MEXICO CITY. I går gick Guatemalas sju miljoner väljare till valurnorna för att utse ny president. Favorit till segern var en tidigare general vars huvudbudskap har varit hårdare tag mot brottsligheten. Men samme man anklagas också för delaktighet i massakrer under inbördeskriget på 1980-talet.

Köerna ringlade långa utanför vallokalerna i Guatemala på söndagen. Enligt de första rapporterna hade röstandet gått lugnt till, men något officiellt valresultat fanns inte att tillgå vid denna upplagas pressläggning.

De sista opinionsmätningarna tydde på att den 60-årige Otto Perez Molina skulle segra med bred marginal. Mer oklart var dock om han skulle nå de 50 procent som krävs för att undvika en andra valomgång i november.

Perez Molinas kampanjslogan i valrörelsen har varit ”Mano dura”, den knutna nävens politik. Han har lovat rekrytera 10 000 nya poliser och 2 500 soldater för att bekämpa narkotikamaffian, ett budskap som gått hem i detta land som haft oturen att ligga mitt på kokainsmugglarnas favoritrutt upp mot USA.

Mexikanska och inhemska maffior utkämpar sedan flera år ett blodigt krig om kontrollen över narkotikasmugglingen i Guatemala, samtidigt som politiker och polis hotas eller mutas till lydnad. Sjutton mord begås varje dag.

Bland andra regeringspartiet UNE:s kandidat Sandra Torres har försökt påpeka att våldet får näring ur den utbredda fattigdomen och de stora inkomstklyftorna. Men Torres, som länge var den främste utmanaren till Perez Molina, blev för en månad sedan förbjuden av författningsdomstolen att ställa upp i valet, eftersom hon varit gift med den sittande presidenten Alvaro Colom så sent som i våras.

På valdagen var det därför bara den unge karriärpolitikern Manuel Baldizón och veteranen Eduardo Suger – båda rejält till höger om mitten – som såg ut att kunna ge Perez Molina en match om presidentposten.

Ytterligare sju kandidater ställde upp, bland dem fredspristagaren Rigoberta Menchu, men ingen av dem ansågs ha någon reell möjlighet att utmana topptrion.

Människorättsorganisationer har fört fram misstankar om att Perez Molina kan ha varit inblandad i massakrer i Quiché-provinsen under inbördeskriget på 1980-talet. Han anklagas också för att ha gett klartecken för tortyr under sin tid som chef för underrättelsetjänsten på 1990-talet.

Hittills verkar dessa anklagelser dock inte ha skadat Perez Molina nämnvärt. Möjligen beror det på att omkring en tredjedel av de röstberättigade är under 30 år gamla och därför har få eller inga minnen av inbördeskrigets grymheter. Många av dessa ungdomar är däremot direkt berörda av maffiavåldet.

Erik de la Reguera

De tre främsta kandidaterna

Otto Perez Molina, 60, är före detta general och lovar att sätta in militären i en stor offensiv mot brottsligheten. Människorättsorganisationer har anklagat Perez Molina för delaktighet i massakrer under inbördeskriget (1960-1996), då omkring 250 000 dödades och 80 procent av morden begicks av militären.

Manuel Baldizon, 41, är en karriärpolitiker från partiet Lider som vill återinföra dödsstraffet i Guatemala. Han utlovar större medborgerligt inflytande i politiken, men har också anklagats för att ha band till narkotikamaffian i sin hemprovins Peten.

Eduardo Suger, 73, från partiet Creo är akademiker och veteran inom guatemalansk politik. Han är grundare av ett privatuniversitet och vill bland annat att staten satsar mer på utbildning.

Publicerat i DN den 12 september 2011.