BUENOS AIRES. Inför folkomröstningen om Bolivias nya författning i dag, söndag, har president Evo Morales valt att utmana USA med anklagelser om konspirationer och en oväntad nationalisering av ett utländskt oljebolag. Det höjer insatserna i en redan laddad omröstning.
För den majoritet av Bolivias befolkning som tillhör de olika ursprungsfolken står mycket på spel när landet går till folkomröstning. I den nya grundlag som väljarna ska ta ställning till ges indianerna rätt till större inflytande och självbestämmande än tidigare, något som var ett av Evo Morales viktigaste vallöften när han kom till makten 2006.
Morales, själv aymaraindian och uttalad socialist, är dock medveten om att risken för oroligheter är överhängande i de fyra upproriska provinserna i östra Bolivia, där mestiser och vita är i majoritet.
Trots att opinionsmätningarna ger jasidan en ledning med cirka 60 procent, kan det räcka med att nejsidan segrar stort i högeroppositionens bastion Santa Cruz för att ännu en politisk kris ska bryta ut.
De senaste dagarna har Evo Morales därför valt att rikta in sig mot USA, som han hävdar har underblåst konflikten under de år han suttit vid makten.
– Enda skälet till att det aldrig ägt rum en statskupp i USA är att det inte funnits någon amerikansk ambassadör i landet, sade han syrligt i ett tal i kongressen i torsdags.
Det fick Kris Urs, USA:s högste diplomat i Bolivia sedan ambassadör Goldberg utvisades i september, att storma ut ur kongressbyggnaden och irriterat förneka ”de falska och ogrundade anklagelserna”.
Några entydiga bevis finns heller inte, även om ambassadören hade omvittnat nära kontakter med högeroppositionen och dokument visar att biståndsorganet USAID organiserat workshopar med radikala grupper i Santa Cruz.
Den amerikanska irritationen lär knappast ha minskat när Morales i fredags lät nationalisera oljebolaget Chaco, efter vad som beskrevs som en ”misslyckad förhandling” med de utländska ägarna i Pan American Energy.
Erik de la Reguera
Guide: Nya grundlagen
- Bolivia blir en statsbildning av många ”nationer”.
- Provinser, regioner och så kallade indianterritorier får rätt till begränsat självstyre.
- Katolicismen förlora r sin status som statsreligion.
- Ursprungsfolkens egna rättsskipning godkänns som lag.
- Stora lantegendomar förbjuds (i en separat omröstning avgörs om gränsen går vid 5 000 eller 10 000 hektar).
- Ett antal platser i kongressens underhus reserveras för indianfolken.
Publicerad i Dagens Nyheter den 25 januari 2009.
