Har tagit ut några veckors ”semester” från jobbet som DN:s Latinamerikakorre. Ni som får svår abstinens kan titta in på twitter, där jag gör sporadiska uppdateringar om viktiga händelser i regionen. Åter i tidningen i början på juni.
MEXICO CITY. Omkring 900 döda delfiner har flutit i land i norra Peru de senaste månaderna. Forskarna är förbryllade över massdöden, som kan ha koppling till allt ifrån ett virusutbrott till oljeexploatering.
Det var i slutet på januari som de första rapporterna kom: delfiner hade flutit i land döda på en rad olika stränder i norra Peru. Däggdjuren befann sig i långt gången förmultning, så det var svårt att avgöra dödsorsaken.
Sedan dess har ytterligare flera hundra delfiner hittats döda längs landets kust. Det totala antalet sägs nu vara uppe i 877, varav omkring 90 procent varit långnosade delfiner (Delphinus capensis) och de resterande tillhört arten svarta tumlare (Phocoena spinipinnis).
– Vår huvudhypotes är att orsaken är en vvirussjukdom besläktad med mässling. Men vi måste avvakta provsvaren innan vi kan vara säkra, säger Perus vice miljöminister Gabriel Quijandría, som erkänner att det som inträffat är mycket ovanligt.
Aktivister i miljörörelsen tror att massdöden kan ha koppling till sökandet efter olja och gas utanför Perus kust, där oljebolag använder sig av en teknik baserad på intensiva ljudvågor i prospekteringen.
– Tekniken orsakar luftbubblor som kan ge delfiner inre blödningar, säger Carlos Yaipén på organisationen Orca.
I januari och februari påträffades sammanlagt 179 delfiner – varav 108 döda – även på stränder i Cape Cod i delstaten Massachusetts i nordöstra USA, något som ännu inte fått en tillfredsställande förklaring. Och för knappt två månader sedan förirrade sig omkring 30 delfiner upp på en strand i Rio de Janeiro.
Det är oklart om det finns något samband mellan händelserna.
Erik de la Reguera
Peru: Minst 877 delfiner har hittats döda på stränder i norra Peru sedan slutet på januari.
USA: I februari påträffades 179 delfiner på en strand i Cape Cod. Drygt hundra av dem var döda. Marinbiologer söker fortfarande efter en förklaring.
Brasilien: I början på mars filmas 30 levande delfiner som förirrat sig upp på en strand i Rio de Janeiro i Brasilien.
Det är ännu oklart om det finns något samband mellan händelserna.
—
Publicerat i DN den 25 april 2012.
MEXICO CITY. I Colombia inleddes i veckan rättegången mot en 56-årig svensk som står åtalad för att vara en hög ledare för Farcgerillan. Han riktar skarp kritik mot UD för bristande engagemang och säger i en intervju med DN: ”Jag har kidnappats och hålls fängslad för att jag är en oppositionell journalist.”
– Det här fängelset är byggt för två tusen fångar, men vi är mångdubbelt fler här (i La Picota-fängelset, DN:s anm). Vi släpps aldrig ut i friska luften. Mördare, knarkhandlare och före detta paramilitärer samsas på ett litet utrymme. Ibland fruktar jag för min egen säkerhet, säger den 56-årige svensken till DN.
I rättegången som nu inletts i Bogotá står han åtalad för terrorbrott och riskerar ett långt fängelsestraff. Han uttrycker stark oro för att UD ännu inte gjort hans fall till en politisk fråga.
– Detta är ett angrepp på press- och yttrandefriheten. Man får inte glömma det, säger han.
Sedan mitten på 1990-talet har 56-åringen varit redaktör för den spanskspråkiga nättidskriften Anncol, med bas i Stockholm. I den rollen har han närmast regelmässigt publicerat den colombianska Farcgerillans kommunikéer, vilket irriterat Colombias regering påtagligt.
För ett år sedan greps 56-åringen när han anlände till Venezuela för att besöka några vänner. Han utlämnades sedan på oklara grunder till Colombia utan att någon UD-personal fått träffa honom.
