Högerskandal ger franska vänstern hopp

Paris. Det är ett pressat och polariserat, men långtifrån uträknat socialistparti som håller primärval i Frankrike på söndagen. En skandal som briserat kring högerns kandidat François Fillon öppnar för ett uppsving för vänsterns kandidat i kampen om presidentposten senare i år.

Politik handlar om tajming, brukar det sägas. Och få politiska skandaler har kommit så olägligt för en presidentkandidat, som den som François Fillon kastades in i tidigare i veckan.

Fillon, den traditionella högerns kandidat i det franska presidentvalet, ska under flera år ha avlönat sin egen fru med skattemedel, avslöjade tidningen Le Canard Enchaîné. Det tros röra sig om fem miljoner skattekronor som Penelope Fillon fått för sitt arbete som politisk assistent i parlamentet – trots att hon knappt har satt sin fot där.

Fransk polis har nu inlett en förundersökning om misstänkt förskingring, och Fillon, som fram till nyligen räknades som favorit i presidentvalet, fäktar febrilt för att undvika ett fullständigt haveri för sin kandidatur – bara tre månader före presidentvalet.

Det är i det läget som den franska vänstern nu ska hålla sitt öppna primärval. På söndagen avgörs vilken av två radikalt olika politiker som får representera Socialistpartiet: förre premiärministern Manuel Valls eller utmanaren Benoît Hamon.

Manuel Valls var så sent som i december premiärminister i den sittande och mycket impopuläre presidenten François Hollandes regering. Å ena sidan försöker han framstå som en statsman med erfarenhet av att leda landet – å den andra som mer initiativrik än sin förre chef, vars facit är låg tillväxt och fortsatt arbetslöshet kring tioprocentstrecket.

Det är inte en enkel ekvation, något som har gett utmanaren Benoît Hamon vind i seglen. Hamon är en tidigare utbildningsminister som 2014 lämnade Valls regering i protest mot en högergir i den ekonomiska politiken. Han har starkt stöd i ungdomsförbundet MJS, som han var ordförande i på 1990-talet.

Hamon vill se en kraftig vänstersväng i politiken för att skapa ett socialt och ekologiskt hållbart Frankrike, och han säger sig inspireras av den amerikanske senatorn Bernie Sanders, brittiska Labours ledare Jeremy Corbyn och det spanska vänsterpartiet Podemos.

Den 49-årige Hamon föreslår bland annat en medborgarlön (eller ”generell garanterad inkomst”), som till en början ska riktas till ungdomar och arbetslösa och på sikt ska höjas till 750 euro och omfatta till alla vuxna. Tanken är att inkomster från lönearbete ska läggas ovanpå denna medborgarlön, som Hamon ser som en rättvisereform.

Manuel Valls har anklagat honom för att lova alldeles för frikostigt, eftersom en fullt utbyggd medborgarlön sannolikt skulle kosta omkring 350 miljarder euro – en summa Hamon påstår att höjd förmögenhetsskatt och beskattning av robotar ska kunna finansiera i framtiden.

En annan tydlig skiljelinje är synen på den stora muslimska minoriteten i landet och hur separationen mellan stat och religion, laïcité, ska påverka individers liv.

Förra sommaren väckte Manuel Valls uppståndelse när han uttryckte ”förståelse” för de konservativa borgmästare som försökte förbjuda baddräkten burkinin på en rad stränder i det terroransatta Frankrike. Han fick bakläxa av högsta förvaltningsdomstolen i landet, men har ändå hållit fast vid det han beskriver som en ståndpunkt för jämställdhet mellan kvinnor och män.

I en tv-debatt i veckan kritiserade Benoît Hamon detta:

– Om någon tvingar en kvinna att bära en slöja tänker jag bekämpa det med all min kraft. Men om en kvinna vill bära en slöja av fri vilja, har hon rätt att göra det. Detta är en fundamental rättighet i vårt land.

Manuel Valls svarade med att anklaga Hamon för vara otydlig och undanfallande gentemot islamister – samtidigt som högerextrema Twitterkonton har börjat kalla Hamon för ”Bilal Hamon”.

Enligt opinionsmätningar bland vänstersympatisörer vann Hamon tv-debatten – men frågan är hur skandalen kring Fillon påverkar utgången.

Den som har mest att vinna på skandalen i presidentvalet i april är extremhögerns Marine Le Pen. Och om fler mitten- eller högerväljare nu plötsligt börjar söka efter en alternativ kandidat till Fillon kan vänsterns primärval få ett ökat valdeltagande – något som skulle kunna gynna den i den ekonomiska politiken mer moderate Manuel Valls.

Socialistkandidaten ställs i april mot Le Pen, Fillon och minst två oberoende kandidater: mittenpolitikern Emmanuel Macron, tidigare ekonomiminister, och den radikale vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon som har stöd av bland annat kommunistpartiet.

Erik de la Reguera