Polis skjuten till döds mitt i Paris – utreds som terrorbrott

Klockan var strax efter nio på torsdagskvällen när en bil stannade på paradgatan Champs-Elysées i centrala Paris, och en man klev ut och började skjuta med ett automatvapen mot en polisbuss som fanns på platsen.

En polis dödades och två skadades allvarligt. Andra poliser på platsen sköt sedan den misstänkte gärningsmannen till döds.

Hundratals tungt beväpnade poliser deltog timmarna därefter i en massiv insats i området runt paradgatan Champs-Elysées. Hela avenyn utrymdes, flera tunnelbanestationer stängdes och obekräftade uppgifter förekom om en jakt på ytterligare en gärningsman.

– Vi har ännu inte säkert identifierat angriparen. Det går inte att utesluta att det kan finnas en eller flera medbrottslingar som kan ha deltagit på ett eller annat sätt i den här attacken, sade Pierre-Henry Brandet, talesperson för det franska inrikesministeriet vid 23-tiden på torsdagskvällen.

Enligt inrikesministeriet är det för tidigt att slå fast att det rör sig om ett terrordåd eller exempelvis ett misslyckat rån. Men bland annat det sätt som attacken riktades direkt mot poliserna gör att händelsen utreds som ett misstänkt terrorbrott.

Obekräftade uppgifter i franska medier talade på torsdagskvällen om att husrannsakan gjorts på en adress i Paris som var kopplad till den misstänkte gärningsmannen.

Attacken ägde rum mitt under en stor tv-utfrågning med de elva franska kandidaterna i det franska presidentvalet. Datumet var satt sedan ett par månader tillbaka, och programmet var från början tänkt att innehålla en regelrätt debatt. Det ändrades dock till en utfrågning i sista stund, sedan flera kandidater, bland dem Jean-Luc Mélenchon och den oberoende mittenkandidaten Emmanuel Macron, hotat med att inte delta annars.

Programmet började klockan 20 och av de fyra ledande kandidaterna hann enbart Nationella frontens Marine Le Pen och Jean-Luc Mélenchon frågas ut innan dådet på Champs Elysées stal många mediekonsumenters uppmärksamhet. Le Pen ägnade stor del av de 15 minuter hon fick till terrorhotet.

– Jag vill vara väldigt tydlig: alla utlänningar som har det minsta att göra med radikala islamister ska utvisas! Det finns ingen nollrisk, men vi måste göra allt vi kan för att undvika nya terrorattentat, sade Le Pen, som senare på kvällen twittrade solidaritet med vår ordningsmakt, som återigen utsatts för ett angrepp.

50.000 franska poliser och gendarmer har extrainkallats för att säkra söndagens presidentval. En tydlig hotbild finns, och sedan 2015 råder undantagstillstånd i landet. I valrörelsens slutskede har säkerheten också förstärkts vid valmöten och kampanjhögkvarteren. Bombhundar genomsöker lokaler inför alla större evenemang och samtliga väskor genomsöks.

Terrororganisationen IS har de senaste åren tagit på sig ansvaret för flera dåd i Frankrike, vilka krävt fler än 230 människoliv, och polisens fruktar att organisationen vill utföra nya attacker inför söndagens presidentval, för att polarisera landet och hämnas för det franska deltagandet i militäroperationer mot IS i Mellanöstern.

I tisdags greps två män i Marseille som svurit trohet till terrororganisationen IS och som misstänks ha haft långt framskridna attentatsplaner.

Dessa båda gripna är franska medborgare, 23 och 29 år gamla, och uppehöll sig i en lägenhet där polisen påträffade sprängmedel, två pistoler, en handgranat, ett maskingevär av märket Uzi och en hemmagjord IS-flagga.

I en video som polisen fick kännedom om den 12 april ska männen ha svurit trohet till IS något som ledde till en intensiv jakt efter dem, enligt poliskällor som citeras i fransk press. Männen ska ha använt sig av falska identiteter, förbetalda bankkort och bytt telefoner ofta, vilket gjort sökandet komplicerat.

Det är oklart om det finns någon koppling mellan dessa gripanden och torsdagens händelser. Men de ledande kandidaterna i valet har varskotts om att en förhöjd attentatsrisk föreligger och säkerheten har förstärkts vid valmöten och kampanjhögkvarter i landet.

Även en annan riskfaktor har dryftats i fransk press inför valet: att cyberattacker och psykologiska operationer kan påverka utfallet. Kandidaterna och deras kampanjer har varnats för att försök till hackerattacker, liknande de som påverkade valet i USA:

Då är det inte i första hand radikala islamister som utmålas som misstänkta, utan främmande makt och politiska krafter som vill se Frankrike lämna EU.

I en ny stor studie från den brittiska konsultbyrån Bakamo framgår att minst 19 procent av alla franska artiklar som delats på sociala medier om valet sedan i november förra året inte håller tillräckligt hög standard för att kallas journalistik, och att ytterligare fem procent innehåller rena konspirationsteorier. Omkring 20 procent av dessa undermåliga artiklar byggs, enligt studien, på referenser till ryska sajter som RT och Sputnik.