Rörliga bilder från Honduras finns nu att se här.
Samtidigt märks både hopp och oro av på Tegucigalpas gator efter beskedet om att Costa Ricas president Oscar Arias ska försöka medla (med USA i ryggen).
Frågan är dock om medlingen har några utsikter att lyckas, för Micheletti verkar ha gett sig den på att Zelaya inte ska få presidentposten åter.
Har skrivit en hel del i DN på sistone, som här, här, här, här, här och här.
TEGUCIGALPA. Krisen i Honduras såg snabbt ut att förvärras på måndagen sedan militär öppnat eld mot demonstranter dagen innan och hindrat landets avsatte president Manuel Zelaya från att återvända till landet.
”Skjut inte mot vårt folk”, vädjade en skakad Zelaya sedan en nittonårig man dödats och ett trettiotal andra demonstranter skadats i samband med att de försökte ta sig in på flygplatsen i Tegucigalpa.
Militärfordon hade blockerat landningsbanorna och den avsatte vänsterpresidentens plan tvingades till sist att återvända till El Salvador. Bland de tiotusentals demonstranter som sedan frustrerat fick vandra hemåt fanns många som förespråkade att ta till vapen. Det ryktades till och med om att en gerillarörelse redan bildats i bergen.
I omvärlden är många regeringar väl medvetna om att ett större våldsutbrott antagligen bara skulle spela kuppmakarna i händerna. På måndagen gjordes därför intensiva diplomatiska ansträngningar för att lösa krisen innan den eskalerar ytterligare.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uppmanade den amerikanska samarbetsorganisationen OAS att ta på sig en ledarroll i arbetet för att återupprätta demokratin i Honduras. Många av vänsterledarna i regionen jämställer kuppen i Honduras med militärens maktövertaganden i Chile, Argentina och en rad andra länder på 1970-talet. Den nya regeringen i landet hävdar dock att allt gått rätt till, att författningen fortfarande respekteras och att soldaterna bara lytt order av parlamentet och högsta domstolen.
Erik de la Reguera
Publicerad i DN den 7 juli 2009.
TEGUCIGALPA. Honduras avsatte president Manuel Zelaya påbörjade på söndagen sin resa till Honduras. Den nya regimen svarade dock med att stänga den internationella flygplasten i Tegucigalpa och hänvisade Zelayas plan till grannlandet El Salvador.
Krisen i Honduras fortsatte på söndagen att förvärras snabbt, sedan den amerikanska samarbetsorganisationen OAS tagit beslut om att utesluta Honduras med omedelbar verkan. På kvällen öppnade militärjuntan för förhandlingar med OAS.
Strax efter klockan 21 svensk tid kom besked om att planet med Manuel Zelaya ombord hade lyft från Washington. Med på planet följde ordföranden i FN:s generalförsamling Miguel d’Escoto.
Kort därefter meddelade militärjuntan att piloterna fått order om att flyga till El Salvador.
– Jag har gett order om att han inte ska få återvända, kosta vad det kosta vill, sade interimregeringens utrikesminister Enrique Ortez.
Inget plan med Zelaya ombord skulle ges landningstillstånd och i praktiken stängdes den kraftigt militariserade flygplatsen.
Kvällen före riktade landets konservative ärkebiskop Oscar Rodríguez en varning till Zelaya.
– Ett återvändande till landet nu kan utlösa ett blodbad, sade Rodríguez.
USA, Kanada och ett antal center-högerregeringar i Latinamerika avrådde därför vid OAS-mötet Zelaya från att återvända.
Det ledde till skarp kritik från vänsterregeringar i regionen.
– Det är oacceptabelt att man på det här sättet försöker hindra fredliga, politiska påtryckningsmetoder. Det riskerar att legitimera kuppmakarnas våld, sade Venezuelas utrikesminister Nicolás Maduro.
Många vänsterledare i Latin-amerika är rädda för att det som hänt i Honduras ska inspirera militärkupper även i deras länder.
Samtidigt verkade förföljelserna av Zelaya-anhängare tillta.
– En journalist och en social aktivist har dödats. Och i flera provinser har armén börjat tvångsrekrytera unga män. Minst 120 personer har gripits på grund av sina politiska övertygelser och mängder av ledare för sociala organisationer har efterlysts, säger Bertha Oliva, som leder människorättsorganisationen Cofadeh.
Hon blev själv uppringd av en åklagare tidigare i veckan och fick då veta att en förundersökning inletts mot henne.
