LIMA. En rad protester har den senaste veckan ägt rum i Mexiko mot vad som beskrivs som övervåld från militärens sida i kampen mot maffian. Regeringen anklagar demonstranterna för att vara sponsrade av narkotikakarteller, medan människorättsorganisationer menar att det kan finnas fog för missnöjet.
Det nya året har börjat som det gamla slutade i Mexiko: med en våldsspiral som snurrar allt snabbare och en stat som försvagas i takt med att den organiserade brottsligheten stärker sitt inflytande.
I de för kokainsmugglarna så strategiskt belägna gränsstäderna, som Ciudad Juárez och Tijuana, rasar ett krig i den undre världen mellan två stora allianser av karteller, och hittills i år har drygt tusen maffiarelaterade mord registrerats i Mexiko. Det innebär tjugoett mord per dag.
Kartellernas logik är lika enkel som brutal: ”om du inte är med mig, är du min fiende – och antagligen knuten till en annan kartell”. Följderna av detta blir dramatiska.
I söndags kväll attackerade en kommandostyrka en konvoj utanför Ciudad Juárez som guvernören i delstaten Chihuahua färdades i. Guvernören lyckades undkomma oskadd, men en av hans livvakter dödades.
Ett par dagar tidigare hade polischefen i samma stad tvingats lämna sin post sedan han fått ta emot ett ytterst konkret hot: ”Vi kommer att döda en polis var 48:e timme om du inte avgår.” Allvaret gick inte att ta miste på när två poliser avrättades av maffians torpeder på öppen gata.
Det var för att få stopp på det eskalerande våldet som president Felipe Calderón satte in militären i kampen mot maffian när han tillträdde presidentposten 2006. Tanken var att en snabb, effektiv insats av militären, som ansågs mindre korrumperad än polisen, skulle få bukt med den organiserade brottsligheten och bryta våldsspiralen.
Men i dag, drygt två år senare, deltar fortfarande nära 40 000 soldater i brottsbekämpningen och våldet är värre än någonsin.
Lokalpolitiker och polis står handfallna inför maffians makt och låter sig allt som oftast hotas eller mutas till lydnad. Samtidigt har militären fått en närmast allsmäktig makt, i takt med att de grönklädda förvandlats till den enda någorlunda effektiva representanten för statens våldsmonopol.
I förra veckan ägde dock en rad demonstrationer rum i olika delar av landet, där hundratals människor demonstrerade mot påstådda övergrepp från militärens sida. Regeringen fördömde protesterna snabbt och anklagade kartellerna för att ha organiserat dem.
Uppgifter i lokala medier tyder också på att åtminstone några av dessa protester arrangerades av kriminella grupper. Det finns vittnesmål om suspekta personer som lockat folk i fattiga förorter till protesterna i utbyte mot pengar och matvaror.
Golfkartellen och dess allierade i Juarezkartellen kan ligga bakom demonstrationerna – något som i så fall skulle vara första tecknet på att dessa syndikat börjat få en social bas.
Å andra sidan menar flera människorättsorganisationer att det finns fog för kritik mot militärens sätt att bekämpa brottsligheten.
– Vi har dokumenterat omkring femtio fall av allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, allt från mord till tortyr som militären har begått, säger Luis Arriaga på människorättscentret Miguel Agustin Pro till DN.
Han är dock noga med att inte förknippas med protesterna, något som är känsligt i Mexiko.
– Det enda vi hävdar är att det finns stora risker med att sätta in militär i brottsbekämpning. De som utsätts för övergrepp kan till exempel inte gå till civil domstol, utan måste ställa soldaterna inför rätta i en inte helt opartisk militärdomstol, säger Luis Arriaga.
Erik de la Reguera
Fakta: 5 630 döda 2008
Kriget i den undre världen i Mexiko står mellan två stora allianser av karteller, den ena ledd av Sinaloakartellens boss Joaquin ”El Chapo” Guzman och den andra av Guolfkartellens väpnade gren ”Zetas”.
Förra året dödades omkring 5 630 människor i maffiarelaterat våld, vilket var en fördubbling mot 2007. Bara under januari och februari i år har drygt 1 000 maffiamord registrerats.
Omkring 30 000-40 000 soldater deltar i bekämpningen av maffian, sedan Felipe Calderón i december 2006 gav armén en kraftigt ökad roll i brottsbekämpningen.
DN 2009-02-24
