Category: Artiklar

Star Wars-fans från hela Sverige köar sedan en vecka tillbaka utanför biografen Rigoletto på Kungsgatan. Målet är att få en biljett till premiären av den sjätte och sista filmen i George Lucas episka rymdäventyr.

Den hårdtrafikerade Kungsgatan i centrala Stockholm har fått nya invånare. På trottoaren utanför biograf Rigoletto har en liten tältstad börjat växa fram i avgasdiset. En ung man vid namn Super Mario sitter och solar längst fram i kön.

– Vi kom hit i söndags och har det urmysigt. Det är bara att gå fram till vem som helst och säga att Darth Vader är en fjant, så har man en livlig diskussion, säger Super Mario Melchert och ler.

Han och Bodil Eriksson har rest hela vägen från Karlskoga för att komma över några biljetter till Episod III – mörkrets hämnd. Biljetterna släpps på söndag klockan tio, men redan på fredagen ringlade tältkön lång.

– Egentligen handlar det inte om att ha sett filmen först. Det som är roligt är att se den tillsammans med alla andra fans, säger Super Mario Melchert.

Invid ett av tälten sitter en grupp unga kvinnor.

– Jag hoppas på mörker och åter mörker, säger Johanna Nybelius, student från Uppsala.

De andra nickar instämmande i solskenet.

Många gamla Star Wars-fans har riktat kritik mot att de två senaste filmerna varit för ”barnsliga”. Men nu utlovar filmskaparna en mörk film, där Darth Vader tar kommandot över galaxen.

Kritiken är dock inte särskilt vanlig bland dem som nu tältar på Kungsgatan.

– De senaste filmerna är vår tids största mästerverk, säger Mikael Haglund och justerar sin svarta kåpa.

Han är här på hajk med sina scoutvänner från Lidingö. De har ställt upp ett bord bredvid sitt tält och lagt ut gelegodisar på det. Bredvid finns en liten skylt, på vilken det står ”varsågod – välj en godis”.

För att få tiden att gå tillverkar många köande sina egna kläder inspirerade av filmerna. Johanna Nybelius är redan färdig med sina Star Wars-kläder.

– Nu syr jag på en balklänning. Det är avkopplande och får tiden att gå, säger hon och kisar i solskenet.

Star Wars Episod III har premiär den 19 maj.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-13

USA:s militär agerar på ett sätt som hotar rättssäkerheten för vanliga irakier. Det säger Maria Leissner, som under sex månader arbetat på plats i Bagdad. Med tiden har hon blivit allt mer kritisk till det hon ser som en amerikansk ockupation av landet.

Förre ambassadören och folkpartiledaren Maria Leissner har under de senaste månaderna arbetat för National Democratic Institute for National Affais (NDI), en stiftelse med nära band till det demokratiska partiet i USA. Hon har deltagit i arbetet med att bygga upp de nya demokratiska institutionerna i Irak, i nära samarbete med den amerikanska administrationen.

Men vid ett seminarium i riksdagen på onsdagen riktade hon skarp kritik mot den amerikanska regeringen.

-I jakten på den irakiska motståndsrörelsen riskerar USA:s trupper att utsätta vanliga irakier för övergrepp. Jag kom i kontakt med en man som gripits av amerikansk militär och hållits fängslad i över en månad. När han väl släpptes förklarades det med att det hade begåtts ”ett misstag”, sade Maria Leissner.

-Soldaterna kom mitt i natten. De kastade en granat, vars explosion krossade husets alla fönster. Sedan stormade de in i sovrummet, där den här mannen och hans fru låg och sov.

I samband med gripandet stals datorer och flera hundratusen kronor i kontanter, vilka ännu inte har återlämnats.

-Övergreppen hotar rättssäkerheten och kan leda till att fler irakier ger sitt stöd till terroristerna, säger Maria Leissner.

Utöver säkerhetssituationen är det den bristfälliga infrastrukturen som präglar vardagen i Bagdad. Telefonförbindelserna, elektriciteten och avloppet fungerar fortfarande dåligt och på sjukhusen råder brist på mediciner och personal.

Men det finns också tecken på att situationen förbättras i vissa avseenden. Att det nya parlamentet nyligen enades om att utse kurden Jalal Talabani till president och shiiten Ibrahim Jafaari till premiärminister innebär att den politiska låsning som tidigare lamslagit den lagstiftande församlingen nu fått en lösning.

