Bolivia på spåret mot radikal omvandling

BUENOS AIRES. Bolivia är ett land på väg att förändras i grunden sedan en historisk kompromiss nu öppnat för en folkomröstning om en ny och radikal grundlag. Landets socialistiska president Evo Morales vill med hjälp av den försöka stärka urinnevånarnas rättigheter.

När aymaraindianen och före detta småbonden Evo Morales i tisdags fick reda på att Bolivias kongress efter månader av maktkamp slutligen lyckats enas om ett grundlagsförslag brast det för honom. Med tårarna strömmande längs kinderna sade han:

- Uppdrag slutfört, mina vänner.

Han befann sig ute på Plaza Murillo i La Paz, omgiven av hundra tusen av sina tappraste anhängare, varav de flesta tillhör något av de indianfolk som utgör en majoritet av Bolivias befolkning.

Många hade stått där och väntat i timmar. Fårade män i slokhatt och finkostym, kvinnor i sina traditionella kläder och typiska svarta plommonstop, och så barnen då, som sprang runt mellan röda och regnbågsfärgade fanor (som symboliserar ursprungsfolkens kamp).

De hade strömmat in från landsbygden och kommit ned från den fattiga förstaden El Alto för att sätta press på kongressen. För här stod mycket på spel.

Det var inte förrän 1952 som indianerna fick rösträtt i Bolivia, ett land där den spanskättade eliten länge exploaterade urinnevånarna på det mest brutala sätt i gruvor och på storgods. Inkomstklyftorna och bristen på utbildning, sjukvård och grundläggande samhällsservice är fortfarande slående i detta Sydamerikas fattigaste land, och det var det som Evo Morales lovade att åtgärda när han blev första indian att väljas till presidentposten 2005.

Då som nu var stödet från bonderörelser, indianorganisationer och fackföreningar avgörande. Ett av Evo Morales viktigaste vallöften var att skriva om författningen och ge urbefolkningen mer makt och självstyre i Bolivia.

Nu ser han ut att kunna åstadkomma det. Om folket röstar ja till den nya grundlagen den 25 januari kommer indianfolken att få rätt till begränsat självstyre, och alla ges rätt till skolgång, sjukvård och en folkpension för de äldre.

I en separat omröstning ska folket också få avgöra om den största markegendomen ska få vara på 5.000 eller 10.000 hektar, vilket varit ett viktigt krav från småbönder som kräver en jordreform.

Storgodsägarna och den traditionella eliten i landet har reagerat bestört över Morales planer och varnat för att Bolivia är på väg att bli ett nytt Kuba. De har sitt starkaste stöd i fyra provinser i östra Bolivia, som utropat långtgående självstyren i protest mot centralregeringens planer.

När våldsamheter krävde ett trettiotal människoliv i början av september tvingades Unasur, Sydamerikas motsvarighet till EU, ingripa för att förmå parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det var de förhandlingarna tillsammans med den växande folkmassan utanför kongressen - som ledde fram till tisdagens överenskommelse.

Regeringen fick göra en rad eftergifter för att få till folkomröstningen, bland annat får Evo Morales avstå från ett andra omval och kan bara kan sitta kvar till 2014. Men risken för inbördeskrig är avvärjd, åtminstone för tillfället.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23