BUENOS AIRES. Ödet för de över 700 kidnappade som sitter i Farcgerillans läger kommer att avgöras av ett krasst politiskt schackspel mellan parterna. Den venezuelanske presidenten Hugo Chávez försöker genom sin medling ändra förutsättningarna för spelet. Men frågan är om någon av parterna har en genuin vilja till att sluta fred.
Den venezuelanske presidenten Hugo Chávez försöker genom sin medling ändra förutsättningarna för spelet. Men frågan är om någon av parterna har en genuin vilja till att sluta fred.
Kriget mellan Farcgerillan och den colombianska staten har pågått i över 40 år och krävt tio tusentals dödsoffer.
Ledarna på båda sidor i konflikten, marxist-leninistiska Farcs Manuel Marulanda (alias "Tirofijo") och den sittande presidenten Alvaro Uribe, är djupt märkta av denna traumatiska period i landets historia.
President Uribe förlorade sin far i ett av gerillans attentat och har sedan han valdes 2002 varit inställd på att krossa gerillan med
vapenmakt. Hans militäroffensiv har pressat tillbaka gerillan, som numera främst kontrollerar en rad djungelområden utan större befolkning.
Men tack vare den lukrativa kokainhandeln - och inte minst - kidnappningarna har Farc överlevt som ett allvarligt hot mot statens våldsmonopol.
Den åldrade Manuel Marulanda, å sin sida, har varit gerillasoldat i nästan hela sitt liv och är mannen bakom den kriminella strategi som nu fyller Farcs kassakistor. Det är en lukrativ affär som gerillan inte kommer att avstå från frivilligt, oavsett vilka följder det har för dess popularitet.
Båda parter är med andra ord inställda på fortsatt krig. Det är därför utan tvekan en svår uppgift som Hugo Chávez gett sig in på, vilket inte minst visade sig i november, då en förargad Alvaro Uribe proklamerade Chávez nyligen påtagna medlaruppdrag som avslutat.
Att Chávez ändå ihärdigt försöker medla beror dels på att Farc har förtroende för honom, dels på att han själv har ett genuint intresse av fred i landet. På kort sikt hoppas han förbättra sin image på hemmaplan och internationellt genom medlingsframgångarna.
Han är i behov av att vända den politiska motvind som han fått efter förlusten i folkomröstningen om hans förslag till ny grundlag i december.
Men Colombia är också en hörnsten i Chávez bolivariska integrationsprojekt. Både Venezuela och Colombia tillhör det territorium som nationalhjälten Simon Bolívar befriade från Spanien. Och så länge Farc för sitt blodiga krig mot staten är det osannolikt att en vänsterkandidat kan segra i ett demokratiskt val.
Fredsavtal mellan staten och gerillorna i landet skulle däremot öppna för en Chávezvänlig politiker på presidentposten, vilket Chávez - som är närmast fixerad av geopolitik - vet skulle skapa ett block av vänsterpresidenter från Venezuela till Ecuador.
Erik de la Reguera
DN 2008-01-12
