MEXICO CITY. Mexiko är i dag ett polariserat land sedan kravaller, godtyckliga gripanden och flera fall av misstänkt tortyr präglat Enrique Peñas första vecka som president. Ett sjuttiotal aktivister har fängslats på oklara grunder – och de hotas nu av 35 års fängelse.

– Jag kan inte tillåta mig själv att bli rädd. Någon måste ju stå upp för Judith och de andra som drabbats, säger 26-åriga Manuela Irene.

Hon är dokumentärfilmare och en av tusentals unga kvinnor och män som gick ut och demonstrerade på gatorna i Mexico City förrförra lördagen, då den 40-årige Enrique Peña svor presidenteden.

Peñas seger i presidentvalet svärtades av storskaliga röstköp, men Mexikos valmyndighet godkände valresultatet och gav honom och hans parti PRI segern.

På dagen för maktövertagandet, lördagen förra helgen, ordnade därför den partipolitiskt obundna studentrörelsen YoSoy132 fredliga manifestationer för demokrati. Studenterna är oroliga för att Mexiko kan vara på väg tillbaka till det auktoritära styre som präglade landet under PRI:s maktinnehav 1929–2000.

Men det var inte bara YoSoy132 som var ute på gatorna. Maskerade anarkister gick till attack mot polisens avspärrningar med molotovcocktailar. Butiksfönster slogs sönder. Polisen svarade med tårgas, men få gripanden gjordes och amatörfilmer visar hur personer klädda som anarkister umgicks med poliser bakom avspärrningarna, vilket närt misstankar om att en del av skadegörelsen kan ha provocerats fram.

Några timmar senare fann sig i stället fredliga demonstranter förföljda av kravallpolis i stadens centrum. Minst 32 godtyckliga gripanden gjordes, enligt lokala människo­rättsorgan, och fyra fall av misstänkt tortyr har dokumenterats.

En av dem som omringades och greps var den 27-åriga Judith Gómez.

– Vi har mängder av film- och fotobevis som visar att Judith var helt obeväpnad, omaskerad och att hon greps godtyckligt – på ett helt annat ställe än vad polisen påstår, säger Manuela Irene, som tillsammans med några andra vänner till Judith Gómez inlett en kampanj på sociala medier för att få henne fri.

69 personer fängslades, varav elva kvinnor. De riskerar upp till 35 års fängelse för anstiftan till upplopp och ”gängbrottslighet”.

– Det enda bevis som åklagaren lagt fram är en film på någon i svart munkjacka som slår sönder en hotell­entré. Men den personen har en helt annan fysionomi än Judith, säger hennes advokat till Radio W.

När DN träffar hennes bror José Luis Gómez är han påtagligt skakad.

– Det är väldigt skrämmande. Vem som helst verkar kunna råka illa ut och få långa fängelsestraff. Vår familj funderar allvarligt på att lämna landet. Men först måste vi försöka få ut Judith, säger han.

Amnesty har krävt en grundlig utredning av vad som egentligen hände under polisinsatsen.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 9 december 2012.

MEXICO CITY. Efter årsskiftet kan marijuana bli lagligt att odla, sälja och konsumera i de amerikanska delstaterna Colorado och Washington. Utvecklingen följs noga i Latinamerika, där allt fler menar att en legalisering av droger skulle kunna minska den organiserade brottslig­hetens makt.

Samma dag som Barack Obama omvaldes som USA:s president, den 6 november, röstade en majoritet av invånarna i Colorado och Washington ja till en fullständig legalisering av marijuana. Odling, tillverkning och försäljning till vuxna över 21 år kan därför bli lagligt i dessa båda delstater efter årsskiftet, något som i praktiken skulle ge drogen samma status som alkohol och tobak.

Men än är det högst osäkert om legaliseringen kommer att bli verklighet, eftersom den står i så öppen konflikt med den amerikanska federala narkotikalagstiftningen.

– Det här kommer att bli komplicerat. Men vi ska göra vårt bästa för att respektera väljarnas vilja, sade Colorados guvernör John Hickenlooper nyligen.

Inte oväntat firas resultaten som en historisk seger av marijuana­användare i USA. Men justitieminister Eric Holder har än så länge inte velat kommentera folkomröstningarna.

Federal polis har tidigare gjort en rad räder mot försäljningsställen för receptbelagd marijuana, som är tillåten i ett tiotal amerikanska delstater. När Kalifornien skulle rösta om en fullständig legalisering 2010 hotade Holder med ännu hårdare tag – vilket den gången bidrog till att det blev ett nej.

Barack Obamas regering har en djupt splittrad opinion att ta hänsyn till. Marijuana är i dag en vanligare drog bland amerikanska gymnasieungdomar (high school) än tobak, och cirka 50 procent av landets befolkning stöder en legalisering, enligt en färsk opinionsmätning.