Erik de la Reguera
Publicerad i DN den 6 juli 2009.
TEGUCIGALPA. En demonstrant skjuten till döds och minst ett trettiotal skadade. Det blev saldot efter en dag då Honduras demokratiskt valde president Manuel Zelaya skulle återvända till sitt land, men i stället möttes av tungt beväpnad militär som ockuperat huvudstadens flygplats.
Det som var tänkt att bli en försoningens stund kom i stället att bli en uppvisning i rå vapenmakt. Och nu riskerar krisen i Honduras att förvandlas till ett inbördeskrig.
Tiotusentals honduraner tågade på söndagen mot Tegucigalpas internationella flygplats, där de hoppades få möta sin president Manuel Zelaya.
Han greps den 28 juni av militärer som sedan kastade ut honom ur landet. Men nu hade vänsterpresidenten Zelaya lovat att återvända, trots att kuppmakarna hotat med att gripa honom för bland annat landsförräderi i samma stund som han satte sin fot på honduransk mark.
Den amerikanska samarbetsorganisationen OAS beslut om att utesluta Honduras på grund av statskuppen gav dock mod till många av hans anhängare. Interimpresidenten i landet, Roberto Micheletti, förklarade på söndagsmorgonen att han visserligen gärna för en dialog med OAS, men inte på några villkor tänkte låta Zelayas flygplan landa i landet.
Det visade sig vara på fullaste allvar. På väg mot flygplatsen stötte demonstranterna på avspärrning efter avspärrning. Men spända förhandlingar ledde till slut till att soldaterna och polisen backade ända till ingången till flygplatsen, där de upprättade en järnring runt terminalerna och landningsbanorna.
Framför en mur av sköldar, kravallstaket och vapen träffade jag Ana Fernández, som förklarade varför hon gått ut och demonstrerat denna dag:
– Jag är hemmafru och har aldrig varit politiskt aktiv, aldrig egentligen sympatiserat med något parti. Men i dag är jag här för att försvara vår demokrati! sade hon.
Militärfordon placerades ut på landningsbanorna, krypskyttar låg på taken och hundratals soldater blockerade samtliga ingångar.
Frustrationen växte bland demonstranterna. En mindre grupp försökte bryta sig igenom ett stängsel vid en av landningsbanorna. Tårgas ven omedelbart genom luften och soldaterna riktade skarpa skott mot demonstranterna. En nittonårig man föll död ned och ett trettiotal andra personer skadades.
Situationen var nära att urarta fullständigt när besked kom om att Manuel Zelayas plan lyft från El Salvador och att han hade sällskap av ordföranden i FN:s generalförsamling Miguel D’Escoto.
Jubel utbröt i folkhavet. Men när Zelayas plan dök upp över Tegucigalpa klockan halv sex lokal tid (halv två på natten svensk tid) kunde det inte göra annat än att cirkla kring flygplatsen, varv efter varv.
-Om jag hade en fallskärm skulle jag hoppa av! sade en upprörd Zelaya i en telefonintervju från planet med tevekanalen Telesur.
Militärfordonen på landningsbanan rörde sig inte ur fläcken, inte ens när piloten uttryckligen bad om att få landa ”med ordföranden i FN:s generalförsamling”.
Slutligen tvingades planet flyga vidare till Nicaragua. Och demonstranterna fick återvända hem – för den här gången. Blodet som rann vid Tegucigalpas flygplats riskerar nu att utlösa ett krig.
– I morgon kommer folk att komma tillbaka hit till flygplatsen med slagträn. Kanske rent av med eldvapen. Ute i provinserna har de redan börjat ge sig upp i bergen för att ta till vapen, sade Juan Carlos, en ung maskerad man som inte ville uppge sitt efternamn.
När sedan grupper av demonstranter vandrade hemåt i solnedgången – just innan utegångsförbudet började gälla – var det många som talade om ”väpnat uppror”.
Erik de la Reguera
DN 2009-07-06
TEGUCIGALPA. Natten till söndagen beslutade den amerikanska samarbetsorganisationen OAS att utesluta Honduras med omedelbar verkan. Det sker sedan kuppmakarna i landet vägrat återinsätta Manuel Zelaya som president. Samtidigt ökade spänningen på Tegucigalpas gator inför Zelayas återvändande.
Beslutet att utesluta Honduras var enhälligt och togs av medlemsstaterna vid ett extrainsatt krismöte i Washington. Det är första gången sedan 1962, då Kuba fick lämna organisationen till följd av revolutionen i landet, som en nation tvingas ut ur OAS.
