Category: Artiklar

Situationen i östra Uzbekistan var fortsatt spänd på måndagen. Uzbekisk militär har blockerat infarterna till staden Kara-Su sedan invånarna kastat ut de lokala ledarna och drygt 500 flyktingar har tagit sig över gränsen till Kirgizistan. Samtidigt hördes skottlossning i staden Andizjan.

Efter helgens hårda sammandrabbningar i Ferganadalen i Uzbekistan har många civila flytt österut. I staden Suzac i Jalalabad-regionen i grannlandet Kirgizistan har 560 uzbekiska flyktingar samlats i UNHCR:s läger.

– De flesta av dem är unga män, men vi har även tagit emot 84 kvinnor och ett tjugotal barn, säger FN-organets chef i Uzbekistan, Abdul Karim Gul, till DN.

Flyktingarna har flytt från staden Andizjan, där uzbekisk militär sköt skarpt mot demonstranter på fredagen, sedan ett väpnat uppror skakat staden. Uppgifterna om antalet dödsoffer i Andizjan varierar mellan 150 och 500, men siffrorna är svåra att kontrollera eftersom de uzbekiska myndigheterna spärrat av hela staden.

Enligt Abdul Karim Gul på UNHCR hördes sporadisk skottlossning i Andizjan under måndagseftermiddagen. De uzbekiska myndigheterna förefaller vara i färd med att genomföra massgripanden. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax har minst 70 personer gripits för att ha “organiserat upproret” i Andizjan.

Samtidigt verkade situationen i gränsstaden Kara-Su förvärras. Invånarna i den lilla staden drev på lördagen bort de lokala myndigheterna och tände eld på polisstationen och kommunhuset.
Orsaken till det folkliga upproret i Kara-Su var, enligt BBC:s nätupplaga, att de lokala ledarna rivit broarna över gränsfloden till Krigizistan. Invånarna förlorade på det viset möjligheten att delta i den lukrativa gränshandeln, vilket är en central del i regionens ekonomi.

Broarna har under helgen återuppbyggts av stadsborna och situationen stabiliserats. Men uzbekisk militär ska på måndagsmorgonen ha spärrat av tillfartsvägarna till Karu-Su och skottlossning hördes i staden under natten till måndagen, enligt en utländsk diplomat i Kirgizistan som TT citerar.

UNHCR är försiktiga i sin kritik av den uzbekiska regeringen, men Abdul Karim Gul säger att fortsatta flyktingströmmar inte kan uteslutas, eftersom ”det beror på hur regeringen hanterar situationen”.

Krisen i östra Uzbekistan inleddes under natten till fredagen, då en mindre väpnad rebellstyrka attackerade en militärgarnison i Andizjan och befriade ett stort antal fångar ur ett högsäkerhetsfängelse i staden.

Den tidigare okända gerillan upprättade ett högkvarter i stadens kommunhus och tusentals stadsbor gick på fredagsmorgonen ut på gatorna för att visa sitt stöd för dem. De protesterade mot godtyckliga gripanden och krävde “demokrati, rättvisa och frihet”.

Uzbekisk militär omringade snabbt det torg där demonstranterna samlats och vid den militära stormningen tros flera hundra människor, många av dem civila, ha omkommit.

Presidenten Islam Karimov försöker upprätthålla goda relationer med såväl Moskva som Washington.
Men han har fått hård kritik för sitt sätt att hantera upproret i Ferganadalen.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-12

Iraks nya premiärminister blir shiiten Ibrahim Jafaari. Det står klart sedan han på torsdagen nominerades av den nytillsatta presidenten, Jalal Talabani. Men spelet om makten i Irak har bara börjat.

- Vårt framtida statsskick måste bygga på försoning och motverka varje typ av etnisk och religiös diskrimering, sade Jalal Talabani sedan han på torsdagen svurit presidenteden.

Ceremonin ägde rum i den hårdbevakade ”gröna zonen” i Bagdad och sändes direkt i irakisk tv.

Enligt Reuters såg den förre diktatorn Saddam Hussein ceremonin i sitt fängelse, medan kurder i norra Irak firade att en kurd för första gången i landets historia utsetts till president.

Talabani upplöste den sittande regeringen och kallade till sig ledaren för det uttalat shiamuslimska Daawa-partiet, Ibrahim Jafaari, som nu får det svåra uppdraget att fördela ministerposter mellan de tre största folkgrupperna i Irak – shiaraber, sunniaraber och kurder.

– Jag ska göra mitt bästa för att kunna presentera en regering inom två veckor, sade Ibrahim Jafaari efter tillkännagivandet.

