Hade jag inte fått snuva och feber (tror inte det är svininfluensan, men vem vet) så hade jag gärna skrivit en längre text om skandalen med de svenska vapnen hos Farc.
Helt kort bara: skandalen ingår i ett större mönster, där polariseringen mellan Colombia/USA å ena sidan och Farc/Venezuela/Ecuador å den andra på nytt ser ut att öka (ni minns väl krisen efter den colombianska attacken mot ett Farcläger i Ecuador i mars förra året?).
Allt tyder på att Álvaro Uribe avstår från en tredje mandatperiod, då det hade krävt en folkomröstning om en ändring av konstitutionen (något som fick tummen ned av Obama nyligen). Därmed väntas den förre försvarsministern Juan Manuel Santos snart tillkännage sin kandidatur i presidentvalet i Colombia 2010.
Santos anses allmänt ha varit en av hökarna inom Uribes administration och risken för en upptrappad konflikt med grannländerna är därför avsevärd om han segrar.
Spänningarna har redan börjat tillta, dels till följd av kuppen i Honduras och dels på grund av att Uribe inlett förhandlingar med USA om att flytta trupperna på militärbasen Manta i Ecuador (som Correa vägrat förlänga hyresavtalet för) till Colombia - en "provokation", enligt Hugo Chávez.
Men Chávez och Correa har mycket att svara för angående sina band till Farc.
Nyligen visade en beslagtagen videoinspeling att Correa sannolikt fått ekonomiskt stöd till sin presidentvalskampanj av gerillan. Samtidigt finns en rad indicier som tyder på att delar av Farcs ledning getts en fristad i Venezuela. Och nu verkar det alltså som om svensktillverkade vapen slussats till gerillan från Venezuelas militär.
Hösten kan bli dramatisk.
PS. Här en artikel som kan ses som ett slags uppföljning till helgens stora Ciudad Juárez-rep.