MEXICO CITY. När mayakalendern i natt når sitt ”slut” finns det de som tror att jorden kommer att gå under. Andra hävdar att en ny epok inleds för mänskligheten. Men forskarna är skeptiska – liksom dagens mayaindianer i Mexiko och Centralamerika.

Hotellen i Cancún och Playa del Carmen på Yucatánhalvön i Mexiko är fullbokade inför det som har kallats slutet på den gamla mayakalendern. En stor new age-festival har slagit upp portarna och somliga av deltagarna tror att en energiström från galaxens mitt kommer att ändra allas våra hjärnor i morgon. And­ra fruktar jordens undergång. Och ytterligare några är övertygade om att utomjordingar är i antågande.

Anledningen är enkel: den sifferkombination som bildas av mayakalendern, 13.0.0.0.0.

– Hela spektaklet är ett talande exempel på hur den nyandliga rörelsen i Västeuropa och USA blivit en mångmiljardindustri, säger journalisten Laura Castellanos, som skrivit en bok om 2012-fenomenet.

Medan de amerikanska och europeiska turisterna söker svar på Yucatánhalvön, städar dagens maya­indianer deras hotellrum, arbetar i restaurangköken och hankar sig fram som småbönder på landsbygden.

Flera miljoner ättlingar till dem som byggde palatsen och pyramiderna i Chichén Itzá och Palenque bor fortfarande i Mexiko och Guatemala – och många av dem lever i djup fattigdom. Få av dessa nutida mayaindianer verkar särskilt oroliga för omvälvande händelser nu i helgen – eftersom den gamla kalendern inte varit i bruk på många hundra år.

Det gamla mayariket grundades i Mesoamerika på 200-talet, då intensivt jordbruk gjorde det möjligt att försörja en elit med bland annat astronomer. En komplicerad kalender skapades, vars början sattes vid 3114 f Kr. Slutet infaller, enligt vissa forskare, i dag, den 21 december 2012.

– Om kalendern fortfarande hade varit i bruk, skulle det här datumet definitivt ha varit en viktig tilldragelse för mayafolken. Sedan tror jag personligen att de bara skulle ha fortsatt räkna – 13.0.0.0.1 och så vidare, säger astronomen Jesús Galindo vid Unamuniversitetet i Mexico City.

Men inte alla är övertygade om det. Första gången datumet 13.0.0.0.0 hittades omnämnt var på en stentavla i den gamla mayastaden Tortuguero i södra Mexiko. På den omtalas guden B’olon-Yokte’ – i andra mayatexter förknippad med krig och konflikt – och hur denne skulle ”stiga ned” på denna dag.

Denna enda stentavla har utlöst en våg av domedagsböcker, vilka också gett inspiration till Hollywoodfilmen ”2012”. I Frankrike, Ryssland, Kina, Turkiet och andra platser har tusentals personer tagit ”mayaprofetian” på sådant allvar de senaste veckorna att de försökt ta sig till ”säkra” platser, och ställt till allvarliga problem för lokala myndigheter. I USA och Mexiko uppges hundratals privata bunkrar ha byggts.

Amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa tvingades därför i veckan dementera att jordens undergång är nära förestående. Varken strålar av energi från galaxens mitt eller ovanligt starka solstormar har registrerats. Och om ett stort objekt skulle vara på kollisionskurs med jorden, borde det gå att se med blotta ögat nu, menar Nasa.

Tidigare i år hittades datumet 13.0.0.0.0 i ytterligare en text, denna gång i Guatemala. Men där var det troligen fråga om en kung som ville ge sitt styre legitimitet genom att nämna ett avlägset och religiöst laddat datum.

Det kan i sin tur ge en ledtråd till varför mayafolken slutligen övergav sin kalender och sina städer under medeltiden. En teori talar om klimatförändringar och eskalerande miljöförstöring. En annan om förödande krig mellan eliter. Och en tredje om folkliga uppror mot en elit som inte längre kunde legitimera sig med kalenderns religiösa logik.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 21 december 2012.

MEXICO CITY. En vecka har gått sedan Hugo Chávez opererades för cancer på Kuba. Hans tillstånd beskrivs som stabilt, men ingreppet var komplicerat och det fjärde på bara ett och ett halvt år. Oroliga anhängare i hela Sydamerika ber och vakar nu för den venezuelanska presidenten.

