MEXICO CITY. I går inleddes “århundradets rättegång” i Brasilien, med 38 höga före detta politiker och tjänstemän inför rätta för bland annat storskaligt röstköp. Rättegången kan slå hårt mot regeringspartiet PT och även få följder för ex-presidenten Lula da Silvas möjligheter att återvända till makten 2014.

– Det här är den största och mest avancerade förskingringen av ­offentliga medel i Brasiliens historia, sade riksåklagaren Roberto Gurgel när förhandlingarna inleddes i högsta domstolen på torsdagen.

På de åtalades bänk satt tre ex-ministrar och ett trettiotal andra höga politiker och tjänstemän, många av dem från det regerande arbetarpartiet PT. Förundersökningen har pågått i sju år, omfattar över 50 000 sidor och är ett försök att få rätsida på den skandal som kallas ”mensalão”, vilket på portugisiska betyder ”stor månatlig utbetalning”.

Skandalen briserade redan 2005 och var då nära att fälla den dåvarande presidenten Lula da Silva, ­eftersom det visade sig att mutor betalats ut under flera år för att säkra hans parlamentariska stöd. Pengarna ska ha tagits från regeringens PR-kassa och slussats till mängder av kongressledamöter – inte sällan omkring 70 000 kronor per ledamot och månad.

Det gick aldrig att bevisa att presidenten själv varit medveten om vad som försiggick. Däremot tvingades en rad ministrar, liksom Lulas dåvarande stabschef José Dirceu, att avgå. Det är nu också Dirceu som pekas ut av åklagaren som spindeln i nätet – något som han själv nekar till.

– Vi har tiotals vittnen som kan intyga att Dirceu inte visste någonting om några röstköp, sade hans advokat i går.

I Brasilien är kongressen sedan länge ökänd för oheliga allianser och utbredd korruption. Det unika med åtalet är därför troligen inte själva omfattningen av röstköpen – utan att de för en gångs skull lett till att politiker hamnat inför skranket.

Vissa statsvetare talar optimistiskt om en ”århundradets rättegång” och ser den som ett tecken på att den växande medelklassen i Brasilien inte längre är villig att acceptera de nivåer av korruption som länge varit vanliga inom staten.

Andra bedömare är mer försiktiga, men instämmer i att rättegången kan skada partiet PT inför höstens lokalval i Brasilien. Även ex-presidenten Lula da Silvas rykte står på spel – och indirekt hans möjligheter att ställa upp som PT:s kandidat i presidentvalet 2014.

Den sittande presidenten Dilma Rousseffs chanser till omval (även hon för PT) gynnas däremot av ett ökat fokus på korruptionen. Hon var stabschef i Lulas regering efter det att skandalen briserat, men det finns inget som tyder på att hon skulle vara inblandad i några röstköp.

Sedan Rousseff tillträdde har hon också visat sig ha betydligt mindre tolerans för korruption än sin föregångare. Ett tiotal ministrar har hittills fått sparken för oegentligheter, något som bidragit till hennes ­popularitet bland väljarna.

Erik de la Reguera

Åtalet

Rättegången som inleddes i Brasiliens högsta domstol i går handlar om en röstköpsskandal – ”Mensalão” – som avslöjades i kongressen 2005. Bland de 38 personer som står åtalade finns stabs­chefen José Dirceu, PT:s kampanjchef i valet 2002, Duda Mendonça, och PT:s kassör Delúbio Soares, liksom flera före detta ministrar. Den dåvarande ­presidenten Lula da Silva har dock inte åtalats

Publicerat i DN den 3 augusti 2012.

MEXICO CITY. Att oppositionsledaren Oswaldo Payá omkommit i en bilkrasch på Kuba innebär ett bakslag för demokratirörelsen på ön, men inte nödvändigtvis att den försvagas. En ny generation aktivister har tagit steget fram de senaste åren, och de är både fler till antalet och mer respektlösa än tidigare.