Mannen är svensk medborgare sedan år 2000, har bott i Sverige i nära 20 år och har inte längre kvar sitt colombianska medborgarskap. UD har därför bett Venezuela om en förklaring, men inte fått något svar.
– I princip har jag kidnappats. Och nu genomförs en politisk process mot mig här i Colombia, säger 56-åringen.
Åklagarsidan anser att svensken är en av Farcs huvudmän i Europa och att Anncol används till propaganda och insamling av pengar till gerillan. Dokument som påträffats i den dödade gerillaledaren Raúl Reyes datorer sägs styrka detta, men dessa bevis kan inte längre användas i målet eftersom högsta domstolen i Colombia underkänt materialet.
Nu grundas åtalet i stället på vittnesmål från avhoppade Farcmedlemmar. Men när rättegången inleddes i måndags avvisade domaren flera av åklagarens nya vittnen, eftersom de tillkommit för sent. Beslutet har överklagats, vilket lett till ett uppehåll i förhandlingarna.
Riksdagsledamoten Jens Holm (V) är ett av försvarets vittnen. Han var med och grundade Anncol, men är i dag inte längre aktiv i redaktionens arbete. Även han är kritisk till att fallet behandlas som ett vanligt konsulärt ärende av UD.
– Man borde agera på ett kraftfullare sätt när en svensk medborgare i praktiken kidnappas på det här sättet. Jag tycker att regeringen agerar fegt, säger Holm.
UD:s presschef Anders Jörle svarar att man bara följer de rutiner som gäller i den här typen av fall.
– Vi tar inte ställning till anklagelserna, säger han.
Men har ärendet tagits upp med den colombianska regeringen?
– Nej.
Har ni några planer på att göra det?
– Nej.
Rättegången väntas återupptas inom tre till sex veckor.
Erik de la Reguera
Anncol (spansk förkortning för Nyhetsbyrån Nya Colombia) är en spanskspråkig nättidskrift om den politiska situationen i Colombia.
Den har bas i Stockholm och grundades 1995.
Skribenterna ger numera ofta intryck av att sympatisera med den av EU och USA terrorstämplade marxistgerillan Farc, vars kommunikéer också publiceras på sajten.
Anncols redaktion vidhåller att den är oberoende, medan den colombianska regeringen hävdar att det rör sig om ett inofficiellt partiorgan för gerillan.
Marxist-leninistiska Farc är Colombias största gerilla, men är i dag tillbakapressad efter en rad hårda bakslag.
Farcgerillan har flera tusen medlemmar.
Gerillan, som gjort sig känd för spektakulära kidnappningar och omfattande kokainhantering, har bedrivit krig mot den colombianska staten i över 45 år.
Tiotusentals människor har fallit offer i konflikten mellan staten och Farc.
—
Publicerat i DN den 20 april 2012.
MEXICO CITY. ”En öppet fientlig handling.” Så reagerade Spaniens regering i går på Argentinas förestående nationalisering av det spanskägda energibolaget YPF. Men Argentinas president Cristina Kirchner hotar med ännu fler övertaganden.
– Jag vill göra en sak klar. De bolag som har sin verksamhet här i landet är att betrakta som argentinska bolag. Och det alldeles oavsett om deras aktieägare råkar bo utomlands!
Med de orden avfärdade president Kirchner de spanska protesterna mot att hennes regering tänker ta kontroll över 51 procent av aktierna i energibolaget YPF. Kirchner antydde också att andra spanskägda bolag och banker kan stå på tur.
– Det här rör sig inte om en strategi för ”förstatliganden”! Det handlar om att återerövra vårt lands suveränitet, sade Cristina Kirchner.
Energibolaget YPF är i dag Argentinas största bolag och fram till den privatisering som ägde rum 1989 ägdes det av den argentinska staten. Men i drygt ett decennium har majoriteten av YPF:s aktier tillhört det spanska bolaget Repsol, vars ledning inte har mycket till övers för Kirchners tal om suveränitet.
– Detta är bara ett försök att dölja den ekonomiska och sociala kris som Argentina står inför, sade Repsols styrelseordförande Antonio Brufau i går.
Han uppskattade värdet på de aktier som Kirchner vill överta till omkring 70 miljarder kronor. Men inte mycket tyder på att Argentina kommer att betala mer än en bråkdel av det. Spaniens regering har därför reagerat kraftigt.