-Utnämningarna visar att man kommit överrens om centrala punkter i den framtida författningen. Det står klart att Irak kommer att bli en federal stat och att någon typ av skrivning om att islam är en viktig källa för lagstifningen kommer att finnas med i grundlagen, sade Maria Leissner.

Men den våldsamma maktkamp som pågår i Irak kommer troligen att fortsätta. Maria Leissner menar att det var ett misstag att upplösa Iraks polis och militär efter invasionen.

-Det skapade ett tomrum som de amerikanska styrkorna inte förmådde fylla. I stället har kriminella grupper och terrorister kunnat dra fördel av situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-24

Situationen i östra Uzbekistan var fortsatt spänd på måndagen. Uzbekisk militär har blockerat infarterna till staden Kara-Su sedan invånarna kastat ut de lokala ledarna och drygt 500 flyktingar har tagit sig över gränsen till Kirgizistan. Samtidigt hördes skottlossning i staden Andizjan.

Efter helgens hårda sammandrabbningar i Ferganadalen i Uzbekistan har många civila flytt österut. I staden Suzac i Jalalabad-regionen i grannlandet Kirgizistan har 560 uzbekiska flyktingar samlats i UNHCR:s läger.

– De flesta av dem är unga män, men vi har även tagit emot 84 kvinnor och ett tjugotal barn, säger FN-organets chef i Uzbekistan, Abdul Karim Gul, till DN.

Flyktingarna har flytt från staden Andizjan, där uzbekisk militär sköt skarpt mot demonstranter på fredagen, sedan ett väpnat uppror skakat staden. Uppgifterna om antalet dödsoffer i Andizjan varierar mellan 150 och 500, men siffrorna är svåra att kontrollera eftersom de uzbekiska myndigheterna spärrat av hela staden.

Enligt Abdul Karim Gul på UNHCR hördes sporadisk skottlossning i Andizjan under måndagseftermiddagen. De uzbekiska myndigheterna förefaller vara i färd med att genomföra massgripanden. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax har minst 70 personer gripits för att ha “organiserat upproret” i Andizjan.

Samtidigt verkade situationen i gränsstaden Kara-Su förvärras. Invånarna i den lilla staden drev på lördagen bort de lokala myndigheterna och tände eld på polisstationen och kommunhuset.
Orsaken till det folkliga upproret i Kara-Su var, enligt BBC:s nätupplaga, att de lokala ledarna rivit broarna över gränsfloden till Krigizistan. Invånarna förlorade på det viset möjligheten att delta i den lukrativa gränshandeln, vilket är en central del i regionens ekonomi.

Broarna har under helgen återuppbyggts av stadsborna och situationen stabiliserats. Men uzbekisk militär ska på måndagsmorgonen ha spärrat av tillfartsvägarna till Karu-Su och skottlossning hördes i staden under natten till måndagen, enligt en utländsk diplomat i Kirgizistan som TT citerar.

UNHCR är försiktiga i sin kritik av den uzbekiska regeringen, men Abdul Karim Gul säger att fortsatta flyktingströmmar inte kan uteslutas, eftersom ”det beror på hur regeringen hanterar situationen”.

Krisen i östra Uzbekistan inleddes under natten till fredagen, då en mindre väpnad rebellstyrka attackerade en militärgarnison i Andizjan och befriade ett stort antal fångar ur ett högsäkerhetsfängelse i staden.

Den tidigare okända gerillan upprättade ett högkvarter i stadens kommunhus och tusentals stadsbor gick på fredagsmorgonen ut på gatorna för att visa sitt stöd för dem. De protesterade mot godtyckliga gripanden och krävde “demokrati, rättvisa och frihet”.

Uzbekisk militär omringade snabbt det torg där demonstranterna samlats och vid den militära stormningen tros flera hundra människor, många av dem civila, ha omkommit.

Presidenten Islam Karimov försöker upprätthålla goda relationer med såväl Moskva som Washington.
Men han har fått hård kritik för sitt sätt att hantera upproret i Ferganadalen.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-12

Iraks nya premiärminister blir shiiten Ibrahim Jafaari. Det står klart sedan han på torsdagen nominerades av den nytillsatta presidenten, Jalal Talabani. Men spelet om makten i Irak har bara börjat.

- Vårt framtida statsskick måste bygga på försoning och motverka varje typ av etnisk och religiös diskrimering, sade Jalal Talabani sedan han på torsdagen svurit presidenteden.