När Kubas internationellt sett mest kände dissident, den kristdemokratiske politikern Oswaldo Payá, omkom i en bil­olycka för en vecka sedan nämndes det inte med ett ord i landets statliga nyhetssändningar. Dagen efter blev händelsen blott en notis i tidningen Granma, utan att Payás politiska arbete eller internationella utmärkelser (bland annat Sacharovpriset) berördes. Inte heller de anhörigas misstankar om att det kan ha rört sig om ett attentat ansågs vara värda att skriva om.

Så maler den statliga censurens kvarnar vidare på Kuba, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år. Det var bland annat det som Payá försökte ändra på genom sitt arbete i underjordisk opposition.

Jag intervjuade honom i hans enkla hem i Havanna vid två tillfällen, 2006 och 2007. Båda gångerna var det uppenbart att vi var övervakade och troligen avlyssnade av säkerhetspolisen.

Utanför Payás dörr hade kommunistregimens utsända målat ”oliktänkande är förräderi”. Han hade förlorat möjligheten att försörja sig och hans barn utsattes för trakasserier – enbart på grund av sin regimkritik.

”Ibland kan man känna sig väldigt ensam här”, minns jag att han sa då.

Men sedan ett par år tillbaka är dissidenterna på Kuba inte lika få och ensamma längre. En ny generation aktivister har tagit hjälp av internet och sociala nätverk för att binda samman öar av motstånd, samtidigt som det tidigare otänkbara – öppna manifestationer på gator och torg – blivit allt vanligare.

Demokratirörelsen var länge klämd mellan två sköldar: Å ena sidan regimens ideologiskt hjärntvättade byråkrater, å andra sidan de radikala exilkubaner i Miami som velat se ett våldsamt uppror mot bröderna Castro. I dag börjar den inhemska oppositionen bli mogen att på egen hand sätta agendan.

Payá tillhörde dem som ihärdigt drev linjen att förändra systemet inifrån. Han ledde bland annat det så kallade Varelaprojektet, som samlade in tusentals namnunderskrifter för demokratiska reformer 2002. Regimens svar blev 75 gripna dissidenter – något som då fick många att tvivla på att reformer var en framkomlig väg.

Men sedan Raúl Castro tog över makten efter sin bror Fidel 2008 har repressionen minskat något och många av de politiska fångarna frigetts. Det har gjort det möjligt för oppositionsgrupper som Damerna i vitt att mer öppet ifrågasätta enpartistaten och den haltande ekonomin. Blixtaktioner genomförs på gator och torg, samtidigt som nätaktivister som Yoani Sánchez försöker sprida alternativ information till en inhemsk publik via internet.

Någon riskfri aktivism rör det sig inte om, för den politiska polisen gör hundratals ”korttidsgripanden” varje år för att avskräcka från manifestationer. Exempelvis greps flera personer på Payás begravning. Men något gror ändå på Kuba – utanför de statliga mediernas strålkastarljus.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 31 juli 2012.

RIO DE JANEIRO. En ny ”fredsbevarande” polisstyrka kallad UPP har fått till uppgift att säkra lugnet i Rio de Janeiros favelor inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Den nya strategin har fått våldet att minska – men nu växer också kritiken mot maktmissbruk och korruption.

När vår taxi rullar in i de trånga gränderna i favelan Morro do Fallet ser chauffören oroligt ut genom sido­rutan. För bara ett par år sedan hade det varit förenat med livsfara att köra in här. Då regerade maffia­gänget Comando Vermelho ostört på denna sluttning, där små röda tegelhus klättrar brant uppåt och ger de fattiga invånarna en stor­slagen utsikt över Rio de Janeiro.

I dag är situationen en annan. Nu ligger det en polispostering med logotypen ”UPP” vid infarten till Morro do Fallet.

