MEXICO CITY. Mordet på en amerikansk federal agent på uppdrag i Mexiko har utlöst en intensiv jakt på de mexikanska brottssyndikaten. I helgen greps 676 misstänkta maffiamedlemmar i razzior runt om i USA.

– Mentaliteten här är densamma som på en skolgård. Brottskartellerna har knuffat till oss – och om man då inte knuffar tillbaka, förvandlas man till ett mobbningsoffer. USA:s polisväsende kommer inte att bli något offer, sade Carl Pike vid antidrogpolisen DEA under helgens razzior.

Förutom hundratals gripanden gjordes även beslag av 12 miljoner dollar i sedlar, 282 skjutvapen, 94 fordon, 467 kilo kokain, 29 kilo metamfetamin och 10 kilo heroin. Officiellt riktades tillslagen mot samtliga mexikanska karteller med verksamhet i USA, men mycket tyder på att fokus i själva verket låg på Zetas, ett syndikat som kontrollerar stora delar av den mexikanska och amerikanska östkusten och som nu pekas ut som ansvarigt för mordet på specialagenten Jaime Zapata.

–Om du attackerar en av våra federala agenter, kommer vi inte att backa undan, förklarade DEA-talesmannen Derek Maltz.

Det var den 15 februari som den 32-årige Zapata dödades av beväpnade män i den mexikanska delstaten San Luís Potosí. Han stoppades i en improviserad vägspärr, där ett tungt beväpnat maffiakommando öppnade eld. Zapata dödades och en kollega till honom skadades svårt.

Viss oklarhet råder om motivet till dådet, men vittnesmål från personer som gripits av mexikansk polis tyder på att agenterna misstogs för fiender från en annan kartell.

Zapata arbetade för ICE (US Immigration and customs enforcement) och är den högst uppsatta amerikanska agent som dödats i Mexiko sedan Enrique ”Kiki” Camarena torterades till döds 1985. Även det mordet ledde till en massiv mobilisering – och den gången med imponerande resultat: flera mexikanska polischefer avslöjades som korrupta och en rad maffiabossar greps.

I dagens situation, med ett maffiakrig som krävt 15 000 liv i Mexiko det senaste året, syftar den amerikanska mobiliseringen sannolikt i första hand till att avskräcka från ytterligare attacker mot amerikanska medborgare.

Erik de la Reguera

Dådet har rört upp starka känslor i USA

På senare tid har en rad amerikanska medborgare hamnat i skottlinjen i Mexiko. Förra året dödades två amerikanska konsulatanställda i Ciudad Juárez, enligt uppgift för att en kartell misstänkte att en fiendeorganisation fick visum utfärdade genom dessa båda individers försorg.

Flera amerikanska turister har också råkat illa ut i gränsområdena och amerikanska UD avråder därför numera USA-medborgare från att vistas i de regioner där det pågår strider mellan olika karteller.

Mordet på ICE-agenten Jaime Zapata den 15 januari har rört upp starka känslor i USA. Som jämförelse kan nämnas att 755 mexikanska poliser och militärer fick sätta livet till i knarkkriget förra året.

Publicerat i DN den 1 mars 2011.

I marsnumret av DN Världen har jag och fotografen Roger Turesson ett 16 sidor långt reportage om central- amerikanska migranters farliga färd norrut genom Mexiko och vidare mot USA. Ta gärna en titt på det.

DN Världen är ett magasin som delas ut till alla prenumeranter, men som också säljs i butik (dessutom sägs reportaget finnas att läsa på Ipad med videomaterial som bonus).

För den som vill göra något åt migranternas situation kan jag tipsa om att ett antal människorättsaktivister här i Mexiko förbereder en karavan i juni (återstår att se om den verkligen blir av). Tanken är att färdas från Ixtepec, längs ungefär samma rutt som vi åkte, men med en massa mr-folk och mexikanska och internationella medier i hasorna. Det hela är avsett att väcka uppmärksamhet och bilda opinion (tidigare i år arrangerades en liknande karavan från Arriaga till Chahuites, se här, här, här och här).

Även internationella observatörer har bjudits in, bland annat studenter från olika universitet i USA.

Om någon är intresserad av att delta i karavanen kan jag förmedla kontakt med organisatörerna. Min mejladress finns här ovan under ”kontakt”. Själv är jag dock inte med och arrangerar.

Man behöver för all del inte lämna Sverige för att aktivt stödja illegala migranter. En rad organisationer och nätverk arbetar för papperslösas rättigheter även i vårt land. Den som vill tipsa om sin verksamhet får gärna göra det här i kommentarsfältet.

MEXICO CITY. Människorättsaktivister och deras anhöriga har hamnat i skottlinjen i Ciudad Juárez i norra Mexiko. Antalet mord på civila stiger snabbt – inte minst på kvinnor. Enbart förra året mördades fler än 300 kvinnor i denna gränsstad.

Scenen var kusligt bekant. Tre kroppar, två kvinnor och en man, låg dumpade utanför en bensinstation, polis och militär spärrade av platsen och tog snabbt ned den banderoll som anklagade de döda för att ha arbetat för ett brottssyndikat.

I Ciudad Juárez inträffar sådant varje dag. Förra året dödades omkring 3 000 personer, trots att tusentals federala poliser och militärer satts in för att få bukt med det alltmer upptrappade kriget i den undre världen. De flesta av gärningsmännen går fortfarande fria – om de inte själva blivit offer i kriget, vill säga.

