Category: Artiklar

BUENOS AIRES. Argentinas regering deklarerade på måndagskvällen katastroftillstånd i hela landet till följd av den värsta torkan på 40 år.

Beskedet gavs av president Cristina Kirchner i ett tevesänt tal i vilket hon också lovade skattelättnader för de drabbade bönderna.

– Detta innebär en stor uppoffring av alla argentinare, för ingen annan sektor i vår ekonomi kan räkna med denna sorts stöd, sade Kirchner.

Skördar för miljardbelopp och omkring 800.000 nötkreatur uppges ha förlorats till följd av torkan.

Skattelättnaderna tolkas av många analytiker som en utsträckt hand till de bönder som under Kirchners första år vid makten ledde massiva protester mot hennes regering.

Men den omedelbara reaktionen från bondeorganisationerna var avvisande.

– Det här är inte ens i närheten av vad som krävs för att lösa situationen, sade Eduardo Buzzi, ordförande för Argentinska lantbrukarfederationen (FAA).

Erik de la Reguera

DN 2009-01-27

Evo Morales, hans MAS och det myller av rörelser som stöder partiet ser återigen ut att gå mot en historisk triumf i Bolivia. Jag hade gärna varit på plats, men det gick tyvärr inte denna gång (kan dock reka detta rep av Jon Pelling och Felipe Morales i konkurrenten).

I stället för att resa till Bolivia har jag blivit lätt illamående – av att skriva den här storyn. Inte minst eftersom ”El Pozolero” (”soppkokaren”) greps på en väg längs kusten som jag brukar åka varje gång jag ska besöka svärfamiljen.

300 döda. Det blir nästan för abstrakt.

Men om man tänker sig ett enda mord och sedan hur mördarna långsamt fräter sönder kroppen i syra, och sedan ett mord till, och sedan ett till… och ett till… Då, kanske, börjar man ana omfattningen.

Mina bekanta i Tijuana säger för övrigt att de inte längre vågar gå ut om kvällarna, att det finns mängder av vapen i omlopp och att grundregeln är: ser du en större ansamling poliser, spring för livet! (skottlossning väntar)

Pozole är, denna frånstötande historia till trots, en utsökt mexikansk soppa som ni bara inte får missa om ni besöker landet. Skivad avocado, chili och pressad citron är obligatoriska tillbehör. Och gärna också en smarrig tostada. ¡Buen provecho!

BUENOS AIRES. Han kallas för ”soppkokaren” och säger sig ha löst upp minst 300 mördade människors kroppar i flytande natriumhydroxid för maffians räkning. Nu kräver anhöriga till de många ”försvunna” i Tijuana att de sönderfrätta kropparnas identitet fastställs.

När Santiago Meza greps av mexikansk militär utanför Tijuana i helgen erkände han snabbt att han arbetade för den lokala maffiabossen Teodoro ”Teo” García, en utmanare till Arrellano Felix-familjen, och att hans specialitet var att sudda ut spår efter mördade människor.

Han förklarade att han kallades för ”soppkokaren” (”el pozolero” på spanska, vilket anspelar på en soppa vid namn pozole), eftersom han brukade göra sig av med kropparna genom att dumpa dem i flytande natriumhydroxid, också känt som lut eller – i sin fasta form – kaustiksoda.

För sitt groteska arbete fick Meza 600 dollar i veckan av maffian. Han påstår sig ha utfört arbetet under tio års tid, och polisen tror honom, för vid flera tillfällen har de hittat tunnor med sönderfrätta, misstänkta rester från människor.

De flesta av de 300 offren som Meza ”tagit hand om” ska ha dödats på grund av obetalda skulder eller i uppgörelser mellan kartellerna.

– Jag vill be de anhöriga om ursäkt, mumlade Santiago Meza inför tevekamerorna efter gripandet.

Någon förlåtelse kan han nog inte räkna med. Men däremot kräver nu många av de anhöriga till de omkring 450 personer som försvunnit spårlöst i Tijuana de senaste åtta åren att offren identifieras med hjälp av tandkort och dna-test.

– Jag skulle få frid om jag åtminstone fick veta vart min sons kropp blev av, sade Fernando Oseguera, en representant för de anhöriga, vid en presskonferens på söndagen.

Förra året rapporterades drygt 700 människor ha dödats i maffiarelaterat våld i Tijuana. Många av offren tillhörde någon av de karteller som strider om kontrollen över denna strategiskt belägna gränsstad, men allt fler civila har också drabbats i takt med att våldet blivit mer urskillningslöst.

Erik de la Reguera

DN 2009-01-26

BUENOS AIRES. Enligt de första vallokalsundersökningarna efter söndagens folkomröstning i Bolivia blev det ett klart ja till den nya författning som president Evo Morales vill driva igenom.

Tevekanalerna PAT, Unitel och Red Uno presenterade på söndagskvällen flera av varandra oberoende vallokalsundersökningar som alla tydde på att ja-sidan segrat med omkring 60 procent av rösterna.

Nej-sidan fick i dessa undersökningar omkring 40 procent av rösterna. I en separat folkomröstning föreföll samtidigt omkring 80 procent av väljarna ha röstat för en maxgräns för jordegendomar på 5.000 hektar.

Om dessa preliminära resultat står sig är det en stor framgång för Evo Morales, som själv är aymaraindian och som hade en ny författning som ett av sina viktigaste vallöften när han kom till makten 2006. Turerna har varit många och en allt värre konflikt med högeroppositionen, som bland annat ledde till våldsamma gatuprotester, var nära att sätta stopp för grundlagsändringarna.

