PARIS. Efter François Fillons seger i högerns primärval vänds nu blickarna mot vänstern. Den impopuläre François Hollande står under allt hårdare press att stiga åt sidan och lämna plats för en vänsterkandidat med större vinstchanser i presidentvalet nästa år.
Maten må ha varit god – men stämningen runt bordet?
Något mindre så, får nog antas.
När president François Hollande och premiärminister Manuel Valls möttes för ett privat lunchmöte i Élyséepalatset på måndagen omgärdades det av intensiva spekulationer i fransk press om en djup och växande spricka i det regerande Socialistpartiet.
”Förestående regeringskris”, larmade Le Figaro, medan Le Monde nöjde sig med att konstatera att Hollande är ”belägrad” av sina egna.
I helgen var Hollande i Madagaskar för ett statsbesök, medan högeroppositionen höll primärval. Föga anade presidenten att hans egen premiärminister Manuel Valls då skulle passa på att förklara att han ”inte utesluter” att ställa upp i vänsterns primärval i januari.
– Publiceringen av den nya boken med presidentens bekännelser har lett till stor oreda inom vänstern. Det är mitt ansvar att ta det på allvar. Jag vill säga att jag är redo, sade Valls.
Intervjuboken ”En president borde inte säga det” släpptes för ett par månader sedan och har väckt stor uppståndelse i Frankrike. I den avslöjar Hollande saker som kan vara statshemligheter och uttalar sig nedsättande om flera av sina ministrar, något som inte uppskattats av Socialistpartiets etablissemang.
Enligt fransk politisk sed ska inte en premiärminister kandidera om presidenten vill bli omvald och tillhör samma parti. Det har faktiskt aldrig hänt sedan den femte republiken inrättades i Frankrike 1958.
Men med popularitetssiffror under 10 procent ses François Hollande som närmast uträknad av de flesta politiska bedömare. Hans oförmåga att få fart på ekonomin, fortsatt hög arbetslöshet och det många väljare ser som bristande karisma gör att det i hans parti hörs allt fler röster som kräver att han makar på sig.
Före den 15 december måste Hollande ge besked om han ställer upp i det öppna primärval som Socialistpartiet anordnar i januari.
Problemet för vänstern är att inte heller Manuel Valls tar sig över 10-procentstrecket. Och med både den traditionella högerns kandidat François Fillon och extremhögerns Marine Le Pen kring 25 procent i opinionsmätningarna är uppförsbacken minst sagt brant.
– Jag skulle vilja se både François Hollande och Manuel Valls som kandidater i primärvalet i januari. Men inte bara dem – utan även Emmanuel Macron och Jean-Luc Mélenchon. För om primärvalet blir för litet kan det inte rädda vänstern, sade Claude Bartolone, Nationalförsamlingens ordförande, i ett oväntat utspel i helgen.
Emmanuel Macron är Hollandes tidigare ekonomiminister, och har lanserat sig som oberoende mittenkandidat. Jean-Luc Mélenchon står betydligt längre ut till vänster och föreslår radikal omfördelningspolitik och konstitutionella reformer, med stöd av bland andra kommunistpartiet.
Båda är jokrar i leken inför presidentvalet och har just nu större stöd än Hollande, om än långt mindre än Fillon och Le Pen. I en ny mätning får Macron 14 procent av väljarstödet och Mélenchon 13 procent.
Det är inte osannolikt att de lockas av att delta i Socialistpartiets öppna primärval, då en vinst där kan ge tillgång till miljontals socialdemokratiska röster, en mäktig valmaskin och ökad chans att knipa en plats i andra omgången av presidentvalet i april nästa år.
Samtidigt har redan sju kandidater sagt sig vilja ställa upp i vänsterns primärval – ett getingbo som såväl Macron som Mélenchon tänker sig för ordentligt innan de ger sig in i.
Erik de la Reguera
Fakta:
Presidentvalet hålls den 23 april nästa år. Om inte någon av kandidaterna får mer än 50 procent av rösterna väntar en andra och avgörande omgång den 7 maj, då ettan och tvåan ställs mot varandra.
Enligt de senaste opinionsmätningarna har både ultranationalistiska Nationella frontens ledare Marine Le Pen och den traditionella högerns kandidat François Fillon stöd av cirka 25 procent av väljarkåren.
President François Hollande stöds av bara 9 procent. Före den 15 december måste han bestämma sig för om han ska ställa upp i Socialistpartiets öppna primärval som hålls den 22 januari nästa år.
Publicerad i DN den 29 november 2016.
