Blanca Gomez söker efter sin försvunne son Luis Roberto i Mexiko.

MEXICO CITY. Hundratals fattiga utvandrare från Centralamerika har försvunnit spårlöst i Mexiko det senaste året. Ytterligare tusentals har utsatts för kidnappningar, våldtäkter och andra övergrepp på vägen mot USA. DN har mött anhöriga som förtvivlat söker efter sina nära och kära.

Blanca Gomez sitter på en trappavsats och gråter. Tårarna strömmar stilla nedför hennes kind, medan stressade storstadsmänniskor hastar förbi på den lilla tvärgatan i Mexico City.

- Min son är bara 19 år gammal. Jag vill veta vad som har hänt honom, vad de har gjort med honom! utbrister hon.

På marken framför henne ligger ett plakat med ett fotografi av sonen Luis Roberto. På bilden syns en ung man med ett runt ansikte, klädd i vit skjorta, slips och svart kavaj.

Blanca Gomez har rest långt. Familjens hem finns på landsbygden i El Salvador. Det här är första gången som hon rest utanför sitt land.

- Jag fick höra av en bekant att det skulle anordnas en karavan med anhöriga. Då kände jag att jag måste passa på. För tänk om någon har sett till honom, säger hon.

Hennes son Luis Roberto lämnade El Salvador den 16 april förra året. Familjens lilla hus hade skadats i en jordbävning och de tvingades ta ett lån för att bygga upp det. Luis Roberto ville ta sig till USA för att jobba av skulden.

Han fick låna pengar till resan av några vänner. 1 200 dollar betalades i förskott till en människosmugglare och resterande 3 600 dollar lämnade han till mamma Blanca, så att hon kunde ge dem till smugglarens ombud när han kommit fram till USA.

- Sista gången jag talade med Luis Roberto var han uppe vid gränsen till USA. Då lät han glad och förväntansfull. Smugglaren sa att vi skulle ha pengarna redo, säger Blanca Gomez.

Men sedan hände något. Och hon hörde aldrig mer av min son. Ingen har heller gjort anspråk på den sista betalningen.

- Jag har talat med amerikanska gränspolisen, mexikansk polis och med andra smugglare. Men det enda jag fått veta är att samtliga som satt i bilen tillsammans med Luis Roberto är försvunna. Till och med smugglaren saknas. Så jag vet inte vad jag ska tro, säger hon.

Blanca Gomez historia är långtifrån unik. I den karavan som hon färdas med genom Mexiko finns över hundra andra anhöriga till försvunna. En del av dem har fått samtal från kidnappare som velat ha lösensummor. Andra har plötsligt och oförklarligt förlorat kontakten med sina släktingar.

Då det rör sig om människor som färdas illegalt genom landet finns inte någon klar statistik över hur många som är drabbade. Det man vet är att antalet försvunna i Mexiko generellt sett har ökat i spåren av knarkkriget.

Nu uppskattas att mellan 3 000 och 10 000 människor försvunnit spårlöst de senaste åren. En del av dem har förts bort av maffian, andra saknas efter att ha gripits av polis och militär. Utvecklingen har fått utredare på Amnesty International att varna för att situationen i delar av Mexiko nu börjar påminna om den som rådde i militärdiktaturerna i Sydamerika på 1970- och 80-talen. Migranterna finns bland de värst utsatta grupperna.

Innan vi skiljs åt berättar Blanca Gomez att ett par män kommit fram och sagt att de känner igen hennes son.

- Jag är rädd att de bara vill pressa mig på pengar. För de ber hela tiden om mitt telefonnummer, men vill inte säga något om när och var de träffat Luis Roberto, säger Blanca Gomez oroligt.

Erik de la Reguera

Knarkmaffior kräver att få del av människosmugglarnas inkomster

MEXICO CITY. Hindren för fri rörlighet har gjort människosmuggling till en miljardindustri i Mexiko och Centralamerika. Men länge låg det i människosmugglarnas intresse att hålla distans till den fruktade narkotikamaffian. Nu har det förändrats.

Omkring en halv miljon människor färdas varje år norrut genom Mexiko mot USA. De flesta av dem anlitar smugglare för mellan 2 000 och 5 000 dollar per person, eftersom det i praktiken är enda sättet att ta sig över gränsen.

I många år fanns det vattentäta skott mellan dessa människosmugglare och narkotikamaffian i Mexiko – vanliga hederliga migranter ville helst inte beblanda sig med de ökända knarksmugglarna.

Men de senaste åren har konflikten i den undre världen ändrat på det. Överlägsen vapenmakt och en utökad territoriell kontroll – med allt från vägspärrar till ”skatteindrivning” – har gett knarkmaffior som Zetas, Golf- och Juarezkartellen makt att kräva andelar i människosmugglingen.

Det har lett till att farorna längs vägen ökat. För Zetas och en del andra karteller ägnar sig också åt att kidnappa migranter för lösesummor - när de inte tvångsrekryterar dem som fotsoldater.

Enligt Mexikos statliga människorättskommission kidnappades minst 10 000 centralamerikanska migranter förra året. Många av dem är fortfarande försvunna. Mörkertalet tros vara stort.

Prästen Alejandro Solalinde är eldsjälen bakom den karavan med anhöriga som i veckan rest genom landet. Han menar att korruptionen inom polis och migrationsverk möjliggör övergreppen.

- Om den mexikanska staten inte kan garantisera migranternas säkerhet bör man ge dem fri lejd till gränsen mot USA, säger han.

Men kravet är politiskt känsligt. Mexikos roll som extra dörrvakt för USA spelar in när den legala statusen för de sex miljoner papperslösa mexikanerna norr om Rio Grande ska diskuteras.

Solalinde har dock fått stöd av proteströrelsen mot president Calderóns militära strategi mot knarkmaffian. Och nyligen rekommenderade även Interamerikanska människorättskommissionen att Mexiko ger 180 dagars visum till alla migranter.

Erik de la Reguera

400 000 försöker ta sig till USA

Omkring 400 000 migranter från Centralamerika reser varje år illegalt genom Mexiko för att ta sig upp mot USA. Många av dem anlitar människosmugglare. Priset beror på färdmedel, kvaliteten på falska identifikationshandlingar, hur många mutor som smugglaren måste betala ut och så vidare.

Huvuddelen av betalningen sker efter ankomsten till USA. Detta för att undvika att smugglaren lämnar migranten i sticket och för att resenären ska få en ny chans om han eller hon grips av migrationspolisen.

Kriget mellan polis, militär och knarkmaffior i Mexiko har sedan 2006 krävt nära 40 000 liv och gjort migranternas resor betydligt farligare. Narkotikakarteller som Zetas och Golfkartellen tar nu ut avgifter för släppa förbi migranter i de gränsområden som de kontrollerar (cirka 200 dollar per person).

Publicerat i Dagens Nyheter den 16 augusti 2011.