PARIS. På torsdagen tar Frankrikes president Emmanuel Macron emot Donald Trump i Paris. Kriget i Syrien och kamp mot terrorism står högst på agendan – men i praktiken handlar toppmötet minst lika mycket om att försöka rädda en av efterkrigstidens strategiskt mest betydande relationer: den mellan Västeuropa och USA.
Emmanuel Macrons första möte med den mer än trettio år äldre Donald Trump i maj, präglades av ett handslag med vitnande knogar och sammanbitna leenden, som snabbt fångades på bild. Sedan dess har de båda världsledarna träffats ett flertal gånger bakom lyckta dörrar, och under G20-mötet i Hamburg i förra veckan såg kroppsspråket en smula mindre spänt ut.
Ändå kom det som en överraskning när Macron meddelade att han bjudit in den amerikanske presidenten till firandet av den franska nationaldagen, på fredag den 14 juli.
Trump tackade ja. Han står långt ifrån sin liberale franska värd i frågor som klimatförändringar, frihandel och migration, men med Storbritanniens premiärminister Theresa May tydligt försvagad efter nyvalet i juni och växande problem på hemmaplan i USA, är den amerikanske presidenten i stort behov av statsmannamässig glans.
– Ibland tar Trump beslut som vi inte tycker om, som med klimatet. Men vi kan hantera det på två sätt: vi kan säga ”vi tänker inte prata mer med dig”, eller så kan vi sträcka ut vår hand för att försöka leda in honom i vår krets på nytt. Det Macron gör nu är att symboliskt sträcka ut sin hand till Trump, säger Cristophe Castaner, talesperson för den franska regeringen, till tv-kanalen LCI.
Macron tycks också ana ett tillfälle att framhålla Frankrikes betydelse i världspolitiken och landets stormaktsambitioner – även om han knappast går så långt som president Charles de Gaulle, som under kalla kriget hoppades göra Frankrike till en ”tredje makt” mellan USA och Sovjetunionen.
Trump anländer redan på torsdagsförmiddagen till Paris, och efter en inledande gemensam presskonferens väntar överläggningar om situationen i Syrien och hotet från internationell terrorism. Frankrike är i dag det enskilda land som bidrar näst mest till den USA-ledda koalitionen i Syrien och Irak. Ett väl fungerande operativt samarbete ligger med andra ord i båda staternas intresse.
På torsdagskvällen äter Emmanuel Macron och Donald Trump middag i en finare restaurang i Eiffeltornet, tillsammans med sina fruar Brigitte och Melania. På fredag kommer paret Trump sedan att närvara vid den pampiga militärparad som traditionsenligt hålls på den franska nationaldagen.
Formellt är anledningen till toppmötet att högtidlighålla USA:s inträde i första världskriget 1917. Inträdet vände krigslyckan och ses av de flesta historiker som avgörande för att Tyskland förlorade kriget – en utveckling som mer eller mindre upprepades i det andra världskriget några årtionden senare.
Sedan 1945 har den strategiska relationen mellan Amerikas förenta stater och Västeuropas liberala demokratier varit grundbulten i global säkerhetspolitik. Men Donald Trumps skepsis gentemot militäralliansen Nato och hans band till det alltmer auktoritära Ryssland har fått det att knaka i den transatlantiska alliansen.
Klyftan är stor även vad gäller synen på Parisuppgörelsen om klimatet, som USA nyligen lämnade, och på ekonomisk protektionism. Trump-administrationen uppges ha långt gångna planer på skyddstullar för bland annat stålindustrin, något som skulle kunna leda till ett globalt handelskrig.
Efter sina år som investmentbankir är det inte omöjligt att Macron tror sig kunna hantera affärsmän som Trump, som ser på politik som ett slags krasst transaktionsspel med ständigt pågående förhandlingar. Att Macron förbundit sig att höja Frankrikes försvarsutgifter till två procent av BNP, gör också att Donald Trump kan framhålla landet som ett gott exempel – han har flera gånger krävt av alla Natoländer att de ska nå upp till tvåprocentmålet.
Men det finns även risker för Macron med närmandet. Bara 14 procent av fransmännen säger sig ha förtroende för Trump, och på torsdagen väntas demonstranter upprätta en ”No Trump Zone” på Place de la République i Paris, med konserter och manifestationer. På fredag kommer en marsch att avgå från Place de Clichy under mottot ”Sänk inte garden mot Trump”.
Fakta.
Den franska nationaldagen den 14 juli högtidlighåller stormningen av Bastiljen under franska revolutionen 1789. Traditionsenligt defilerar då trupper, militärflygplan och helikoptrar inför presidenten längs paradgatan Champs- Elysées.
I år deltar även amerikanska trupper och flygplan i paraden. Anledningen är att det är 100 år sedan USA:s inträde i första världskriget (i april 1917), vilket bidrog till att Tyskland och dess allierade besegrades.
Fler än nio miljoner soldater och sju miljoner civila dödades under första världskriget, som varade åren 1914-18.