Förutom att Honduras nu isoleras politiskt kommer detta fattiga och biståndsberoende land också att få det svårare att få lån från internationella kreditinstitut.
Statskuppen i Honduras har fördömts av i stort sett hela världssamfundet, men den nya regimen fortsätter att hävda att allt gick rätt till när militären för en vecka sedan kastade ut vänsterpresidenten Manuel Zelaya ur landet.
Interimpresidenten Roberto Micheletti har i trotsig ton förklarat att hans regering inte kommer att låta sig pressas till eftergifter. Han har också sagt sig vilja att Honduras lämnar OAS, ”som är en politisk organisation, inte en domstol”.
Enda tecknet på förhandlingsvilja kom när Micheletti förklarade att han kan tänka sig att tidigarelägga höstens presidentval. I övrigt förefaller han känna sig trygg i det stöd han har från samhällseliten: militären, mäktiga företagarintressen, katolska kyrkan, domstolsväsendet och en majoritet av kongressen. Även de stora medierna är i sin rapportering mycket regimvänliga.
En reporter på landets största radiokanal HRN berättar för DN om långtgående censur och möjlig direkt delaktighet i kuppen.
– När Zelaya satt i bilen med militärerna på väg till flygplatsen lyckades han ringa en av våra reportrar. Men vi fick order av kanalens ledning att inte säga ett ljud om vad som höll på att hända – det var total radiotystnad som gällde, säger reportern, som inte vill framträda med namn av rädsla för sin egen säkerhet.
Den avsatte presidenten Manuel Zelaya fanns med vid OAS-mötet i Washington, där han förklarade att han tänker flyga till Honduras under söndagen. Troligen kommer Ecuadors president Rafael Correa, Argentinas Cristina Kirchner och Fernando Lugo från Paraguay att göra honom sällskap.
USA och ett antal andra länder med höger- eller centerhögerregeringar bad vid OAS-mötet Zelaya att avstå från resan på grund av risken för våldsamheter. Det ledde till en het debatt med representanter för vänsterregeringarna i regionen.
– Det är oacceptabelt att man på det här sättet försöker hindra fredliga, politiska påtryckningsmetoder. Det riskerar att legitimera kuppmakarnas våld, sade Venezuelas utrikesminister Nicolás Maduro.
Många vänsterledare i Latinamerika är rädda för att det som hänt i Honduras kan komma att inspirera militärkupper även i deras länder. Därför är de måna om att snabbt få kuppmakarna på fall.
– Honduras skulle vara en utmärkt plats att dö på. Jag är inte rädd, sade Ecuadors president Rafael Correa i en direkt utmaning av regeringen i Honduras, vilken å sin sida förklarat att ett tjugotal åtalspunkter väntar Zelaya om han återvänder.
I Tegucigalpa marscherade tiotusentals av Zelayas anhängare till stadens flygplats för att visa att de tänker vara på plats när den avsatte presidentens kommer. Zelaya-anhängare ockuperade också de centrala delarna av landets andra stad, San Pedro Sula.
På lördagskvällen polariserades situationen ytterligare när landets ärkebiskop Oscar Rodríguez höll ett direktsänt tal som med regeringens hjälp sändes i alla tevekanaler. Han framförde en varning till Zelaya:
– Ett återvändande till landet nu kan komma att utlösa ett blodbad.
De senaste dagarna har en rad demonstrationer ägt rum till stöd för kuppmakarna, vilket har framställts som ett bevis för att maktövertagandet var ”legitimt”, trots de uppenbara övergreppen av militären. Men en chef för ett bussbolag som DN talat med vittnar om att många av deltagarna i dessa demonstrationer har fått betalt.
– Regeringens tjänstemän går ombord på mängder av bussar i fattiga områden och erbjuder invånarna 300 lempiras (120 kronor) och ett mål mat för att demonstrera. Det är många, många som rekryteras så, säger chefen för bussbolaget, som föredrar att vara anonym.
Samtidigt har militären sedan några dagar tillbaka satt upp vägspärrar vid infarterna till huvudstaden för att hindra Zelayas många anhängare på landsbygden från att ta sig till manifestationerna. Ett stort antal bussar uppges ha stoppats i dessa vägspärrar.
Men trots det växer protesterna mot kuppen för varje dag.
Erik de la Reguera
DN 2009-07-05