– Presidenten är åter vid fullt medvetande, förklarade Venezuelas vetenskapsminister Jorge Arreaza vid en presskonferens i helgen.

Beskedet fick många av den 58-årige Hugo Chávez anhängare att försiktigt pusta ut, efter en vecka då tusentals av dem vakat och bett för sin socialistiske president. En av dessa sympatisörer var den amerikanske skådespelaren Sean Penn.

– Chávez är en av de viktigaste politiska krafter vi haft på den här planeten, sade Penn i Bolivias huvudstad La Paz.

Även i andra delar av Sydamerika har torg- och bönemöten hållits. Argentinas president Cristina Kirchner och Ecuadors Rafael Correa finns bland dem som visat sitt deltagande, och till och med ateisten José Mujica i Uruguay har tagit sig till en högmässa för att tända ett ljus.

Den exakta sjukdomsdiagnosen är fortfarande en statshemlighet i Venezuela, men det senaste ingreppet var det fjärde sedan i juni 2011. Operationen beskrivs som mycket komplicerad och ska ha varat i sex timmar, eftersom Chávez drabbades av en större blödning.

Upprepade återfall i cancer innebär dock vanligtvis en försämrad prognos, något som Hugo Chávez förefaller väl medveten om. Inför avfärden till Havanna utsåg han vicepresident Nicolás Maduro till efterträdare och manade sina anhängare att rösta fram denne till presidentposten, ”om det skulle bli nödvändigt att utlysa nyval”.

Maduro har tidigare varit utrikesminister och anses vara en Kubavänlig och relativt radikal chavista. Att axla ”el comandantes” mantel i Venezuela är dock lättare sagt än gjort, och något som varken Maduro eller andra företrädare för Socialistpartiet vill tala högt om i dag.

En första indikation på hur presidentens sjukfrånvaro kommer att påverka landets politik kom i söndags, då en rad lokal- och guvernörsval hölls. Venezuelas oppositionsledare Henrique Capriles behöll guvernörsposten i landets näst folkrikaste delstat, Miranda. Han besegrade Hugo Chávez förre vicepresident Elias Jaua. Regerande Socialistpartiet vann i 19 delstater medan oppositionen gjorde det i tre.

Erik de la Reguera

–

Publicerat i DN den 18 december 2012.

MEXICO CITY. Den mexikanska dokumentärfilmaren Judith Gómez, vars fall DN skrev om i går, frigavs på söndagen tillsammans med ett femtiotal andra politiska aktivister. Fjorton personer riskerar dock fortfarande långa fängelsestraff för att ha deltagit i demonstrationer.

En domare i Mexiko beslutade på söndagen att frige 55 politiska aktivister som suttit fängslade sedan den 1 december, då såväl fredliga som våldsamma protester mot president Enrique Peña ägde rum i Mexico City. Bland de frigivna finns 27-åriga Judith Gómez, som DN skrev om i går.

Hon beskrevs så sent som för ett par dagar sedan som en av ”upploppsledarna” i stora mexikanska medier, och utpekades som ansvarig för omfattande materiella skador. Men Judith Gómez familj, vänner och advokater har hela tiden hävdat att hon greps på en helt annan plats än vad polisen påstår och att hon är oskyldig.

Människorättsorganisationer har riktat hård kritik mot polisinsatsen, som präglades av mängder av godtyckliga gripanden och flera fall av tortyr. De som gripits förefaller också i många fall ha varit fredliga aktivister som inte begått några brott.

En orsak till frigivningarna är troligen de filmer och vittnesmål som på sociala medier visat en helt annan bild än den officiella.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 10 december 2012.

MEXICO CITY. Venezuelas president Hugo Chávez flög på söndagen till Kuba för en akut canceroperation, sedan läkare konstaterat ett återfall i sjukdomen. Inför avfärden rekommenderade Chávez för första gången vicepresident Nicolás Maduro som efterträdare, ”om det värsta skulle inträffa”.

