Upplopp i Managua efter omstritt valresultat
COLONIA. I helgens lokalval befäste Nicaraguas regerande sandinistparti FSLN sin position som den ledande politiska kraften i landet. Men valsegern smolkades av anklagelser om valfusk från oppositionens sida och oroligheter på gatorna i huvudstaden Managua.
Med omkring 80 procent av rösterna räknade stod det klart att sandinisternas borgmästarkandidater segrat i minst 91 av landets 146 kommuner. Även i huvudstaden Managua såg FSLN:s kandidat, den förre boxaren Alexis Argüello, ut att ha ett ointagligt försprång.
Högeroppositionens kandidat i Managua, Eduardo Montealegre, anklagade dock president Daniel Ortega för att vara ansvarig för omfattande valfusk, något som ska ha berövat honom minst 20.000 röster.
Anklagelserna ledde på måndagskvällen till sammandrabbningar i Managua mellan oppositionsanhängare som skanderade ”demokrati ja, diktatur nej” och regeringssupportrar som försvarade valresultatet. Minst fyra människor uppges ha skadats allvarligt i dessa oroligheter.
Lokala medier hävdade först att flera dödsoffer hade krävts, men det dementerades senare av polisen.
Bara ett fåtal valobservatörer fanns på plats för att övervaka helgens val, eftersom varken de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS eller Cartercentret fick president Daniel Ortegas förtroende. Sandinistledaren sade att han tappat tilliten till dessa organisationer när han ”fråntogs” segern i presidentvalet 2002.
De få observatörer som faktiskt getts tillstånd att närvara kunde dock inte rapportera om några oegentligeheter. Ortega hävdade därför att valresultatet berodde på stödet för sandinisternas insatser för de fattiga.
USA:s utrikesdepartement, som på 1980-talet gav omfattande stöd till Contragerillans krig mot den dåvarande sandinistregimen, krävde på måndagskvällen att den nicaraguanska regeringen garanterar att resultaten ”med exakthet motsvarar folkets vilja”. Till den polariserade situationen bidrog också att två oppositionspartier, däribland det socialdemokratiska Movimiento de Renovación Sandinista, förbjudits ställa upp i valet.
Sedan Daniel Ortega kom till makten för snart två år sedan har han medvetet försökt göra sig mer oberoende av bistånd från USA, Europa och internationella låneinstitut för att i stället prioritera de ekonomiska och politiska banden till oljerika Venezuela och kommunistiska Kuba.
Men även om Ortega använder sig av en socialistisk retorik har han visat prov på avsevärd pragmatism. Så har han till exempel slutit en pakt med de konservativa delarna av den katolska kyrkan och infört en radikalt abortfientlig lagstiftning som kritiserats hårt av kvinnorörelsen i Nicaragua.
En rad kvinnoorganisationer anklagar också Ortega för att under många år ha förgripit sig på sin styvdotter, något som presidenten bestämt förnekar.
När åklagarmyndigheten i Nicaragua nyligen inledde en granskning av bland annat brittiska Oxfams och svenska Forum Syds verksamheter berodde det sannolikt till stor del just på stödet till kvinnorörelsen.
Men även flera andra oberoende organisationer, liksom grävande journalister, har utsatts för trakasserier av regeringstrogna medier och regeringssupportrar de senaste månaderna.
Sedan 1998 har sandinisterna och landets största högerparti, Partido Liberal Constitucionalista (PLC), genomfört en rad reformer som gynnat dessa båda partier på bekostnad av andra. PLC:s ledare, den korruptionsdömde Arnoldo Alemán, har genom pakten kunnat avtjäna sitt 20-åriga straff i hemmet.
Men denna oheliga allians kan efter helgens val vara på väg att rämna, då Alemán från sin husarrest beskrev det påstådda valfusket som ”ett skott rakt i den nicaraguanska demokratins hjärta”.
Erik de la Reguera
DN 2008-11-11