Expert dömer ut Mexikos strategi i kriget mot knarket

MEXICO CITY. Fler än 50 000 dödsoffer har nu krävts sedan president Felipe Calderón inledde sin militär­offensiv mot maffian i Mexiko. En av världens främsta experter på organiserad brottslighet säger till DN att regeringens strategi är ett ”fullständigt misslyckande”.

Femton kroppar grävdes i förra veckan fram på en gård i den mexikanska delstaten Veracruz. Liken befann sig i långt gången förmultning.

I många andra länder hade det gett upphov till indignation och krav på en grundlig utredning, men i Mexiko lades händelsen snabbt till handlingarna – och den växande listan över makabra fynd.

Minst 50 000 människor har dödats i maffiarelaterat våld sedan 2006, då president Felipe Calderón inledde sin stora offensiv mot maffian. Av dem har 1 300 påträffats i massgravar. Offrens identitet förblir ofta okänd.

– Även i de fall då polisen griper en gärningsman, visar statistiken att 90 procent till slut går fria. Mexikos institutioner är helt enkelt extremt ineffektiva och korrupta. Strategin är ett fullständigt misslyckande, säger Edgardo Buscaglia, forskare vid Columbiauniversitetet i USA, till DN.

Han räknas som en av världens ledande experter på organiserad brotts­lighet och protesterade mot Calderóns strategi redan 2006 – då mordtalen var en sjättedel av dagens.

– Problemet är att man inte insåg grundorsaken. Efter maktskiftet år 2000 försvann den gamla enpartistatens korrupta kontrollmekanismer. Det ledde till ökad konkurrens och våld i den undre världen, säger Buscaglia.

Han menar att militärinsatsen bara har förvärrat situationen. De länder som lyckats få bukt med liknande våldsspiraler har använt helt andra metoder.

– I Italien och Colombia krävdes en pakt mellan samtliga partier om en utrensning inom eliten. I Italien åtalades en tredjedel av parlamentsledamöterna för korruption under 1990-talet. I Colombia har nästan lika många gripits på senare år. Maffian försvinner inte för det, men den försvagas och blir lättare att hantera. Här i Mexiko har inte en enda kongressledamot fängslats, säger Buscaglia.

Ett antal ledare för brottssyndikat har förvisso gripits eller dödats de senaste åren. Vissa gränsstäder, som Tijuana, har också lyckats minska dödstalen lokalt. Men våldet har ökat ännu mer i andra delar av landet, samtidigt som de två största organisationerna, Sinaloakartellen och Zetas, flyttat fram sina positioner.

Calderóns sista hopp står sannolikt till att en jämvikt – och därpå följande ”fred” – uppnås mellan dessa båda maffior. Men så sent som i torsdags tvingades Mexikos försvarsminister erkänna att statsmakten har mist kontrollen helt i vissa områden i landet.

I juli väntar presidentval, och de tre huvudkandidaterna Enrique Peña (PRI), Josefina Vázquez (PAN) och Andres Manuel López Obrador (PRD) försöker nu distansera sig från Calderóns impopulära krig. Konkreta idéer om vad som bör göras i stället är det dock ont om.

– Det saknas politisk vilja i samtliga partier. Ta kampanjbidragen, till exempel. Alla vet att enorma belopp tvättas ”vita” varje år och att en del av dessa pengar går till att köpa politiskt inflytande. Trots det finns inte en enda fällande dom för ”smutsiga” kampanjbidrag, säger Edgardo Buscaglia.

Han tillägger:

– Tyvärr krävs det ofta att våldet slår direkt mot eliten innan en reaktion kommer. Men i Mexiko gömmer sig eliten i huvudstaden...

Mexico City har hittills varit ganska skonat från maffiornas uppgörelser. Det senaste året har våldet ökat i de fattiga ytterområdena men de välbärgade stadsdelarna har klarat sig lindrigt undan. Så här långt, åtminstone.

Erik de la Reguera

Två brottssyndikat strider om makten

Mexikos regering har nyligen rapporterat att omkring 47.000 människor dödats i maffiarelaterat våld mellan september 2006 och september 2011.

Efter slutet på mätperioden har ytterligare minst 3.000 människor mördats, vilket tar den totala dödssiffran till över 50.000 under president Felipe Calderóns mandatperiod. Antalet döda per år har ökat dramatiskt sedan Cálderon satte in militär för att bekämpa maffian för fem år sedan.

I den undre världen strider två stora allianser av brottssyndikat om de 20–25 miljarder dollar som smugglingen av droger, vapen och människor över USA:s södra gräns genererar varje år. Allianserna leds av Sinaloakartellen respektive Zetas, som båda mönstrar tusentals man och har tillgång till spetsteknologi inom såväl telekommunikationer som transportmedel.

Något grovhugget kan man säga att Sinaloakartellen kontrollerar smugglingen längs Stillahavskusten, medan Zetas säkrat kusten mot Mexikanska golfen och Karibien.

Publicerat i DN den 13 februari 2012. Länk.