Nu sitter jag här på ett hotellrum vid Colombias karibiska kust, fläkten går på högvarv och utanför skiner solen. I dag känns det okej. Men i går var jag helt slut efter 20 timmars bussresa (börjar bli för gammal för sånt, känns det som), huvudet värkte och allt snurrade.
På bussen såg vi Casablanca, som jag inte sett tidigare, hur konstigt det än kan låta. Och vilka dialoger mellan Humphry Bogart som cyniske barägaren Rick och Claude Rains som ännu mer cyniske kapten Renault!
Och Ingrid Bergman är så svensk, så svensk, men hon säger inte "Play it again, Sam", hon säger "Play it, Sam". Och tänk att de filmade den 1942, mitt under brinnande krig!
Har också ett annat filmtips, som är i samma klass men av senare datum:
Das Leben der Anderen är en gripande historia om livet för konstnärer i kommunistiska DDR 1984, bara några mil från Sveriges gräns.
