PARIS. Frankrike måste bygga en ny relation till islam. Det sade premiärminister Manuel Valls efter mordet på den 85-årige prästen Jacques Hamel, som begravdes på tisdagen. Den franska regeringen förbereder nu ett stopp för utländsk finansiering av moskéer och ökad kontroll av utbildningen av imamer.
Tvåtusen inbjudna gäster följde prästen Jacques Hamels väg till sista vilan på tisdagen. Kistan bars sakta fram genom katedralen i Rouen i norra Frankrike, medan ett stort antal poliser fanns på plats för att säkra begravningen.
Vid avspärrningarna samlades människor för att lägga ned blommor och visa sin respekt.
– Låt oss lära oss att leva tillsammans, låt oss alla bli fredsbyggare, var och en på sitt sätt. Världen är i så stort behov av hopp, sade Roselyne Hamel, syster till den 85-årige prästen som mördades så brutalt under morgonmässan i småstaden Saint-Étienne-du-Rouvray för en vecka sedan.
I Frankrike har mordet tolkats som en upptrappning av den väpnade konflikten med terrororganisationen IS, och som ett direkt angrepp på den franska religionsfriheten.
De två attentatsmännen hade svurit trohet till terrorgruppen IS och tidigare försökt ta sig till Syrien, men stoppats och skickats tillbaka.
En av dem, 19-årige Adel Kermiche, var dömd till fängelse för sitt försök att ansluta till IS, och hade i mars fått straffet omvandlat till villkorligt med elektronisk fotboja. Den andre, 19-årige Abdel-Malik Petitjean, sade i en video några dagar före attentatet att han ville begå ett terrordåd. Polisen misstänker att de fick kontakt på den krypterade meddelandetjänsten Telegram och att den första kontakten ska ha tagits bara fyra dagar före attentatet.
I en sluten chattgrupp på Telegram uppges Adel Kermiche ha skrivit: ”Du tar en kniv, du går till en kyrka, du begår ett blodbad, klart. Du skär av två eller tre huvuden, och sen är det över.”
När gärningsmännen till slut skjutits till döds av polis utanför kyrkan i Saint-Étienne-du-Rouvray hade de knivskurit Jacques Hamel till döds och skadat en annan person svårt.
Tre personer har gripits för misstänkta kopplingar till dådet. Säkerhetspolisen försöker nu identifiera de omkring 200 personer som hade tillgång till den slutna chattgruppen.
Samtidigt blir temperaturen i den politiska debatten allt högre. Högerledaren Nicolas Sarkozy har krävt att samtliga 10 500 misstänkta islamister i den franska säkerhetspolisens register ska sättas i husarrest eller interneras i något han kallar avradikaliseringscenter.
Det förslaget avfärdas av socialistregeringen, som menar att det skulle försätta den franska rättsstaten i allvarlig fara. I stället har premiärminister Manuel Valls lanserat en idé om en ny relation till islam.
– Vi behöver en fullständig översyn och bygga en ny relation till islam i Frankrike. Vi måste bygga en helt ny modell, sade han i en intervju i tidningen Le Monde i helgen.
Konkret vill regeringen reglera utövandet av islam striktare än i dag, bland annat genom att införa ett tillfälligt förbud för utländsk finansiering av moskéer. Valls vill även skapa nya utbildningar och införa en obligatorisk certifiering för imamer som vill predika i landet.
I Frankrike finns drygt två miljoner praktiserande muslimer och cirka 2 500 moskéer, varav många är mer eller mindre officiella källarmoskéer. De olika organisationer som dessa tillhör har fördömt de senaste attentaten i hårda ordalag.
I Saint-Étienne-du-Rouvray ville den lokala muslimska församlingen först inte begrava en av gärningsmännen.
– Han är en terrorist och har gjort oss mycket ont, så han förtjänar inte någon respekt. Med detta sagt så måste han ju begravas någonstans. Men det kommer i varje fall inte ske med någon representant från moskén närvarande, säger imamen Mohammed Karabila.
Premiärminister Manuel Valls varnar för att det blir svårt för den franska staten att garantera muslimers religionsfrihet om islams företrädare inte bistår myndigheterna mer än i dag. Ett tjugotal moskéer har stängts för misstänkta band till radikal islamism sedan förra året, enligt inrikesministeriet, och ett hundratal utreds.
I debatten om islam utmålas moskéer generellt som säkerhetsrisker, i synnerhet de som får finansiering från utlandet. Anklagelser riktas mot Saudiarabien, vars statssponsrade wahhabism är närbesläktad med den bokstavstrogna tolkning av koranen som jihadistgrupper som IS och al-Qaida gör.
Merparten av den utländska finansieringen kommer dock från länder som Algeriet och Marocko, enligt en utredning som den franska senaten gjort.
För de män som utfört attentat i landet de senaste två åren tycks också fängelsedomar, resor till Syrien och surfande på jihadistsajter på internet ha spelat större roll i radikaliseringsprocessen än besök i lokala moskéer.
En överväldigande majoritet av dessa terrorister har varit franska medborgare, ofta med invandrade föräldrar och uppväxt i fattiga förorter till storstäder som Paris och Marseilles.
Socialistregeringens förhoppning är att ett mer reglerat utövande av islam ska kunna förebygga radikalisering på längre sikt och ge ordningsmakten fler allierade i utsatta områden.
Ett centralt problem är finansieringen: Ett förbud för utländsk finansiering kommer att leda till akuta problem för många församlingar. Men direkt statligt stöd är uteslutet, då den franska staten i lag är förhindrad att finansiera religiösa samfund.
Premiärminister Valls har sagt att en ny stiftelse ska få i uppdrag att finansiera moskéer och imamutbildningar, bland annat genom att ta ut avgifter från halalslakt. Men exakt hur detta ska gå till är inte klart.
Den strikta separationen mellan religion och stat, laïcité, har en lång historia i Frankrike och det har länge funnits en bred politisk enighet om att bevara den.
Nu ser dock den traditionella högern med misstänksamhet på Valls utspel. Flera av dess företrädare varnar för att de motsättningar som tidigare präglat relationen mellan olika muslimska organisationer kan göra det svårt att överhuvudtaget få styrfart på den ”nya modellen”.
Samtidigt verkar Nicolas Sarkozy ha fått genomslag inom Republikanerna för åsikten att den franska republiken har ”kristna rötter” värda att bevara – något som de facto för den traditionella högern närmare den retorik som extremhögern i Nationella fronten ofta använt sig av.
- Islam är Frankrikes näst största religion, med omkring två miljoner praktiserande utövare. Cirka fem miljoner invånare har bakgrund i muslimska länder.
- Redan på 700-talet anlände muslimer till södra Frankrike. Under flera århundraden förekom sedan nära kontakter med de islamiska riken som dominerade Iberiska halvön, något som bland annat bidrog till att en rad grekiska storverk kunde översättas till latin.
- När Spanien fördrev judar och muslimer på 1500-talet anlände omkring 50 000 muslimer till Frankrike. I dag har dock merparten av Frankrikes muslimer bakgrund i franska kolonier. Under 1960- och 70-talen anlände många som arbetskraftsinvandrare från länder i Afrika, eller som flyktingar.
- Många muslimer bor i fattiga områden i utkanten av storstäder som Paris och Marseilles. Sociologer i Frankrike framhåller att segregationen och de sociala problemen där åtminstone delvis kan förklaras med ett kolonialt arv som präglats av en strukturell rasism och diskriminering.
Publicerad i DN den 2 augusti 2016.