– Vi ser detta som en öppet fientlig handling och vi kommer att vidta de åtgärder vi finner nödvändiga, sade Spaniens utrikesminister José María Margallo.
Den argentinska regeringen hävdar att den förgäves försökt få YPF att öka investeringarna inom landet, och att avsikten med övertagandet är att ta kontroll över olje- och naturgasreserverna och hindra en annalkande energikris.
Erik de la Reguera
MEXICO CITY. Nej till en legalisering av droger och nej till att släppa in Kuba i värmen. De väntade men omstridda beskeden gav Barack Obama när han mötte Latinamerikas ledare vid ett stort toppmöte i Colombia i helgen.
– Min personliga åsikt är att en legalisering av droger inte är rätt väg att gå. Men jag instämmer i att vi måste basera oss på vetenskapliga fakta och jag är öppen för en debatt, sade Barack Obama på toppmötet Summit of the Americas i Cartagena, Colombia.
Guatemalas president Otto Pérez Molina hade inför mötet föreslagit ”en reglerad legalisering”, vilket i praktiken skulle göra försäljning av exempelvis cannabis och kokain lika laglig som handeln med alkohol och tobak.
Flera presidenter i Latinamerika har gett Pérez Molina indirekt stöd genom att betona att ”kriget mot knarket” måste omprövas.
Ännu sent på söndagskvällen svensk tid pågick debatten om en legalisering, vilket i sig var ett smått historiskt brott mot traditionen.
De största rubrikerna har annars handlat om hemskickandet av elva av Barack Obamas Secret Service-agenter från Colombia. Omständigheterna är oklara, men misstankar finns om att de ska ha anlitat prostituerade före toppmötet. Till saken hör att kokain och andra droger är vanligt förekommande på bordeller i Colombia.
Barack Obama gav intryck av att vilja stärka banden till Latinamerika, men utan att reta väljare på hemmaplan inför presidentvalet i november. Det senare märktes inte minst i den laddade frågan om Kubas uteslutning från toppmötet.
Venezuela, Bolivia och övriga länder i samarbetsorganisationen ALBA hotar att bojkotta nästa Summit of the Americas om inte Kuba bjuds in. Men USA och Kanada fortsätter som enda länder i regionen att motsätta sig detta.
Erik de la Reguera
Publicerat i DN den 16 april 2012.
MEXICO CITY. Är det dags att göra tillverkning, transport och konsumtion av droger lagligt? Den frågan väntar Barack Obama när han i helgen möter presidenterna i Nord-, Syd- och Centralamerika och Karibien vid toppmötet Summit of the Americas.
– Vi håller på att förlora ’kriget mot knarket’. Det är dags att vi erkänner det. Vi måste tänka nytt och våga pröva andra alternativ, sade Guatemalas högerpresident Otto Pérez Molina innan han steg ombord på det plan som tog honom till helgens stora toppmöte i den colombianska staden Cartagena.
I söndags skrev Pérez Molina en stort uppslagen debattartikel i den engelska tidningen The Observer, i vilken han föreslår en legalisering av tillverkning och konsumtion av droger. Anledningen: att länder som Guatemala håller på att förlora kampen mot maffian på grund av fortsatt stark efterfrågan på droger.
Det är första gången som en sittande statschef i Latinamerika så öppet utmanar USA:s förbudslinje. Utspelet kan mycket väl vara tänkt att sätta press på USA i förhandlingar om ökat ekonomiskt stöd, men den guatemalanske presidenten vet också att han ansluter sig till en växande idéströmning i regionen.
Presidenterna i Colombia, Costa Rica och Panama har sagt att de gärna ser ”en debatt om alternativen”, även om de undviker att öppet ta ställning för en legalisering. Något beslut väntas inte tas under helgen, men om förslaget kommer upp på bordet är det smått historiskt.
Den andra stora frågan vid mötet handlar om kommunistregimen på Kuba. En rad länder kräver att Kuba tillåts delta vid regionala toppmöten som detta, något som USA länge har motsatt sig.
Erik de la Reguera
Publicerad i DN den 14 april 2012.