Motståndarna varnar för att följden troligen skulle bli en kraftigt försämrad folkhälsa i form av fler marijuanarelaterade hjärnskador och bilolyckor.

Skarpa protester hörs också från den moralkonservativa kristna högern, som rutinmässigt blockerar initiativ i riktning mot en liberalare narkotikapolitik i USA:s kongress.

Det mesta tyder med andra ord på att en hård rättslig och politisk strid väntar.

Utvecklingen följs med stort intresse i grannlandet Mexiko, varifrån merparten av den illegala marijuanan i USA kommer.

– Äntligen kan vi börja föra en diskussion om alternativen till förbudslinjen! säger Jesus Robles Maloof när DN möter honom på ett kafé i centrala Mexico City.

Robles Maloof är inte en drogliberal i klassisk bemärkelse, utan en av Mexikos mest respekterade människorättsaktivister. Roten till hans engagemang ligger främst i de många övergrepp som kriget mot maffian har lett till.

Sedan Richard Nixon förklarade ”krig mot knarket” 1971 har USA:s strategi för att minska narkotikabruket på hemmaplan i första hand varit att bekämpa tillverkning och smuggling utomlands. Senaste exemplet är den USA-sponsrade militäroffensiv som Mexikos regering fört mot maffian de senaste åren, med minst 50 000 dödsoffer som följd.

Trots det har maffian inte försvagats nämnvärt. Och allt fler politiska aktivister och journalister mördas, i takt med att yttrande-, press- och föreningsfriheten sätts på undantag i delar av landet.

– Problemet här i Mexiko är att maffian har en strid ström av intäkter från den illegala drogförsäljningen i USA. Det gör det möjligt för brottslingarna att köpa beskydd från lokala poliser och politiker. Ibland uppstår då också ett slags symbiosförhållande i vilket båda parter kan se nytta i att tysta kritiska röster. En legalisering skulle kunna vända den utvecklingen genom att strypa maffians kassaflöde och minska dess makt, säger Robles Maloof, vars ståndpunkt blir allt vanligare i det knarkkrigströtta Latinamerika.

I Uruguay skickade nyligen vänsterpresidenten José Mújica ett lagförslag till kongressen om statligt reglerad försäljning av marijuana. Guatemalas konservative president Otto Pérez Molina har sagt att han vill gå ett steg längre och göra även transport och försäljning av tyngre droger som kokain lagligt.

Dessa förslag strider givetvis mot FN:s narkotikakonventioner, som i årtionden haft USA som främsta beskyddare. Men det gör även legaliseringen i Colorado och Washington, något som inte gått obemärkt förbi söder om Rio Bravo. Risken är därför stor att USA:s moraliska auktoritet i kampen mot narkotikan undergrävs av dessa båda delstaters agerande.

Men kan då lösningen verkligen vara att göra en drog, som bevisligen är skadlig för människors hälsa, laglig?

– Om försäljningen av marijuana görs laglig blir det också lättare att reglera den och ge stöd till missbrukare, på samma sätt som med alkohol och tobak, säger Jesus Robles Maloof.

Han lägger till att han har svårt att tänka sig ett värre folkhälsoproblem än de 17 000 morden i Mexikos knarkkrig förra året.

Erik de la Reguera

Fakta. Marijuana

Odling, tillverkning, försäljning och konsumtion av marijuana kan bli lagligt i de båda delstaterna Washington och Colorado efter nyår.

Myndigheterna ska enligt lag­förslagen få ta ut en skatt på försäljningen – något som gör lagförslagen betydligt mer långtgående än i till exempel Nederländerna.

Åldersgränsen för konsumtion ska vara 21 år.

Motståndarna hoppas att rege­ringen Obama ska stoppa legaliseringen, eftersom den strider mot den federala lagstiftningen.

En rad stora studier visar att långvarig användning av marijuana kan orsaka hjärnskador, bland annat när det gäller inlärningsförmågan hos ungdomar. Även ett ökat antal bilolyckor och psykoser kan bli följden av legaliseringen.

I produktions- och transitländer för illegal marijuana – inte minst Mexiko – finns en växande opinion för en legalisering, eftersom den skulle kunna slå mot maffians intäkter.

Minst 50 000 människor har dödats de senaste sex åren i knarkkriget i Mexiko, där export av marijuana till USA anses vara värd upp till två miljarder dollar. Det motsvarar mellan 15 och 25 procent av den mexikanska maffians årliga exportintäkter.

—

Publicerat i DN den 26 november 2012.