Men de tre kroppar som hittades utanför den där bensinstationen i fredags var inte gängmedlemmar. De var släktingar till människorättsaktivisten Josefina Reyes.

På så vis illustrerar morden en trend som fått Amnesty International och andra människorättsorganisationer att slå på stora varningstrumman. Nu riktas våldet i Ciudad Juárez i allt högre grad mot civila, särskilt mot aktivister som vågar höja rösten mot myndigheternas bristande effektivitet, eller, i värsta fall, direkta samröre med maffian.

Aktivisten Josefina Reyes kunde inte ta emot dödsbudet. Även hon är död. Hon sköts till döds i januari förra året efter att ha anklagat soldater för att ha legat bakom mordet på hennes son.

Familjen Reyes har envist fortsatt att kräva rättvisa. De har utsatts för hotelser, två av familjens hus har bränts ned till grunden, en bror till Josefina mördades i augusti förra året – och i fredags låg så Josefinas syster María Magdalena Reyes, brodern Elías Reyes och svägerskan Luisa Ornelas dumpade vid bensinstationen.

– Det är klart att jag är rädd. Men vi måste fortsätta kämpa, säger Marisela Reyes, en av de systrar i familjen som fortfarande är i livet.

Polisledningen i Ciudad Juárez har lovat att prioritera fallet. Hypotesen sägs vara att den organiserade brottsligheten ligger bakom. Men till tidningen El Mundo säger Marisela Reyes att hon inte har något tvivel om vad det hela handlar om:

– Regeringen vill göra slut på oss, utrota oss, av det enkla skälet att vi anklagar militären för människorättsbrott.

Human Rights Watch och Amnesty International har presenterat fall där oskyldiga människor förts bort av militär, torterats och ibland till och med ”försvunnit”. Men i det rättsliga moraset i Ciudad Juárez är det sällan lätt att avgöra vem som ligger bakom ett brott.

I takt med att våldet mot civila trappas upp stiger också andelen döda kvinnor. Förra året mördades 306 kvinnor i Ciudad Juárez, den högsta siffran på 18 år. Och det i en stad som redan tidigare var känd för att vara livsfarlig för kvinnor.

Erik de la Reguera

Ciudad Juárez i maffiornas grepp

I mitten på 1990-talet blev den mexikanska staden Ciudad Juárez, vid gränsen till USA, synonym med kvinnomord. I många fall hade offren våldtagits, skändats och dumpats på offentlig plats. Minst 400 unga kvinnor mördades på det viset mellan 1993 och 2003. Flera gärningsmän greps, men bara en bråkdel av fallen kunde lösas. Människorättsaktivister menar att många unga kvinnor nu i stället kidnappas och försvinner spårlöst.

Samtidigt har antalet kvinnor som faller offer för det pågående kriget mellan Juárezkartellen och Sinaloakartellen ökat kraftigt. Förra året dödades 308 kvinnor i brott som uppgavs ha koppling till narkotikamaffian. Någon exakt gränsdragning är dock svår att göra, vilket inte minst visas av att mord på människorättsförsvarare och regeringskritiker ofta rutinmässigt rubriceras som maffiamord.

Publicerat i DN den 27/2 2011.

MEXICO CITY. För sex år sedan tog de mexikanska filmstjärnorna Diego Luna och Gael García Bernal initiativ till den turnerande filmfestivalen Ambulante. Dess främsta syfte är att lyfta fram högklassig dokumentärfilm från Mexiko och resten av världen. Ambulante tar avstamp i Mexico City, där den blivit något av ett vårtecken.

Det här året rymmer programmet ett åttiotal filmer från 27 länder. Som vanligt ligger fokus på Mexiko, vars nya generation filmskapare lovordats runt om i världen.

Visningarna är utspridda på mängder av biografer i huvudstaden och pågår till på fredag. Sedan drar Ambulante vidare ut i landet. Programmet finns på www.ambulante.com.mx.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN Resor den 20 februari 2011.

Om någon undrar varför det har varit så tyst från min sida här på bloggen och i tidningen, så beror det på en lång, intensiv och spännande reportageresa på landsbygden. Resultatet kommer i DN:s Världenbilaga om några veckor. Håll utkik efter den.

Under tiden har den befrielseteologiske biskopen Samuel Ruiz avlidit (vilket fått zapatisterna att bryta sin självpåtagna tystnad – se här) och Bolivias regering har stött på patrull i sin kamp för att stryka kokabladet från FN:s lista över förbjudna droger. Svensk patrull, för övrigt.

Sverige finns tillsammans med USA bland de nationer som – utan att ha några vetenskapliga bevis att tala om – envist fortsätter att hävda ståndpunkten att den som dricker en kopp kokate eller tuggar kokablad är knarkare. På det viset bidrar den svenska regeringen inte bara till att kriminalisera en central del av den andinska kulturen. Man gör sig också till åtlöje inför de allt fler svenskar som lärt sig att se skillnad på kokablad och kokain.

Mot bakgrund av den folkbildande debatt som ändå förts i Sverige det senaste året, borde man kunna begära mindre förvirrade argument från förbudsivrarna. Att säga att man är rädd för att legala kokablad ska leda till att legalt kokain börjar säljas i Bolivia visar tyvärr bara på stor okunskap. Vet inte om det tjänar något till att rekommendera ansvariga beslutsfattare att läsa min bok. Men det tål tydligen att upprepas: kokablad är inte kokain.