– Jag har fått veta att läkarna hittat nya cancerceller. Därför reser jag tillbaka till Kuba för en ny operation, sade den 58-årige Chávez i ett tv-framträdande från presidentpalatset Miraflores, nästan på dagen två månader efter att han valdes om till Venezuelas president.

Talet var förhållandevis kort och tonen ödesmättad.

– Jag manar våra väpnade styrkor att stå eniga, för det finns de som kommer att försöka dra nytta av det här, intrigera och så splittring, sade Hugo Chávez, vars socialistiska politik ofta fört honom på kollisionskurs med USA.

Men det som skakade såväl hans anhängare som belackare mest var att Chávez för första gången under sina 14 år vid makten talade öppet om en efterträdare: den 50-årige vice­presidenten Nicolás Maduro.

– Det vore oansvarigt att låtsas som om det inte finns några risker. Nicolás Maduro är en sann revolutionär, och jag står med hela mitt hjärta bakom honom som Socialistpartiets kandidat om det skulle bli nödvändigt att utlysa nyval, sade Chávez, som även överför sina maktbefogenheter till Maduro under den tid han är borta från landet.

De exakta detaljerna kring Chávez cancersjukdom är en statshemlighet i Venezuela, men presidenten har sagt att läkarna opererade bort en tumör ”stor som en baseboll” från hans mellangärde i juni 2011. Därefter följde cellgiftsbehandlingar, en ny operation, strålbehandlingar och ytterligare cellgiftsbehandlingar.

I juli i år förklarade sig Chávez vara ”helt återställd” – just som presidentvalskampanjen inleddes. Men i går flög han alltså tillbaka till Kuba för ännu en operation.

Om det rör sig om tjocktarmscancer, vilket många i Venezuela misstänker, försämras prognosen ofta vid återfall. Det gäller i synnerhet om sjukdomen spridit sig till andra organ – något som Chávez hittills hävdat inte har skett.

Erik de la Reguera

Hugo Chávez. Från fängelsekund till president

1992. Leder misslyckat kuppförsök mot president Carlos Andres Perez. Fängslas, men får möjlighet att tala i tv, vilket blir början på en politisk karriär.

1998. Väljs till Venezuelas president i ett val som präglas av utbrett missnöje med åratal av nyliberal politik. Sedan omvald vid tre tillfällen (2000, 2006, 2012).

2002. Utsätts för kuppförsök, som dock avstyrs när tusentals demonstranter flödar ut på gatorna. Chávez anklagar USA för att ha legat bakom kuppförsöket och närmar sig Kuba politiskt.

2004. Lanserar stora satsningar på fattigdomsbekämpning och alfabetisering.

2007. Utlyser folkomröstning för att skriva in i Venezuelas författning att landet är socialistiskt. Förlorar – erkänner nederlaget.

2009. Utlyser folkomröstning för att slopa maximalt antal mandatperioder för en president. Segrar.

2011. Inleder behandling mot en cancersjukdom vars exakta diagnos är hemligstämplad. Uppger sig vara helt frisk i juli 2012.

2012. Meddelar att han måste genomgå ytterligare en cancer­operation, bara två månader efter att ha valts om som president. Utser vicepresident Nicolás Maduro till tillförordnad statschef och tänkbar efterträdare.

–

Publicerat i DN den 10 december 2012.

MEXICO CITY. Mexiko är i dag ett polariserat land sedan kravaller, godtyckliga gripanden och flera fall av misstänkt tortyr präglat Enrique Peñas första vecka som president. Ett sjuttiotal aktivister har fängslats på oklara grunder – och de hotas nu av 35 års fängelse.

– Jag kan inte tillåta mig själv att bli rädd. Någon måste ju stå upp för Judith och de andra som drabbats, säger 26-åriga Manuela Irene.

Hon är dokumentärfilmare och en av tusentals unga kvinnor och män som gick ut och demonstrerade på gatorna i Mexico City förrförra lördagen, då den 40-årige Enrique Peña svor presidenteden.

Peñas seger i presidentvalet svärtades av storskaliga röstköp, men Mexikos valmyndighet godkände valresultatet och gav honom och hans parti PRI segern.