MEXICO CITY. ”Den här gången tror jag att det finns en realistisk möjlighet att uppnå fred.” Det sade den colombianska regeringens chefsförhandlare Humberto de la Calle när formella fredssamtal inleddes med Farcgerillan i går i Oslo.

– Vårt mål är att den här fredsprocessen ska utmärkas av värdighet, realism och effektivitet. Men vi är medvetna om att vi befinner oss i ett känsligt läge och vi är därför måna om att så lite som möjligt av det konkreta innehållet i förhandlingarna läcker ut, sade den förre vicepresidenten Humberto de la Calle, några timmar efter att han landat i Oslo tillsammans med regerings­sidans övriga delegater.

Motparten i förhandlingarna, den marxistiska Farcgerillan, representerades vid gårdagens presskonferens av kommandanten Iván Marquez.

– För oss i Farc innebär inte fred enbart att vapnen tystnar, utan att det sker en politisk och ekonomisk omvandling av Colombia. Vi måste åtgärda konfliktens grundorsaker, sade Marquez, som för dagen var klädd i civila kläder, liksom de övriga Farcdelegaterna.

Marquez manade den andra vänstergerillan i Colombia, ELN, att engagera sig i fredsprocessen, liksom landets politiska partier, katolska kyrkan och enskilda organisationer. Exakt vilka former detta deltagande kan komma att ta sig förblev dock oklart.

Fredssamtalen är de första som hålls med Farc på ett drygt år­tionde, och de följs därför noga i Colombia. Tiotusentals människor har dödats i konflikten sedan Farc förklarade krig mot staten 1964.

Misstroendet mellan parterna är fortfarande stort, efter en rad misslyckade fredsprocesser i det förgångna. Men den här gången intygar båda sidor att de norska medlarna lyckats skapa ett samtalsklimat som präglats av respekt.

Nästa möte ska enligt planen hållas den 5 november i Havanna. Den 15 november inleds konkreta förhandlingar om det första av fem teman som ska avhandlas vid fredssamtalen: landsbygdsutveckling och jordreform.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 19 oktober 2012.

MEXICO CITY. Perus fängslade ex-president Alberto Fujimori är svårt sjuk. Det hävdar hans familj, som sprider närgångna fotografier för att få honom benådad. Men människorättsaktivister är skeptiska.

De sociala medierna i Peru har gått heta i veckan. Först spreds ett foto av en till synes dödssjuk äldre man som ligger på rygg och blickar håglöst upp mot kameran. Sedan dök det upp ett självporträtt, där samme åldring målat sig själv i oljefärger – leende och i färggranna indiankläder – bredvid ett noggrant textat budskap:

”Förlåt mig för allt det jag inte gjorde och för allt jag inte kunde undvika.”

Åldringen är Perus ex-president Alberto Fujimori. Och bilderna, som spritts på Facebook och Twitter, härrör troligen från hans anhöriga, som en del av en pågående kampanj för att få honom benådad.

– Min far har munhålecancer. Sjukdomen är inte livshotande, men han lider också av magsår och svår stress, sade Keiko Fujimori när hon och hennes bror Kenji Fujimori – båda högt uppsatta politiker – nyligen lämnade in en nådeansökan till den nuvarande presidenten Ollanta Humala.

Alberto Fu jimori dömdes till 25 års fäng else 2009 för att ha bildat dödsskvadroner under sin tid som president (1990–2000). Tusentals ”försvann” och mördades under hans år vid makten i en blodig konflikt med gerillan Sendero luminoso. Fujimori har tidigare sagt att han inte vill ansöka om nåd, eftersom det skulle kunna tolkas som att han erkänner brott.

Bland människorättsaktivister i landet är reaktionerna kyliga.

– Om Fujimoris benådas innebär det ett hårt slag för vårt land som rättsstat och demokrati, säger Rocío Silva, chef på en paraplyorganisation för människorättsorganisationer i Peru.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 25 oktober 2012.

MEXICO CITY. Efter nära 50 år av blodig konflikt i Colombia finns nu ett litet hopp om fred. Representanter för den marxistiska Farcgerillan och landets regering möts i dag, måndag, i Oslo för att inleda de första formella fredssamtalen på över ett årtionde. Men många svåra frågor återstår fortfarande att lösa.

Negociaciones de paz. Fredsförhandlingar. Orden har en smått magisk laddning i Colombia, där det gått mer än ett årtionde sedan en regering senast valde att sätta sig ned vid förhandlingsbordet med någon av vänstergerillorna.

De båda delegationer som i dag anländer till Norge kan därför lugnt räkna med att vartenda ord de uttalar kommer att vändas och vridas i colombiansk press. Å ena sidan representanterna för president Juan Manuel Santos och hans regering. Å den andra, den av EU och USA terrorstämplade Farcgerillans utsända.