Men som den första indianen i Bolivias historia att nå presidentposten har Morales envist hållit fast vid att det är nödvändigt att ge de olika ursprungsfolken större lokalt självstyre och mer representation i parlamentet, något som han nu alltså förefaller ha fått folkets stöd för.

Hans belackare i högeroppositionen, vars främsta stöd finns bland den minoritet av mestiser och spanskättlingar som främst bor i östra Bolivia, hävdar dock att den nya grundlagen ger regeringen ”totalitär makt” och allt för stora befogenheter att gripa in i ekonomin. Enligt de preliminära resultaten segrade också nej-sidan stort i de ostliga provinserna Santa Cruz, Beni och Pando.

Erik de la Reguera

DN 2009-01-26

BUENOS AIRES. Inför folkomröstningen om Bolivias nya författning i dag, söndag, har president Evo Morales valt att utmana USA med anklagelser om konspirationer och en oväntad nationalisering av ett utländskt oljebolag. Det höjer insatserna i en redan laddad omröstning.

För den majoritet av Bolivias befolkning som tillhör de olika ursprungsfolken står mycket på spel när landet går till folkomröstning. I den nya grundlag som väljarna ska ta ställning till ges indianerna rätt till större inflytande och självbestämmande än tidigare, något som var ett av Evo Morales viktigaste vallöften när han kom till makten 2006.

Morales, själv aymaraindian och uttalad socialist, är dock medveten om att risken för oroligheter är överhängande i de fyra upproriska provinserna i östra Bolivia, där mestiser och vita är i majoritet.

Trots att opinionsmätningarna ger jasidan en ledning med cirka 60 procent, kan det räcka med att nejsidan segrar stort i högeroppositionens bastion Santa Cruz för att ännu en politisk kris ska bryta ut.

De senaste dagarna har Evo Morales därför valt att rikta in sig mot USA, som han hävdar har underblåst konflikten under de år han suttit vid makten.

– Enda skälet till att det aldrig ägt rum en statskupp i USA är att det inte funnits någon amerikansk ambassadör i landet, sade han syrligt i ett tal i kongressen i torsdags.

Det fick Kris Urs, USA:s högste diplomat i Bolivia sedan ambassadör Goldberg utvisades i september, att storma ut ur kongressbyggnaden och irriterat förneka ”de falska och ogrundade anklagelserna”.

Några entydiga bevis finns heller inte, även om ambassadören hade omvittnat nära kontakter med högeroppositionen och dokument visar att biståndsorganet USAID organiserat workshopar med radikala grupper i Santa Cruz.

Den amerikanska irritationen lär knappast ha minskat när Morales i fredags lät nationalisera oljebolaget Chaco, efter vad som beskrevs som en ”misslyckad förhandling” med de utländska ägarna i Pan American Energy.

Erik de la Reguera

Guide: Nya grundlagen

– Bolivia blir en statsbildning av många ”nationer”.

– Provinser, regioner och så kallade indianterritorier får rätt till begränsat självstyre.

– Katolicismen förlora r sin status som statsreligion.

– Ursprungsfolkens egna rättsskipning godkänns som lag.

– Stora lantegendomar förbjuds (i en separat omröstning avgörs om gränsen går vid 5 000 eller 10 000 hektar).

– Ett antal platser i kongressens underhus reserveras för indianfolken.

Publicerad i Dagens Nyheter den 25 januari 2009.

BUENOS AIRES. I veckan inleddes en debatt i Mexiko om ett återinförande av dödsstraffet, samtidigt som paramilitära medborgargarden uppges ha sett dagens ljus på flera håll i landet.

Förtjänar mördare och kidnappare att straffas med döden? Ja, svarar allt fler mexikaner sedan maffiavåldet i landet ökat till aldrig tidigare sedda nivåer. Bara under förra året dödades 5.700 människor i uppgörelser mellan olika karteller.

Avhuggna huvuden och andra makabra fynd görs varje dag runt om i landet, samtidigt som polis och militär har visat sig vara djupt infiltrerade av maffian.

I tunnelbanan och på teve har nu partiet De gröna (Partido verde ecologista) satsat på stora reklamkampanjer med budskapet: ”Dödsstraff! För att vi bryr oss om Ditt liv.”

De gröna, som sitt namn till trots inte har särskilt gott rykte bland miljöaktivister, vet att de har en majoritet av mexikanerna i ryggen när de ställer det politiskt inkorrekta kravet. Inte minst eftersom de också vill införa dödsstraff för poliser som hjälpt brottslingar.

Med ett annalkande parlamentsval senare i år är de stora partierna inte benägna att stöta sig med folkopinionen och i veckan lyckades därför De gröna få kongressen att inleda en stor nationell debatt om ett återinförande av dödsstraffet.

På gatan i Mexico City möts dock förslaget allt som oftast med svart humor: ”Om det ska gälla för korrupta politiker också, så är jag för det”, var en åsikt jag mötte ofta när jag besökte staden förra veckan.

Samtidigt kommer rapporter från bland annat Ciudad Juárez om att affärsidkare beväpnat egna medborgargarden för att ta upp kampen mot den organiserade brottsligheten. I förra veckan hittades för första gången en lapp intill en avrättad man på vilken det stod: ”Det här är ett budskap till dem som håller på med utpressning.”

Erik de la Reguera

DN 2009-01-24