister Fouad Siniora vädjat till USA:s president George W Bush att använda sitt inflytande för att sätta stopp för den israeliska offensiven.

Men en talesman för Vita huset meddelade att den amerikanske presidenten ”inte tänker ta militära beslut för Israels räkning”. Den amerikanska linjen i säkerhets­rådet föreföll snarare gå på Israels linje, med krav på ett fullständigt avväpnande av Hizbollah.
Annons:

FN-ambassadör John Bolton hänvisade till att det i en flera år gammal FN-resolution slås fast att Hizbollah ska avväpnas – något som inte har gjorts eftersom den libanesiska regeringen varit svag och splittrad.

Men den amerikanska regeringens linje gick stick i stäv med vad många av de övriga medlemmarna av säkerhetsrådet sade under det flera timmar långa mötet runt det ovala bordet i FN:s högkvarter.

Många, bland andra Frankrike och Ryssland, riktade hård kritik mot vad de såg som ”ett oproportionerligt bruk av våld” från Israels sida. Enligt internationell rätt har ett land rätt att försvara sitt territorium – men det våld som används ska stå i proportion till hotet som landet ställs inför.

Redan på torsdagen röstade säker­hetsrådet om en resolution som Qatar hade lagt fram och som bland annat riktade kritik mot Israels militära offensiv. Den resolutionen gick dock inte igenom, eftersom USA lade in sitt veto mot den. Anledningen sades vara att den var allt för ensidig och inte ställde krav på båda sidor.

Samtidigt växer spänningen mellan Israels regering och Syrien, sedan israeliska ministrar pekat ut syrierna som ansvariga för kidnappningen av två israeliska soldater på onsdagen.

Även USA:s president Bush har sagt att ”Syrien ska ställas till ansvar” för sin roll i den upptrappade situationen.

Det fick på fredagen Irans president Mahmoud Ahmadinejad att höja ett varningens finger. I ett telefonsamtal med den syriske presidenten Bashar Assad sade han att ett angrepp på Syrien kommer att få ett ”hårt svar”.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan skickade på torsdagen en grupp bestående av de rutinerade diplomaterna Vijay Nambiar, Alvaro de Soto och Terje Roed Larsen till Mellanöstern för att medla i konflikten. De väntades först resa till Egypten och sedan fortsätta till Israel, Libanon och Syrien.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 15/7 2006.

Skarp kritik från den svenska regeringen

Sveriges regering riktar skarp kritik mot Israels offensiv i Libanon och fördömer landets agerande i Gaza. Det sade utrikesminister Jan Eliasson vid en pressträff på torsdagseftermiddagen.

– Israels militära offensiv i Libanon innebär en oerhört farlig upptrappning av situationen i regionen, sade en tydligt oroad Jan Eliasson när han kom ut på innergården i Arvfurstens palats.

[forts fattas]

”Israel har rätt att försvara sig”

Israel har rätten på sin sida när de går in i södra Libanon. Det menar två folkrättsexperter som DN talat med. Men de betonar också att det kan förändras om bombningarna utökas och civilbefolkningen kommer i kläm.

Folkrättsprofessor Ove Bring anser att den israeliska reaktionen hittills inte bryter mot internationell rätt.

– Eftersom det var Hizbollah som först attackerade en postering på israeliskt territorium, så har Israel rätt att försvara sig enligt den så kallade självförsvarsprincipen, säger Ove Bring.
Annons:

– Men försvaret ska vara proportionerligt till det hot som man ställs inför. Exakt var den gränsen går är alltid en politisk och humanitär bedömning, men allmänt sett kan man säga att om civila offer krävs under en längre tid utan att målet uppnås så blir det problematiskt.

Ove Bring menar att bombningarna av vägar, broar och Hizbollah-läger i södra Libanon är legitima försvarsåtgärder. Även bombningarna av flygplatsen i Beirut tycker han går att försvara.

– Det kan ses som Israels sätt att sända en signal till Libanons regering. Det är ju trots allt så att den libanesiska regeringen tillåtit Hizbollah att agera från dess territorium, säger Ove Bring.

Han får medhåll av Hans Corell, som varit biträdande generalsekreterare i FN.

– Ett land har skyldighet att se till att dess territorium inte används av krafter som uppträder aggressivt mot grannländer, säger han.

– Samtidigt har Israel haft lång tid, ända sedan 1940-talet, på sig att lösa den situation som uppstod i och med staten Israels grundande. Det går det inte att frikoppla den konflikt som nu har uppstått från palestiniernas situation. Båda sidor har ett ansvar för att lösa konflikten, säger Hans Corell till DN.

Han menar att Hizbollahs attack och tillfångatagande av två israeliska soldater är olagliga, oavsett vilket rättsligt ramverk som tillämpas.

– Israel säger att deras soldater ”kidnappats” och det är en korrekt term om man ser Hizbollah som en renodlat kriminell grupp. Men även om man väljer att se Hizbollah som en krigförande motpart, så är det enligt Genèvekonventionen förbjudet att ta gisslan. Och organisationens omedelbara krav på fångutväxling visar att det rör sig om det, säger Hans Corell.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 14/7 2006.

Bombatattentat kan ha band till al-Qaida

Radikala grupper i Kashmir och en ökänd gangsterkung med band till al-Qaida var på onsdagen polisens huvudmisstänkta för de sju samordnade bombattentaten mot pendeltåg i Bombay. Samtidigt började livet i mångmiljonstaden långsamt återgå till det normala.

Utredare hade börjat gå igenom de sönderbombade tågen och stationerna i den indiska staden Bombay efter tisdagens bombdåd.