Som premiärminister får Jafaari en betydligt större makt än presidenten, men han har flera komplicerade uppgifter framför sig. Enligt tidsplanen ska en ny konstitution vara klar redan i augusti och i slutet av året ska parlamentsval hållas.

Men enligt uppgifter i New York Times, som citerar källor inom den amerikanska administrationen, kommer tidsplanen troligen att spricka. Förhandlingarna om den nya författningen kan bli komplicerade och försena valen med upp till sex månader.

Bland knäckfrågorna finns att flera shiaarabiska partier vill göra Irak till en islamisk stat med inslag av sharialagstiftning. Det motsätter sig sekulära kurdiska och sunniarabiska ledare.

Ibrahim Jaafari har stöd av de irakiska shiamuslimernas högste religiösa ledare, ayatolla Sistani. Men Jafaari anses också vara en pragmatisk politiker som inte gjort sig känd för att kräva sharialagstiftning.

En annan viktig fråga är hur omfattande den kurdiska autonomin i norr ska få bli. Det gäller inte minst kontrollen över oljeintäkterna och milisen i området.

Den tredje stora folkgruppen i Irak, sunniaraberna, är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, sedan många av dem valde att bojkotta parlamentsvalet.

Det är bland dem som det starkaste motståndet mot den amerikanska ockupationen och landets nya ledning finns.

Ibrahim Jafaari väntas ge flera ministerposter i den nya regeringen till sunniaraber, för att undvika en ytterligare polarisering.

– Vi måste fortsätta dialogen med våra sunniarabiska bröder. Terrorismen är i dag det största hotet mot stabiliteten i Irak, sade president Jalal Talabani i ett tal i parlamentet.

Det politiska våldet i Irak fortsatte ändå att kräva offer på torsdagen. Minst tolv civila irakier skadades i staden Tal Afar i norra Irak, när en självmordsbombare sprängde sin bil i närheten av en amerikansk militärkonvoj.

Senare tog en organisation som uppgav sig vara al-Qaidas irakiska avdelning på sig skulden för attentatet.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-08

Den senaste veckan har strider mellan den turkiska armén och PKK-gerillan i östra Turkiet krävt minst 24 människoliv. Vapenvilan som rått mellan parterna i drygt fem år är därmed definitivt slut. En ledande representant för den kurdiska oppositionen befarar en upptrappning av konflikten.

Minst 5.000 turkiska soldater och 2.000 man ur en regeringstrogen milis deltar för närvarande i en offensiv mot misstänkta PKK-fästen i bergstrakterna som gränsar till Syrien och norra Irak.

På onsdagen rapporterade en turkisk nyhetsbyrå att 21 stridande PKK-medlemmar och tre regeringssoldater dödats i sammandrabbningar i den bergiga provinsen Siirt i östra delen av landet. Dödssiffran är den högsta sedan 1999, då PKK deklarerade en ensidig vapenvila.

Förra året avblåstes vapenvilan och representanter för den lagliga kurdiska oppositionen fruktar nu att konflikten kan komma att trappas upp.

– Jag är rädd att det här kan få PKK:s militära ledning att inleda ett fullskaligt gerillakrig, säger Nazmi Gur, vice ordförande i det kurdiska partiet Dehap, till DN.

Enligt Turkiets regering är avsikten med militäroffensiven att förebygga gerillaattacker som annars skulle ha ägt rum under de kommande vår- och sommarmånaderna.

PKK:s slagkraft är numera begränsad och den största delen av gerillans styrkor finns på andra sidan gränsen, i norra Irak.

Turkiets regering har därför upprepade gånger bett USA att upplösa PKK:s läger där. Men diplomatkällor som DN talat med tror inte att Bushadministrationen kommer att gå Turkiet till mötes, då det skulle kunna skada den delikata politiska balansen i Irak.

När kurden Jalal Talabani nyligen utnämndes till Iraks president välkomnades det av Turkiet. Den turkiska regeringen vill till varje pris undvika ett självständigt Kurdistan i norra Irak och Talabanis utnämning anses borga för att de irakiska kurderna inte kommer att bryta sig loss och skapa en egen stat.

På hemmaplan har många turkar fortfarande svårt att acceptera kurdisk politisk aktivism. För två veckor sedan, när en grupp kurdiska ungdomar fotograferades i färd med att bränna en turkisk flagga, utbröt kraftiga protester i landet. Turkiets ÖB förkunnade offentligt att ”de så kallade kurdiska medborgarna” utgör ett hot mot den turkiska staten.

– Det pågår en rasistisk kampanj mot oss kurder i Turkiet i dag. Den leds av de mörka krafter som motsätter sig ett turkiskt EU-medlemskap, säger Nazmi Gur via telefon till DN.