De första kontakterna mellan parterna togs i hemlighet på Kuba redan i februari, under överinseende av diplomater från Venezuela och Norge. Dessa inofficiella samtal pågick ända fram till för ett par månader sedan, då man kom överens om att mötas öppet.

Fem ämnen ska nu avhandlas: jordreform, politiskt deltagande, ersättning till konfliktens offer, narkotikahandel och avslutande av stridshandlingar.

– Det ser ovanligt lovande ut. Jag tror det finns en politisk vilja att nå en uppgörelse på båda sidor, även om det är svårt att veta hur väl sammanhållen Farc i realiteten är, säger statsvetaren Jorge Restrepo till DN.

Bland alla tänkbara riskmoment i den kommande dialogen ser han frånvaron av ett formellt eldupphör som det största.

– Om gerillan eller regeringsarmén dödar eller tillfångatar motståndarsidans förhandlare – eller genomför någon annan stor attack – är risken givetvis stor att samtalen strandar. Fördelen nu är dock att man slipper utdragna diskussioner om vem som inte respekterar vapenvilan, säger Jorge Restrepo.

Misstron mellan parterna är stor. På 1980-talet punkterades det första allvarligt menade försöket att nå en fredsuppgörelse av regeringsvänliga högermiliser, då de lät mörda tusentals vänstersympatisörer.

Nästa förhandlingsomgång, åren 1998–2002, lämnade en bitter eftersmak för regeringssidan, eftersom Farcgerillan förhalade förhandlingarna och utnyttjade respiten till att bygga upp sin arsenal. Detta förklarar också varför Santos regering vägrat acceptera ett eldupphör.

– Men det är ett stort framsteg att man nu ska sätta sig ned och tala öppet. Där har Norges förhandlare – och indirekt Venezuelas regering – lyckats med något som otaliga diplomater misslyckats med under årens lopp, säger Jorge Restrepo.

Erik de la Reguera

Pengarna kommer från knarkhandel

Farc (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia) tros bestå av omkring 8 000 man. Farc tjänar pengar på utpressning, narkotikahandel och, tills nyligen, kidnappningar. Sedan kriget mot staten förklarades 1964 har tiotusentals människor dödats.

–

Publicerat i DN den 15 oktober 2012.

MEXICO CITY. En av världens mäktigaste maffiabossar, Heriberto ”El Lazca” Lazcano, har dödats i en eldstrid i Mexiko, enligt landets marinkår. Lazcano var ledare för brottssyndikatet Zetas och hans död är en fjäder i hatten för president Calderón – om den kan bekräftas, vill säga.

Lunchtid i måndags. Staden Sabinas i nordöstra Mexiko. Ett beväpnat kommando stormar in på begravningsbyrån García och kräver att den uppskrämde begravningsentreprenören ska lasta in två lik som han arbetat med i sin bil och sedan följa efter deras konvoj ut ur staden.

Han gör som männen säger. I trakterna kring Sabinas – liksom i så många andra delar av Mexiko – är befolkningen väl medveten om att det finns en parallell statsmakt som det inte är lönt att utmana: brottssyndikatet Zetas.

Kropparna levereras till överenskommen plats. Och myndigheterna får inte reda på likstölden förrän sent på måndagskvällen.

Det är troligen inte förrän då som någon myndighetsperson bestämmer sig för att köra de dödas fingeravtryck genom den federala databasen över kända brottslingar – trots att de båda männen skjutits till döds av marinkårssoldater redan dagen före. Sökningen ger en träff, och inte vilken träff som helst: ett av fingeravtrycken matchar det som finns i registret för självaste Heriberto ”El Lazca” Lazcano – Zetas lika fruktade som ökände ledare. När militärledningen informerats om saken går den snabbt ut med ett pressmeddelande: ”Vi har starka indicier som tyder på att ’El Lazca’ är död!”

Det är den officiella versionen. I går visade myndigheterna upp bilder som tagits på ”El Lazcas” misstänkta lik, innan det stals av de beväpnade männen. Men rykten om ”El Lazcas” död har visat sig vara felaktiga vid två tillfällen tidigare, och enbart utifrån bilder är det svårt att avgöra om den döde är den 37-årige tidigare elitsoldaten Lazcano, eftersom maffiabossen inte fångats på bild på åratal.

Tiotusentals människor har mördats av Zetas, som ligger bakom otaliga kidnappningar och storskalig drogsmuggling. Det har till och med förekommit uppgifter om att Lazcano och hans män planerat att mörda president Felipe Calderón.

För Calderón, vars mandatperiod tar slut om två månader, är Lazcanos död en fjäder i hatten. Förutsatt att uppgifterna verkligen stämmer.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 10 oktober 2012.