Enligt ett högt polisbefäl orsakades explosionerna troligen av tidsinställda bomber uppgav den brittiska etermediekanalen BBC.

Monsunregnet hällde ned över de tusentals pendlare som stod och väntade på tågperrongerna tidigt på onsdagsmorgonen i norra Bombay. Trots att minst 183 människor dödades och över 700 skadades när förstaklassvagnar förvandlades till dödsfällor dagen innan, så var det ändå många som var tvungna att ta tåget.

-Visst är det lite otäckt, men vi har inget val. Vi måste ju arbeta, sade 24-åriga Amita Rane till Reuters utsände.

Tågtrafiken började fungera redan i gryningen och befolkningen uppmanades att fortsätta med sina vanliga sysslor och sända sina barn till skolan. Samtidigt höjdes säkerheten i många städer runt om i Indien och polisens närvaro på offentliga platser var större än normalt.

-På kvällen efter attentaten blev det fullständigt kaos i trafiken här i stan, men nu har livet börjat återgå till det normala, berättar K C Mehra, Sveriges honorärkonsul i Bombay.

Han påpekar att det inte är första gången som Bombayborna råkar ut för terrordåd. Många minns fortfarande de koordinerade attackerna i mars 1993, då tretton bomber exploderade vid olika finansiella centrum i staden.

Hjärnan bakom den operationen ansågs vara Dawood Ibrahim, en mäktig muslimsk gangsterboss i Bombays undre värld som ville hämnas hindunationalisters attack mot en viktig moské.

Han har i alla år lyckats undgå rättvisan och allt tyder på att han fortfarande kontrollerar sitt underjordiska imperium, men nu från en okänd ort i Pakistan. Där har Ibrahim, enligt underrättelseuppgifter, fått nära kontakt med Lashkar-e-Toiba, den Kashmirbaserade organisation som indisk polis på onsdagen utsåg till huvudmisstänkt för tisdagens tågbomber i Bombay. En koppling till Dawood Ibrahim är inte osannolik.

-Lashkar-e-Toiba är den enda av de radikala organisationerna som har kapacitet att utföra en så här avancerad operation i dag. Och jag tror att Dawood Ibrahim har ett finger med i det här på något sätt utan hans kontaktnät är det svårt att genomföra något sånt här i Bombay, säger Suba Chandran, som forskat om Kashmirkonflikten vid Institute for Peace and Conflict Studies i New Delhi, till DN.

Att en representant för Lashkar-e-Toiba på onsdagen förnekade att organisationen varit inblandad avfärdar han.

-De har inte tagit på sig något av sina tidigare attentat heller.

På onsdagen rapporterade nyhetsbyrån AFP att sex människor skadats i en granatattack i Kashmir. Granaten kastades på turister i färd med att gå ombord på en buss i turistorten Gulmarg. Tre av de skadade kommer från New Delhi och tre kommer från Kashmir.

I den flora av spekulationer som uppstått efter dåden har många pekat mot Usama bin Ladin och al-Qaida, inte minst på grund av likheterna med attentaten i Madrid och London. Men några direkta kontakter mellan Lashkar-e-Toiba och al-Qaidas ledning är inte dokumenterade. Däremot hade Lashkar-e-Toiba under en tid goda relationer med talibanerna i Afghanistan.

Gangsterkungen Dawood Ibrahim skulle kunna vara länken till al-Qaida, då han misstänks ha fått träning i ett terroristläger i Afghanistan före den 11 september 2001 och dessutom tros göra affärer med både talibanerna och al-Qaida i samband med skeppandet av narkotika läs heroin till Västeuropa.

Av den anledningen stämplade USA:s regering honom som ”global terrorist” 2003 och inledde förhandlingar i FN för att försöka frysa hans tillgångar på olika sätt. Men fram till nyligen uppgavs han leva gott i Pakistan, där han bland annat tros ha beskydd av vänner inom den pakistanska säkerhetstjänsten ISI.

Erik Gustafsson
Jesper Huor

Publicerad i DN den 12/7 2006.

Öde Beirut i orolig väntan

I Libanons huvudstad Beirut låg gatorna närmast öde på onsdagskvällen.
– Människor sitter hemma och ser på teve för att se vad som ska hända. Självklart är folk oroliga, säger svenskan Elisabet Sundström till DN.

Hon arbetar som informatör för Rädda Barnen i Beirut och har varit bosatt i staden i över fyra år. När DN når henne på telefon sent på onsdagskvällen lokal tid är hon fortfarande kvar på kontoret, där hon försöker hålla kontakt med anställda ute i landet.

– Tidigare i dag var små grupper av Hizbollah-anhängare ute på gatorna och sköt i luften med gevär för att fira, men i övrigt har det varit lugnt här. Vi rekommenderar ändå våra anställda att hålla sig inomhus och att inte besöka palestinska flyktingläger, säger Elisabet Sundström.

Cirka 450 svenska medborgare befinner sig i Libanon för närvarande, uppskattar Pierre Saad på det svenska konsulatet i Beirut.

– De flesta finns i eller omkring huvudstaden. Det är ytterst få, kanske max två eller tre stycken, som finns i de södra delarna av landet, säger Pierre Saad till DN.

Tills vidare har svenska UD inte ändrat sina rekommendationer när det gäller resor till Libanon och inga uppmaningar om extra försiktighet har heller gått ut till de svenskar som befinner sig i landet.

– Men vi följer självklart noga hur situationen utvecklas, säger Pierre Saad.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 13/7 2006.