Hans parti, Dehap, är starka anhängare av ett framtida turkiskt EU-medlemskap, eftersom det ses som en garant för politiska reformer. Turkiets medlemsförhandlingar med EU inleds i oktober och en av de viktigaste frågorna vid förhandlingsbordet blir den kurdiska minoritetens rättigheter.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-15

Fem ledande politiker i Guatemala har dömts till fängelse för att ha riktat rasistiska uttalanden mot fredspristagaren Rigoberta Menchú.

Det är första gången som någon ur landets vita minoritet har dömts för hets mot folkgrupp, vilket väcker hopp för landets gryende demokrati.

Sedan 2002 finns en lag som förbjuder hets mot folkgrupp i Guatemala, men den har tidigare inte kunnat prövas.

- Tydligen krävdes det att en Nobelpristagare blev kränkt i landets finaste domstol för att lagen skulle gälla, säger Rigoberta Menchú, 1992 års fredspristagare, i telefon till DN.

Det är två år sedan hon utsattes för kränkande behandling i Guatemalas författningsdomstol. Incidenten inträffade när Menchú, som är mayaindian, skulle vittna mot den förre diktatorn Ríos Montt.

Denne anklagas av människorättsorganisationer för att vara ansvarig för mord på tiotusentals människor under kriget på 1980-talet.

Den förre diktatorns sonson, Juan Carlos Ríos Ramírez, fanns bland åhörarna och när Rigoberta Menchú skulle tala började han tillsammans med några andra politiker skrika förolämpningar, knuffa och försöka hindra henne från att komma fram till talarstolen.

- Stick tillbaka till marknaden och sälj tomater, din indian! skrek de.

Smädelserna fastnade på en video­inspelning, som åklagaren använt som bevis i åtalet om diskriminering och hets mot folkgrupp.

Domen kom i måndags kväll och innebär att de fem politikerna från partiet FRG, som Ríos Montt fortfarande leder, döms till två år och åtta månaders fängelse.

- För första gången i vårt lands historia har rättsväsendet tagit öppen ställning mot rasismen, säger Rigoberta Menchú till DN.

- Det är en historisk händelse och en seger för de indiankvinnor som i generationer fått utstå diskriminering. Jag är stolt över att få vara en del av deras kamp.

Guatemalas mayaindianer utgör 60 procent av landets befolkning. Under de 36 åren av inbördeskrig drabbades de hårt av militärens brutala jakt på gerillamedlemmar. Över 200.000 människor dog i kriget.

När fredsavtalen skrevs under 1996 lovade regeringen att särskilda satsningar skulle ske för att förbättra indianernas situation. Nio år senare tillhör de fortfarande den fattigaste delen av befolkningen.

- Det går för långsamt, men det här domslutet visar ändå att en del saker går åt rätt håll, säger Rigoberta Menchú.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-06

Dödstalen efter måndagens kraftiga jordskalv fortsätter att stiga på ön Nias utanför Indonesiens kust. Men räddningsarbetet har kommit i gång och i morgon, torsdag, reser UD:s utsända till Nias med helikopter för att söka efter de båda saknade svenskarna.

De indonesiska myndigheterna höjde på onsdagen sin uppskattning av antalet döda i jordbävningskatastrofen till 2.000. Hittills har man påträffat cirka 300 döda personer, men siffran väntas stiga i takt med att röjningsarbetet fortsätter.

– Jag fruktar att antalet döda kan komma att överstiga den indonesiska regeringens uppskattningar – det kan röra sig om flera tusentals döda, säger Mohamed Salaheen, chef för FN:s livsmedelsprogram i Indonesien, till DN.

Flera stora hjälporganisationer anlände under onsdagen med förnödenheter till civilbefolkningen på Nias, som är den värst drabbade ön. Reuters korrespondent rapporterar om hjärtskärande scener i huvudorten Gunung Sitoli, där familjemedlemmar desperat sökte efter sina anhöriga i ruinerna.

En del av dem som nu är döda sökte skydd på övervåningarna i sina hus för att undkomma en eventuell tsunami. I stället fångades de i rasmassorna.

De lokala myndigheterna uppgav också att 200–300 personer omkommit på ögruppen Banyak, norr om ön Nias. Men eftersom nästan all infrastruktur på Nias och de omkringliggande öarna har förstörts i jordskalvet kunde dessa rapporter inte bekräftas av FN.

UD fick på onsdagen uppgifter om var de båda saknade svenskarna befann sig när jordskalvet ägde rum. Svenskarna, som är i 25-årsåldern och reste till Nias på surfsemester, ska enligt en vän till dem ha sagt att de tänkte resa till Lagundri, en bukt på södra delen av ön.

