Det finska försöket med skatteavdrag för städning i hemmet har skapat 1.600 nya jobb. Men det är framför allt storstädernas höginkomsttagare - inte pensionärerna - som använder sig av avdraget.
Det framgår av en utvärdering som det finska arbetsmarknadsministeriet låtit göra och som DN tagit del av. Det finska försöket har pågått i två år och har väckt stor uppmärksamhet i Sverige.
Enligt utvärderingen, som blir offentlig i dag, är pensionärer underrepresenterade bland dem som använder sig av städavdraget, medan barnfamiljer och höginkomsttagare i storstäderna använder sig av det i högre grad.
Svenskt Näringsliv, HSB och fackförbundet Kommunal har hävdat att skatteavdrag skulle gynna de äldre som inte kan få hjälp av hemtjänsten.
Ett annat argument som förts fram i den så kallade pigdebatten är att ett skatteavdrag skulle minska antalet svartjobb.
Enligt den finska utvärderingen kan de cirka 1.600 städjobb som skapats genom avdraget tidigare ha varit svartjobb, men man konstaterar också att avlönad städhjälp i hemmet tidigare varit mycket ovanligt i Finland.
I andra EU-länder har försök med städavdrag visat att svartjobben inte minskar, medan lagliga arbetstillfällen samtidigt ökar i antal. Det tros bero på att de svarta städjobben ofta utförs av personer som inte har uppehållstillstånd i landet.
Merparten av de finska städjobben är tim- eller deltidsanställningar. I dag omsätter köp av städtjänster i hemmet cirka 200 miljoner kronor i Finland.
Det kostar cirka 230 kronor per timme att anlita någon som städar i hemmet i Finland. Av det får den anställde 70 kronor i lön.
Det finska skatteavdraget motsvarar 60 procent av kostnaden för städning, med ett tak på 11.500 kronor per person och år.
Erik Gustafsson
DN 2005-03-01