– Det har definitivt blivit lugnare sedan UPP kom hit. Förr var det ofta skottlossning. Gänget som styrde här sköt mot kullen mitt emot, där Amigos dos Amigos hade kontrollen – och de sköt tillbaka, säger 43-åriga Rosilda Mendes och pekar mot favelan på andra sidan dalen.

Den ”fredsbevarande” polisstyrkan UPP som nu anlänt till Morro do Fallet skapades i Rio de Janeiro 2008 och har hyllats som en framgångssaga av lokala politiker och medier. Satsningen är tänkt att säkra kontrollen över de mest strategiskt belägna slum­områdena i staden inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Hittills har ett fyrtiotal av Rios många favelor fått en UPP-­postering – och resultaten är mestadels positiva.

Våldet har minskat påtagligt. De första fem månaderna i år mördades 1 784 människor, vilket är den lägsta siffran i Rio de Janeiro sedan 1991.

Men trots att många invånare i Morro do Fallet är lättade över att maffians skräckvälde brutits, gror det ett missnöje med dem som har fått till uppgift att utöva statens våldsmonopol.

– Poliserna verkar tro att alla som bor här är drogförsäljare – och så är det faktiskt inte, säger Rosilda Mendes som arbetar som städerska.

– De åker runt i sina bilar och skriker ”hora” till våra döttrar, ­ hotar våra söner till livet och griper folk godtyckligt. Barnen har blivit rädda för att gå till skolan, berättar hon.

Ett par kvarter bort möter jag tioårige Lukas Sossa. Han har just blivit utsatt för en av polisens rutinkontroller.

– De slet ned mig från cykeln och tryckte upp mig mot väggen … så jag blev rädd, så klart, säger Lukas och skrapar blygt med foten i asfalten.

Alla som jag talar med i Morro do Fallet uttrycker stark misstro mot polisen. Och inte enbart på grund av den bryska behandling som de utsätts för. I det fördolda finns även droghandeln kvar och utgör en svår frestelse för dem som nu säkrat kontrollen över berget.

I slutet av förra året greps flera UPP-poliser i Morro do Fallet för att ha tagit emot pengar i utbyte mot ”beskydd” av narkotikaförsändelser. Skandalen blev den första i en rad korruptionshärvor som sedan nystats upp inom UPP.

Frågan är minst sagt känslig, för Rios politiska ledning har satsat mycket prestige i projektet. Ny­ligen tillkännagavs en ny avdelning för internutredningar som ska bekämpa korruptionen. Men i Morro do Fallet är många skeptiska till att det kommer att hjälpa.

– Det är lätt att lova saker men betydligt svårare att leva upp till dem. När UPP kom hit lovade de satsningar på arbetstillfällen och sociala projekt, men dem har vi inte sett något av, säger den 38-åriga hemmafrun Auria Luz.

Från den vita plaststol som hon sitter på kan hon se hustaken i stadsdelen Santa Teresa, ett par kilometer bort. Där bor brasilianer ur medel- och överklass. Men få i Morro do Fallet vågar ens drömma om att flytta dit. Inkomstklyftorna har minskat något de senaste åren, men Brasilien är fortfarande ett av världens mest ojämlika länder – något som inte bara märks i stadens geografi, utan även i attityder.

– Vi ska hålla gängen i schack. Så enkelt är det. Men visst – det skulle säkert underlätta om fler hade förtroende för oss, säger UPP-­sergeanten Pedro Nacimento i Morro do Fallet krasst.

Polisen i Rio de Janeiro har länge sett som sin främsta uppgift att skydda de välmående bostads­områdena från de fattiga områdenas maffiagäng – en inställning som uppenbarligen är svår att förändra.

Men trots problemen går utvecklingen ändå åt rätt håll, anser Ignacio Cano, professor i sociologi vid Universidade do Estado do Rio de Janeiro och en av de ledande experterna.

– Om man jämför med elitförbandens räder in i favelorna tidigare är UPP:s förebyggande arbete ett stort framsteg. Antalet unga män som dödats av polisen har också sjunkit kraftigt sedan man ändrade strategi.