På dagen för maktövertagandet, lördagen förra helgen, ordnade därför den partipolitiskt obundna studentrörelsen YoSoy132 fredliga manifestationer för demokrati. Studenterna är oroliga för att Mexiko kan vara på väg tillbaka till det auktoritära styre som präglade landet under PRI:s maktinnehav 1929–2000.

Men det var inte bara YoSoy132 som var ute på gatorna. Maskerade anarkister gick till attack mot polisens avspärrningar med molotovcocktailar. Butiksfönster slogs sönder. Polisen svarade med tårgas, men få gripanden gjordes och amatörfilmer visar hur personer klädda som anarkister umgicks med poliser bakom avspärrningarna, vilket närt misstankar om att en del av skadegörelsen kan ha provocerats fram.

Några timmar senare fann sig i stället fredliga demonstranter förföljda av kravallpolis i stadens centrum. Minst 32 godtyckliga gripanden gjordes, enligt lokala människo­rättsorgan, och fyra fall av misstänkt tortyr har dokumenterats.

En av dem som omringades och greps var den 27-åriga Judith Gómez.

– Vi har mängder av film- och fotobevis som visar att Judith var helt obeväpnad, omaskerad och att hon greps godtyckligt – på ett helt annat ställe än vad polisen påstår, säger Manuela Irene, som tillsammans med några andra vänner till Judith Gómez inlett en kampanj på sociala medier för att få henne fri.

69 personer fängslades, varav elva kvinnor. De riskerar upp till 35 års fängelse för anstiftan till upplopp och ”gängbrottslighet”.

– Det enda bevis som åklagaren lagt fram är en film på någon i svart munkjacka som slår sönder en hotell­entré. Men den personen har en helt annan fysionomi än Judith, säger hennes advokat till Radio W.

När DN träffar hennes bror José Luis Gómez är han påtagligt skakad.

– Det är väldigt skrämmande. Vem som helst verkar kunna råka illa ut och få långa fängelsestraff. Vår familj funderar allvarligt på att lämna landet. Men först måste vi försöka få ut Judith, säger han.

Amnesty har krävt en grundlig utredning av vad som egentligen hände under polisinsatsen.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 9 december 2012.

MEXICO CITY. Efter årsskiftet kan marijuana bli lagligt att odla, sälja och konsumera i de amerikanska delstaterna Colorado och Washington. Utvecklingen följs noga i Latinamerika, där allt fler menar att en legalisering av droger skulle kunna minska den organiserade brottslig­hetens makt.

Samma dag som Barack Obama omvaldes som USA:s president, den 6 november, röstade en majoritet av invånarna i Colorado och Washington ja till en fullständig legalisering av marijuana. Odling, tillverkning och försäljning till vuxna över 21 år kan därför bli lagligt i dessa båda delstater efter årsskiftet, något som i praktiken skulle ge drogen samma status som alkohol och tobak.

Men än är det högst osäkert om legaliseringen kommer att bli verklighet, eftersom den står i så öppen konflikt med den amerikanska federala narkotikalagstiftningen.

– Det här kommer att bli komplicerat. Men vi ska göra vårt bästa för att respektera väljarnas vilja, sade Colorados guvernör John Hickenlooper nyligen.

Inte oväntat firas resultaten som en historisk seger av marijuana­användare i USA. Men justitieminister Eric Holder har än så länge inte velat kommentera folkomröstningarna.

Federal polis har tidigare gjort en rad räder mot försäljningsställen för receptbelagd marijuana, som är tillåten i ett tiotal amerikanska delstater. När Kalifornien skulle rösta om en fullständig legalisering 2010 hotade Holder med ännu hårdare tag – vilket den gången bidrog till att det blev ett nej.

Barack Obamas regering har en djupt splittrad opinion att ta hänsyn till. Marijuana är i dag en vanligare drog bland amerikanska gymnasieungdomar (high school) än tobak, och cirka 50 procent av landets befolkning stöder en legalisering, enligt en färsk opinionsmätning.

Motståndarna varnar för att följden troligen skulle bli en kraftigt försämrad folkhälsa i form av fler marijuanarelaterade hjärnskador och bilolyckor.

Skarpa protester hörs också från den moralkonservativa kristna högern, som rutinmässigt blockerar initiativ i riktning mot en liberalare narkotikapolitik i USA:s kongress.