Ceremonin ägde rum i den hårdbevakade ”gröna zonen” i Bagdad och sändes direkt i irakisk tv.

Enligt Reuters såg den förre diktatorn Saddam Hussein ceremonin i sitt fängelse, medan kurder i norra Irak firade att en kurd för första gången i landets historia utsetts till president.

Talabani upplöste den sittande regeringen och kallade till sig ledaren för det uttalat shiamuslimska Daawa-partiet, Ibrahim Jafaari, som nu får det svåra uppdraget att fördela ministerposter mellan de tre största folkgrupperna i Irak – shiaraber, sunniaraber och kurder.

– Jag ska göra mitt bästa för att kunna presentera en regering inom två veckor, sade Ibrahim Jafaari efter tillkännagivandet.

Som premiärminister får Jafaari en betydligt större makt än presidenten, men han har flera komplicerade uppgifter framför sig. Enligt tidsplanen ska en ny konstitution vara klar redan i augusti och i slutet av året ska parlamentsval hållas.

Men enligt uppgifter i New York Times, som citerar källor inom den amerikanska administrationen, kommer tidsplanen troligen att spricka. Förhandlingarna om den nya författningen kan bli komplicerade och försena valen med upp till sex månader.

Bland knäckfrågorna finns att flera shiaarabiska partier vill göra Irak till en islamisk stat med inslag av sharialagstiftning. Det motsätter sig sekulära kurdiska och sunniarabiska ledare.

Ibrahim Jaafari har stöd av de irakiska shiamuslimernas högste religiösa ledare, ayatolla Sistani. Men Jafaari anses också vara en pragmatisk politiker som inte gjort sig känd för att kräva sharialagstiftning.

En annan viktig fråga är hur omfattande den kurdiska autonomin i norr ska få bli. Det gäller inte minst kontrollen över oljeintäkterna och milisen i området.

Den tredje stora folkgruppen i Irak, sunniaraberna, är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, sedan många av dem valde att bojkotta parlamentsvalet.

Det är bland dem som det starkaste motståndet mot den amerikanska ockupationen och landets nya ledning finns.

Ibrahim Jafaari väntas ge flera ministerposter i den nya regeringen till sunniaraber, för att undvika en ytterligare polarisering.

– Vi måste fortsätta dialogen med våra sunniarabiska bröder. Terrorismen är i dag det största hotet mot stabiliteten i Irak, sade president Jalal Talabani i ett tal i parlamentet.

Det politiska våldet i Irak fortsatte ändå att kräva offer på torsdagen. Minst tolv civila irakier skadades i staden Tal Afar i norra Irak, när en självmordsbombare sprängde sin bil i närheten av en amerikansk militärkonvoj.

Senare tog en organisation som uppgav sig vara al-Qaidas irakiska avdelning på sig skulden för attentatet.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-08

De anhörigas tystnad måste brytas. Det säger Judith Linehan, mor till en av de amerikanska soldater som skickats till Irak. I dag, lördag, på tvåårsdagen av USA:s invasion i Irak, deltar hon i protesterna mot kriget.

Judith Linehans son var stationerad som soldat i Irak i ett år. På ett kafé i Gamla stan i Stockholm berättar hon att det värsta under den tiden har varit ovissheten.

– Det är svårt att beskriva hur det är att bara gå hemma och vänta. Så fort telefonen ringer eller man hör en bil stanna till ute på gatan hoppar hjärtat upp i halsgropen – beskedet kan komma när som helst, säger hon allvarligt och värmer händerna på koppen med cappuccino.

På sin kappa har Judith Linehan ett fredsmärke. Hon är medlem i Military Families Speak Out, en av flera organisationer som nyligen bildats i USA av familjemedlemmar till soldater. I Stockholm ska hon i dag delta vid en demonstration mot Irakkriget.

– Jag skulle aldrig göra det utan min sons gillande. Många anhöriga håller tyst, eftersom det tar emot att kritisera den regering som en närstående kämpat eller dött för, säger hon.

För en dryg månad sedan kom Judith Linehans son hem oskadd. Känslan av att återse honom beskriver hon som ”otrolig”.

– Men jag vet att det är många som inte haft sådan tur, säger hon tyst.

Hittills har fler än 1.500 amerikanska soldater och tiotusentals irakier dött sedan invasionen i Irak inleddes. Judith Linehan berättar om en väns familj, vars son omkom i Irak förra året.