– Den stora frågan nu är om det går att åstadkomma en varaktig förändring i polisens attityder och arbetssätt. Det är tyvärr ont om tid, för efter OS 2016 kommer anslagen till UPP troligen att strypas och då är risken att man faller tillbaka i gamla, destruktiva mönster, säger Ignacio Cano.

Erik de la Reguera

Enorm segregation

Omkring tusen favelor med minst 800 000 invånare finns i Rio de Janeiro, denna megastad som sammanlagt har en befolkning på omkring tolv miljoner. Inkomstklyftorna är fortfarande bland de största i världen.

Publicerat i DN den 29 juli 2012.

MEXICO CITY. Tusentals studenter blockerade på fredagen ingångarna till Mexikos största tv- och radiostation Televisas lokaler i Mexico City. De anklagar mediebolaget för snedvriden information och för att ha tagit emot stora belopp av segraren i presidentvalet som hölls den 1 juli, Enrique Peña.

”Slå av tv:n, slå på hjärnan!” och ”Tv gör dig till en nyttig idiot!” skallade studentrörelsen YoSoy132:s talkörer utanför Televisas lokaler på fredagen, samtidigt som årets största tv-evenemang skulle inledas: OS i London.

De tusentals aktivisterna bildade en mänsklig mur runt tv-stationens största kontor i Mexico City, och hoppades på det viset kunna störa mediebolagets sändningar av OS-invigningen. Blockaden var tänkt att vara i 24 timmar.

Studenterna anklagar Televisa för att ha spelat en avgörande roll i presidentvalet i Mexiko den 1 juli, då det gamla maktpartiet PRI:s kandidat Enrique Peña segrade med omkring 38 procent av rösterna.

– De kallar oss ”anti-Peña” och ”anti-Televisa”, men jag tycker snarare att det är de som är … anti-oss! sa studenten Karla Gómez utanför Televisas lokaler.

Tvåan i presidentvalet, vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador, hävdar att segraren Enrique Peña och hans parti PRI köpt miljontals röster genom att dela ut matvaror, kontanter och elektroniska presentkort till väljare.

López Obrador har därför anmält resultatet till landets valtribunal och sade i torsdags att han ”förutsätter att valet ogiltigförklaras” och att kongressen utser en övergångsregering fram till dess att nyval kan hållas.

Vänsterkandidaten, som fick omkring 31 procent av rösterna i valet, menar dessutom att en rad stora medier spelat under täcket med Peña, vilket får stöd av dokument som den brittiska tidningen The Guardian publicerade före valet. Dessa dokument förefaller visa att Televisa tagit emot mångmiljonbelopp av Peñas stab i utbyte mot fördelaktig rapportering.

Såväl Televisa som Peña förnekar uppgifterna kategoriskt. Men enligt diplomatpost som läckts av Wiki­leaks hade amerikanska diplomater misstankar om att Peña mutade journalister redan 2009.

Studentrörelsen YoSoy132 är partipolitiskt obunden och håller López Obrador på armlängds avstånd, men den delar i mångt och mycket hans analys av oegentligheterna i valet – inte minst vad gäller mediernas roll.

Studenterna påminner också gärna om att bolaget har en lång och inte alltför ärorik historia av band till regeringsmakten i Mexiko. Under de 71 år som PRI satt vid makten (1929–2000) var Televisa ofta en megafon i maktens tjänst – och skylde inte sällan över mer eller mindre uppenbart valfusk.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 28 juli 2012.

MEXICO CITY. Resultatet i Mexikos presidentval den 1 juli kommer att prövas i domstol. Vänsterns kandidat, Andrés Manuel López Obrador, har anmält mängder av fall av misstänkt fusk och kräver nu att valet ogiltigförklaras.

– Vi gör det här för att försvara demokratin i Mexiko, sa López Obrador vid en presskonferens natten till fredagen svensk tid.

