Tagged: import

Just när vi fått stopp på droppandet och solen kikar fram bakom stackmolnen, passar Cristina på att förstatliga. Och det rejält.

Som vanligt i Argentina är det svårt att veta vad som egentligen ligger bakom åtgärden. Regeringens argument att de privata pensionsfonderna förlorat i värde det senaste året (liksom många andra fonder världen över) verkar få analytiker ta på allvar.

De flesta är i stället inne på att det har att göra med Kirchners behov av tillskott i statskassan. Dels för att kunna betala av på statsskulden, och dels för att kunna köpa sig politiskt stöd av guvernörerna ute i provinserna.

Kanske har Cristina K skjutit sig själv i foten även denna gång (höjningen av exportskatterna för jordbruket gick ju som det gick), för i Spanien (med stora företagsintressen i Argentina) talas det om ”tangoeffekt” och ”Cristinazo”, sedan såväl den spanska som den argentinska börsen tokrasat efter beskedet.

Själv undrar jag hur länge peson kan stå emot trycket (för närvarande ligger den peggad vid 3,24 per dollar). En vecka? Kanske två? Vill inte tänka på vad som händer med folks besparingar om Kirchners chansning inte går vägen.

I Bolivia förefaller Evo ha lyckats bättre, han har till och med fått högern med på båten. Det återstår att se om denna historiska kompromiss verkligen håller hela vägen. Men kanske, kanske, är Bolivia på väg att hitta ut ur den labyrint av våld och institutionell kris som plågat landet de senaste åren. Dessutom utan att Morales grundläggande mål går förlorade.

I kulisserna kan Unasur fira ännu en triumf som medlare. Lagarbetet funkar allt bättre.

Längre norrut visar samtidigt Sarah Palin prov på allt annat än utrikespolitisk fingertoppskänsla. Det lustiga är att Chávez inte svarat. Möjligen förstår han att en ordkrig med Palin antagligen bara skulle gynna, just det: Palin.

Men det kan också vara så att han har fullt upp med att grubbla över oljepriset, som rasat ned till den lägsta nivån på ett och ett halvt år. Det är dåliga nyheter för Venezuela, som ju är helt beroende av intäkterna från oljan.

BUENOS AIRES. Det blev en svart onsdag även på börserna i Latinamerika. I Argentina föll det så kallade Mervalindexet med drygt 10 procent, dagen efter att regeringen tillkännagett omfattande förstatliganden av privata pensionsfonder.

I spåren av de stora börsfallen i Europa och USA registrerade även börserna i Sao Paolo och Mexico City omfattande förluster, samtidigt som valutorna försvagades.

Det var dock i Argentina, Latinamerikas tredje största ekonomi, som alarmklockorna ringde på allvar. Som mest var Buenos Aires Mervalindex ned 17 procent på onsdagen, innan det återhämtade sig och stängde på 10 procent ned.

I Argentina var dock det kraftiga fallet inte bara en följd av en global trend, utan också en reaktion på president Cristina Kirchners planer på att nationalisera privata pensionsfonder till ett värde av sammanlagt 225 miljarder kronor. Flera bankaktier rasade efter beskedet.

Pensionsfonderna har sedan privatiseringen 1994 varit viktiga aktörer på Buenos Aires-börsen, och en rad analytiker misstänker nu att regeringens åtgärd kan vara ett desperat försök att hindra en annalkande statsfinansiell kris.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23

BUENOS AIRES. Bolivia är ett land på väg att förändras i grunden sedan en historisk kompromiss nu öppnat för en folkomröstning om en ny och radikal grundlag. Landets socialistiska president Evo Morales vill med hjälp av den försöka stärka urinnevånarnas rättigheter.

När aymaraindianen och före detta småbonden Evo Morales i tisdags fick reda på att Bolivias kongress efter månader av maktkamp slutligen lyckats enas om ett grundlagsförslag brast det för honom. Med tårarna strömmande längs kinderna sade han:

– Uppdrag slutfört, mina vänner.

Han befann sig ute på Plaza Murillo i La Paz, omgiven av hundra tusen av sina tappraste anhängare, varav de flesta tillhör något av de indianfolk som utgör en majoritet av Bolivias befolkning.

Många hade stått där och väntat i timmar. Fårade män i slokhatt och finkostym, kvinnor i sina traditionella kläder och typiska svarta plommonstop, och så barnen då, som sprang runt mellan röda och regnbågsfärgade fanor (som symboliserar ursprungsfolkens kamp).

De hade strömmat in från landsbygden och kommit ned från den fattiga förstaden El Alto för att sätta press på kongressen. För här stod mycket på spel.

Det var inte förrän 1952 som indianerna fick rösträtt i Bolivia, ett land där den spanskättade eliten länge exploaterade urinnevånarna på det mest brutala sätt i gruvor och på storgods. Inkomstklyftorna och bristen på utbildning, sjukvård och grundläggande samhällsservice är fortfarande slående i detta Sydamerikas fattigaste land, och det var det som Evo Morales lovade att åtgärda när han blev första indian att väljas till presidentposten 2005.