– Deras första reaktion var att hylla sonens hjältemod och patriotism. Men nu har de i stället börjat arbeta för att trupperna ska dras hem. Vreden över en anhörigs död kan vara en mäktig drivkraft, säger hon.

Fredsrörelsen i USA börjar ta ny fart, tror Judith Linehan.

– En viktig orsak till det är att vi anhöriga nu bryter den självpåtagna tystnaden.

Men kravet på ett amerikanskt tillbakadragande möter liten förståelse bland dem som menar att den amerikanska närvaron är en förutsättning för demokratins utveckling i regionen.

– Demokrati skapas inte uppifrån med kulor och bomber. Att många irakier gick och röstade i parlamentsvalen kan lika gärna tolkas som att de vill bestämma själva över sitt land, utan ockupationsmaktens inblandning, säger Judith Linehan.

Men skulle det inte vara oansvarigt av USA att dra sig ur nu?

– Jag tror att irakierna klarar sig bättre utan våra beväpnade, livrädda ungdomar. Det enda vi gör där är att skapa en grogrund för ökad extremism och terrorism.

Trots den senaste tidens framgångar för Bushadministrationen finns det en fortsatt stor opinion mot Irakkriget i USA och armén får allt svårare att rekrytera soldater.

Fyra av Judith Linehans barn är i dag unga män som skulle kunna kallas in till militärtjänstgöring. Hon får glansiga ögon när hon talar om risken för att de ska skickas till Irak, om den amerikanska regeringen bestämmer sig för att återinföra värnplikten.

– Men värnplikt innebär att även de rikas söner och döttrar skickas ut för att dö. Kanske är det vad som krävs för att få stopp på vansinnet, säger hon och ser sammanbitet ut genom fönstret.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-19

Dödstalen efter måndagens kraftiga jordskalv fortsätter att stiga på ön Nias utanför Indonesiens kust. Men räddningsarbetet har kommit i gång och i morgon, torsdag, reser UD:s utsända till Nias med helikopter för att söka efter de båda saknade svenskarna.

De indonesiska myndigheterna höjde på onsdagen sin uppskattning av antalet döda i jordbävningskatastrofen till 2.000. Hittills har man påträffat cirka 300 döda personer, men siffran väntas stiga i takt med att röjningsarbetet fortsätter.

– Jag fruktar att antalet döda kan komma att överstiga den indonesiska regeringens uppskattningar – det kan röra sig om flera tusentals döda, säger Mohamed Salaheen, chef för FN:s livsmedelsprogram i Indonesien, till DN.

Flera stora hjälporganisationer anlände under onsdagen med förnödenheter till civilbefolkningen på Nias, som är den värst drabbade ön. Reuters korrespondent rapporterar om hjärtskärande scener i huvudorten Gunung Sitoli, där familjemedlemmar desperat sökte efter sina anhöriga i ruinerna.

En del av dem som nu är döda sökte skydd på övervåningarna i sina hus för att undkomma en eventuell tsunami. I stället fångades de i rasmassorna.

De lokala myndigheterna uppgav också att 200–300 personer omkommit på ögruppen Banyak, norr om ön Nias. Men eftersom nästan all infrastruktur på Nias och de omkringliggande öarna har förstörts i jordskalvet kunde dessa rapporter inte bekräftas av FN.

UD fick på onsdagen uppgifter om var de båda saknade svenskarna befann sig när jordskalvet ägde rum. Svenskarna, som är i 25-årsåldern och reste till Nias på surfsemester, ska enligt en vän till dem ha sagt att de tänkte resa till Lagundri, en bukt på södra delen av ön.

Telefonförbindelserna med Nias ligger fortfarande nere och den svenska ambassaden har svårt att lokalisera männen från Jakarta. Därför skickar UD i morgon, torsdag, en diplomat till ön med helikopter.

– När den brittiska ambassaden sänder en helikopter till södra Nias, kommer en svensk UD-representant att följa med för att söka efter de saknade svenskarna, säger Christian Carlsson på UD:s presstjänst till DN.

Hjälpinsatserna koncentreras till de större städerna, vilket gör att man fortfarande vet mycket litet om hur situationen på den glesbefolkade södra delen av ön är.

– Så vitt vi kan förstå har de största skadorna och därmed också de flesta dödsfallen skett i städerna, där många fångats i raserade betonghus. På landsbygden är husen ofta byggda av lättare material, men ärligt talat kan vi inte säga hur situationen är i söder, säger Mohamed Salaheen på FN:s livsmedelsprogram.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-20