Telefonförbindelserna med Nias ligger fortfarande nere och den svenska ambassaden har svårt att lokalisera männen från Jakarta. Därför skickar UD i morgon, torsdag, en diplomat till ön med helikopter.

– När den brittiska ambassaden sänder en helikopter till södra Nias, kommer en svensk UD-representant att följa med för att söka efter de saknade svenskarna, säger Christian Carlsson på UD:s presstjänst till DN.

Hjälpinsatserna koncentreras till de större städerna, vilket gör att man fortfarande vet mycket litet om hur situationen på den glesbefolkade södra delen av ön är.

– Så vitt vi kan förstå har de största skadorna och därmed också de flesta dödsfallen skett i städerna, där många fångats i raserade betonghus. På landsbygden är husen ofta byggda av lättare material, men ärligt talat kan vi inte säga hur situationen är i söder, säger Mohamed Salaheen på FN:s livsmedelsprogram.

Erik Gustafsson

DN 2005-03-20

Över 350 000 sälungar kommer att klubbas och skjutas ihjäl av kanadensiska och norska jägare den närmaste månaden. Miljöaktivister protesterar mot slakten och hotar nu med en bojkott av fiskeprodukter.

För några veckor sedan började tiotusentals sälar anlända till nordöstra Kanadas kuststräckor, där de varje år föder sina ungar. Den kanadensiska regeringen har gett tillstånd att döda 350 000 av sälungarna, vilket är den största jaktkvoten på över 50 år.

Sälskinnen säljs till textilindustrin och sälarnas späck har blivit en eftertraktad ingrediens i naturmedel, bland annat i det så kallade Omega 3.

Men bilderna från jakten har fått många miljöaktivister att reagera. De visar män som stegar fram över isen mot försvarslösa sälungar, höjer sina klubbor och svingar dem med full kraft. Snön färgas röd av blod.

– Säljakten är extremt brutal och egentligen fullständigt onödig. Hundratusentals sälar plågas för att vi ska få lyxprodukter, säger Phyllis Campbell-McRae, generalsekreterare för djurrättsorganisationen IFAW.

Hon befinner sig i Newfoundland för att dokumentera säljakten och delta i protesterna mot den. DN når henne på en mobiltelefon, dagen efter det att hon varit ute på isen och sett jakten med egna ögon.

– Jägarna använder verkligen klubbor för att slå sälarna medvetslösa. Alla dör inte och det händer att sälarna flås levande, säger Phyllis Campbell-McRae med avsky.

Säljaktens brutalitet har varit omstridd sedan början på 1970-talet, då miljöaktivister först uppmärksammade den. 1988 orsakade tv-bilder från den norska säljakten folkstorm i Sverige, vilket ledde till att kung Carl Gustaf uttalade sig kritiskt och närapå orsakade en diplomatisk kris med grannlandet.

I Norge förbjöds sedan jakten i ett antal år, men nu har den återupptagits. I år höjdes den norska kvoten till drygt 30 000 sälar och enligt ett uttalande från den norska regeringen är säljakt en näring som man vill ”utveckla och satsa på”.

Förespråkarna pekar på att lagarna skärpts i många länder och att det införts förbud mot att flå sälungar levande. Men miljöaktivister hävdar att många jägare bryter mot de nya reglerna och de kräver därför ett stopp för all säljakt. Flera miljöorganisationer har ställt krav på bojkott av kanadensisk fisk och skaldjur på grund av landets omfattande kommersiella säljakt.

Men för många fiskare i Newfoundland är säljakten en viktig inkomstkälla. Den kanadensiska fiskenäringen befinner sig i en djup kris sedan torskbeståndet nästan utrotats. Ett förbud mot säljakt skulle därför slå hårt mot fiskarna och deras familjer.

Att torskbeståndet inte återhämtat sig förklarar den kanadensiska regeringen med att sälarna är för många. I dag finns det mellan fyra och sex miljoner grönlandssälar i området, men regeringen har godkänt en plan som innebär att en miljon sälar ska avlivas på tre år.

– Det är ren lögn att sälarna skulle vara ett hot mot torskarna! Sälarna har levt sida vid sida med torskarna i tusentals år utan problem, säger Mhairi Dunlop, representant för Greenpeace, till DN.

Även hon befinner sig i Kanada för att protestera mot jakten.

– Vad regeringen inte vill erkänna är att de haft för höga fiskekvoter under många år. Det var det som slog ut torsken – och nu riskerar man att göra samma sak mot sälarna.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-01