Då som nu var stödet från bonderörelser, indianorganisationer och fackföreningar avgörande. Ett av Evo Morales viktigaste vallöften var att skriva om författningen och ge urbefolkningen mer makt och självstyre i Bolivia.

Nu ser han ut att kunna åstadkomma det. Om folket röstar ja till den nya grundlagen den 25 januari kommer indianfolken att få rätt till begränsat självstyre, och alla ges rätt till skolgång, sjukvård och en folkpension för de äldre.

I en separat omröstning ska folket också få avgöra om den största markegendomen ska få vara på 5.000 eller 10.000 hektar, vilket varit ett viktigt krav från småbönder som kräver en jordreform.

Storgodsägarna och den traditionella eliten i landet har reagerat bestört över Morales planer och varnat för att Bolivia är på väg att bli ett nytt Kuba. De har sitt starkaste stöd i fyra provinser i östra Bolivia, som utropat långtgående självstyren i protest mot centralregeringens planer.

När våldsamheter krävde ett trettiotal människoliv i början av september tvingades Unasur, Sydamerikas motsvarighet till EU, ingripa för att förmå parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det var de förhandlingarna tillsammans med den växande folkmassan utanför kongressen – som ledde fram till tisdagens överenskommelse.

Regeringen fick göra en rad eftergifter för att få till folkomröstningen, bland annat får Evo Morales avstå från ett andra omval och kan bara kan sitta kvar till 2014. Men risken för inbördeskrig är avvärjd, åtminstone för tillfället.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23

BUENOS AIRES. Den amerikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin anser att Venezuelas president Hugo Chávez är en ”diktator” och hotar med sanktioner mot hans regim om hon och John McCain får makten.

Uttalandet kom i samband med att Palin intervjuades i tv-kanalen Univision.

– Genom förhandlingar och om det blir nödvändigt även med hjälp av sanktioner kan vi pressa diktatorer som Hugo Chávez och på så vis göra klart för dem att de inte kan sätta sig upp mot USA hur som helst, sade Sarah Palin, enligt den spanska tidningen El País.

Chávez har varit Venezuelas president sedan 1998 och blev i december 2006 omvald med 63 procent av rösterna i ett val som allmänt bedömdes ha gått rätt till. Trots det kallade Palin honom upprepade gånger för diktator i intervjun.

Venezuelas utrikesminister sade i en kommentar att landet hoppas på en ”respektfull dialog” med USA:s näste president, oavsett vem som blir vald. Samtidigt uttryckte den amerikanske regissören och skådespelaren Sean Penn sin åsikt vid ett besök i Venezuela:

”En diktator erkänner sig inte besegrad i en folkomröstning”, skriver Penn i en text som publicerades i San Francisco Chronicle, uppger Venezuelas statliga nyhetsbyrå. Folkomröstningen som Penn syftar på är den om en ny grundlag som Chávez med knapp marginal förlorade i december förra året.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-22

BUENOS AIRES. Argentina nationaliserar privata pensionsfonder till ett värde av drygt 225 miljarder kronor. Enligt landets president Cristina Kirchner är åtgärden ett sätt att skydda pensionärernas pengar för den globala finanskrisen, men i oppositionen talas det om ”konfiskation”.

Det är kapitalet i tio stora pensionsfonder, vilka regeringen uppger har gått med omkring 20 procents förlust det senaste året, som nu återförs i statlig ägo.

President Kirchner sade på tisdagskvällen att hon vill skydda pensionärerna och stärka statens roll i ekonomin. Oppositionen menar dock att nationaliseringen bara är ett sätt för henne att stärka statsfinanserna, som förefaller ha satts i gungning av finanskrisen.

Redan innan det officiella beskedet kom på tisdagen föll börsen i Buenos Aires med elva procent, sedan förhandsinformation läckt ut. Många banker tros komma att drabbas av nationaliseringen och det finns en oro för att Argentina kan vara på väg mot en kris liknande den som fick landet att ställa in betalningarna på utlandsskulden 2001.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-22

BUENOS AIRES. Efter flera dygns spända förhandlingar nåddes på tisdagen en historisk kompromiss om en ny författning i Bolivias kongress. Nu väntar en folkomröstning om grundlagsförslaget i januari.

Den akuta politiska kris som hotat att dela Bolivia i tu och i värsta fall leda till inbördeskrig tycktes på tisdagen tillfälligt ha desarmerats, då socialistiska MAS och högeroppositionen till slut lyckades nå en kompromiss om texten i landets nya författning.

Regeringen tvingades till en rad eftergifter för att få de nödvändiga två tredjedelarna av ledamöterna att rösta ja till en folkomröstning den 25 januari. Enligt uppgifter i lokala medier ändrades fler än hundra artiklar i det ursprungliga förslaget.

Bland annat tvingas president Evo Morales nu avsäga sig möjligheten till omval efter det nyval som ska hållas i december nästa år. Han kan därför som längst sitta kvar till 2014.

– Vi har många nya ledare på väg, de skjuter upp som svampar ur jorden, såväl män som kvinnor, och de kommer att fortfölja den här förändringsprocessen. Evo Morales är inte längre viktig! sade presidenten när han mötte sina anhängare på Plaza Murillo-torget i La Paz efter kongressens beslut.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-22