Det mesta tyder med andra ord på att en hård rättslig och politisk strid väntar.

Utvecklingen följs med stort intresse i grannlandet Mexiko, varifrån merparten av den illegala marijuanan i USA kommer.

– Äntligen kan vi börja föra en diskussion om alternativen till förbudslinjen! säger Jesus Robles Maloof när DN möter honom på ett kafé i centrala Mexico City.

Robles Maloof är inte en drogliberal i klassisk bemärkelse, utan en av Mexikos mest respekterade människorättsaktivister. Roten till hans engagemang ligger främst i de många övergrepp som kriget mot maffian har lett till.

Sedan Richard Nixon förklarade ”krig mot knarket” 1971 har USA:s strategi för att minska narkotikabruket på hemmaplan i första hand varit att bekämpa tillverkning och smuggling utomlands. Senaste exemplet är den USA-sponsrade militäroffensiv som Mexikos regering fört mot maffian de senaste åren, med minst 50 000 dödsoffer som följd.

Trots det har maffian inte försvagats nämnvärt. Och allt fler politiska aktivister och journalister mördas, i takt med att yttrande-, press- och föreningsfriheten sätts på undantag i delar av landet.

– Problemet här i Mexiko är att maffian har en strid ström av intäkter från den illegala drogförsäljningen i USA. Det gör det möjligt för brottslingarna att köpa beskydd från lokala poliser och politiker. Ibland uppstår då också ett slags symbiosförhållande i vilket båda parter kan se nytta i att tysta kritiska röster. En legalisering skulle kunna vända den utvecklingen genom att strypa maffians kassaflöde och minska dess makt, säger Robles Maloof, vars ståndpunkt blir allt vanligare i det knarkkrigströtta Latinamerika.

I Uruguay skickade nyligen vänsterpresidenten José Mújica ett lagförslag till kongressen om statligt reglerad försäljning av marijuana. Guatemalas konservative president Otto Pérez Molina har sagt att han vill gå ett steg längre och göra även transport och försäljning av tyngre droger som kokain lagligt.

Dessa förslag strider givetvis mot FN:s narkotikakonventioner, som i årtionden haft USA som främsta beskyddare. Men det gör även legaliseringen i Colorado och Washington, något som inte gått obemärkt förbi söder om Rio Bravo. Risken är därför stor att USA:s moraliska auktoritet i kampen mot narkotikan undergrävs av dessa båda delstaters agerande.

Men kan då lösningen verkligen vara att göra en drog, som bevisligen är skadlig för människors hälsa, laglig?

– Om försäljningen av marijuana görs laglig blir det också lättare att reglera den och ge stöd till missbrukare, på samma sätt som med alkohol och tobak, säger Jesus Robles Maloof.

Han lägger till att han har svårt att tänka sig ett värre folkhälsoproblem än de 17 000 morden i Mexikos knarkkrig förra året.

Erik de la Reguera

Fakta. Marijuana

Odling, tillverkning, försäljning och konsumtion av marijuana kan bli lagligt i de båda delstaterna Washington och Colorado efter nyår.

Myndigheterna ska enligt lag­förslagen få ta ut en skatt på försäljningen – något som gör lagförslagen betydligt mer långtgående än i till exempel Nederländerna.

Åldersgränsen för konsumtion ska vara 21 år.

Motståndarna hoppas att rege­ringen Obama ska stoppa legaliseringen, eftersom den strider mot den federala lagstiftningen.

En rad stora studier visar att långvarig användning av marijuana kan orsaka hjärnskador, bland annat när det gäller inlärningsförmågan hos ungdomar. Även ett ökat antal bilolyckor och psykoser kan bli följden av legaliseringen.

I produktions- och transitländer för illegal marijuana – inte minst Mexiko – finns en växande opinion för en legalisering, eftersom den skulle kunna slå mot maffians intäkter.

Minst 50 000 människor har dödats de senaste sex åren i knarkkriget i Mexiko, där export av marijuana till USA anses vara värd upp till två miljarder dollar. Det motsvarar mellan 15 och 25 procent av den mexikanska maffians årliga exportintäkter.

—

Publicerat i DN den 26 november 2012.