Han visade upp tjugo kartonger med påstådda bevis för att segraren i valet Enrique Peña och dennes parti PRI delat ut förbetalda presentkort på snabbköp, liksom vitvaror och andra produkter till väljare i utbyte mot röster.

Vänstern anklagar Peña för att på det viset ha ”köpt” fem miljoner röster och sedan anlitat barn för att följa med väljarna och kontrollera att de röstat ”rätt”. Samtidigt ska den tillåtna kampanjbudgeten ha överskridits med råge.

I valet den 1 juli fick Peña drygt 38 procent av rösterna, nära 7 procentenheter mer än López Obrador. Skillnaden mellan de båda kandidaterna i antal röster är drygt tre miljoner.

De flesta oberoende jurister tror därför att det kommer att bli svårt att få valet ogiltigförklarat i den särskilda valtribunalen.

Peña har redan börjat förbereda sig för makt­övertagandet den 1 december, och hans partikamrater stämplar López Obrador som ”en dålig förlorare”.

Men stämningen i landet är polariserad och den växande studentrörelsen YoSoy132 vägrar acceptera Peña som ny president på grund av de misstänkta röstköpen och de miljonbelopp som hans team, enligt uppgifter i tidningen The Guardian, ska ha betalat ut till landets största mediebolag Televisa i utbyte mot fördelaktig nyhetsrapportering.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 14 juli 2012.

MEXICO CITY. En vecka efter presidentvalet i Mexiko är resultatet ännu i ­högsta grad omstritt. Den segrande Enrique Peñas parti PRI anklagas för att ha ”köpt” miljontals röster, vilket fått vänsterkandidaten Andres Manuel López Obrador att kräva att valet görs om.

– Vi vill att valet görs rent. Det som har hänt är en stor skam för vårt land, sade López Obrador natten till fredagen på en presskonferens.

Då hade omkring 99 procent av rösterna räknats eller omräknats. Enrique Peña från partiet PRI fick 38 procent av rösterna, drygt sex procentenheter före López Obrador. Men vänsterkandidaten hävdar ändå att fusk ägt rum – i form av omfattande röstköp.

I början på veckan ringlade ovanligt långa köer vid kassorna i snabbköpskedjan Sorianas butiker i utkanten av Mexico City. Reportrar från nyhetsbyrån AP och tidningen Reforma konstaterade att många av kunderna fått elektroniska presentkort värda mellan 100 och 700 pesos (50–350 kronor) av partiet PRI, ”som tack för deras stöd”.

DN har samtidigt fått bekräftat av flera källor att PRI även delat ut mat, hushållsapparater och kontanter (motsvarande mellan 250 och 400 kronor per person) på olika platser i landet.

– Vad vi har sett är den kanske största röstköpsoperationen i vårt lands historia, säger Eduardo Huchim på valobservatörsorganisationen Alianza Civica.

Enligt organisationen hade 28 procent av dem som röstade i valet blivit erbjudna pengar eller varor i utbyte mot sina röster – när de inte utsattes för regelrätta hot. Av de misstänkta röstköpen var PRI ansvarigt för 71 procent. Uppgifterna avfärdades dock av segraren i valet, Enrique Peña.

I Mexiko är det förbjudet att betala för röster. Men det är ofta svårt att bevisa att brott har begåtts, då det är fullt tillåtet att dela ut ”gåvor” tillsammans med valpropaganda.

Enorma mängder matkassar, cement, t-tröjor, takplåtar och paraplyer skänks bort i valrörelserna – och långtifrån enbart av PRI, även om det gamla maktpartiet räknas som något av mästare i grenen.

I praktiken handlar konflikten efter söndagens val därför inte bara om en maktkamp mellan två politiska partier, utan minst lika mycket om den politiska traditionen i landet. Det är denna politiska tradition som ifrågasätts av den växande studentrörelsen YoSoy132 – som främst vänder sig mot Peña men även håller López Obrador på armlängds avstånd.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 7 juli 2012.