MEXICO CITY. Det har gått 40 år sedan Richard Nixon förklarade krig mot knarket. Sedan dess har tiotusentals människor dött och oräkneliga koka- och opiumfält eldats upp, men konsumtionen av illegala droger har inte minskat. Nu växer krav på en förändring av politiken.

Det var den 17 juni 1971 som president Nixon "förklarade krig” mot knarket i USA, ett krig som snabbt fick stöd av konservativa väljare och frikyrkor som oroade sig för ungdomens förfall och det växande narkotikamissbruket bland amerikanska soldater i Vietnam.

Liberala debattörer protesterade mot vad de såg som ett angrepp mot individens rätt att bestämma över sin egen kropp. Men i länder som Sverige, där fokus låg på att hålla nere antalet missbrukare, kom den amerikanska krigsförklaringen lägligt.

Förbudspolitiken har sedan dess blivit norm. Men den har aldrig på allvar fått bukt med den illegala marknad som år efter år fortsatt att skörda liv – fast oftast någon annanstans.

De som dör i kriget mot knarket är till största delen fattiga småbönder, sluminvånare, ”mulor” som transporterar droger inuti sina magar och maffians tonåriga fotsoldater.

Offren finns i Colombia, där fyra miljoner människor drivits på flykt under de senaste trettio årens kokainfinansierade inbördeskrig. De finns i Mexiko, där 40 000 människor dödats sedan president Calderón intensifierade kriget mot maffian 2006. De finns i Afghanistan, där intäkterna från heroin- och haschtillverkning är bränslet för talibanernas uppror.

Men droganvändandet har inte minskat. Tvärtom. Drogkonsumenternas inköp är i dag den organiserade brottslighetens allra mest lysande affär.

Slutsatsen som allt fler dragit de senaste åren är att kriget mot knarket och dess fokus på att strypa utbudet är ett fiasko. I USA har regeringen Obama bestämt sig för att slopa uttrycket ”war on drugs”. I Latinamerika har en rad regeringar låtit avkriminalisera små innehav av droger, för att i stället satsa på mer vård till missbrukare.

I Bolivia har traditionell odling av kokablad getts skydd i grundlagen, efter åratal av förföljelser mot småbönder. Och här i Mexiko växer nu krav på en fullständig legalisering av drogtillverkning - bland andra expresidenten Vicente Fox menar att en sådan legalisering skulle kunna minska maffians makt.

Argumentet mot en legalisering är att den skulle kunna leda till dramatiskt ökat missbruk. Inte minst i fattiga länder, där missbrukarvården ofta är dåligt utbyggd eller icke existerande.

Klyftan mellan rika och fattiga är också huvudskälet till att det är så svårt att få stopp på den illegala handeln. Det är fattigdomen som får småbönder att börja odla koka, cannabis eller opiumvallmo. Det är fattigdomen som får unga kvinnor att svälja små ballonger med kokain och sätta sig på flyget till Europa.

I slutet på kedjan finns alltid konsumenterna. Men också skrupellösa bankirer, företagare och politiker. Droghandeln omsätter flera hundra miljarder dollar om året och förr eller senare ska de pengarna slussas in i den legala ekonomin - av ombud som blundar för var pengarna kommer ifrån.

Erik de la Reguera

46 dödade i blodbad i går

MEXICO CITY. Minst 46 människor rapporteras ha dödats under ännu ett blodigt dygn i Mexikos knarkkrig. Samtliga mord tros vara kopplade till någon av de sju stora narkotikakarteller som strider om miljardintäkterna från drogsmugglingen till USA och Europa.

Natten till onsdagen bröt en häftig eldstrid ut inne på ett fängelse i gränsstaden Ciudad Juárez i norra Mexiko. Minst 17 fångar dödades i våldsamheterna, som av myndigheterna beskrevs som en uppgörelse mellan anhängare av Juárez- och Sinaloakartellerna.

Sex skjutvapen och en rökgranat ska ha använts. Hur vapnen hade smugglats in på fängelset är oklart, men korruptionen och maktmissbruket har länge varit ett allvarligt problem inom såväl fängelseväsendet som andra delar av statsapparaten i Mexiko.

Innan fångupproret tog fart hade den lokala polischefen i staden, Julián Leyzaola, just anklagat federal polis för att ha avlossat maskingevärseld mot hans bil. Den attacken krävde inte några liv, eftersom Leyzaolas bil var skottsäker, men den illustrerar misstron mellan olika delar av polisväsendet.

Ciudad Juárez har kallats världens farligaste stad, sedan 3 111 människor dödades där förra året. Det är fler än de dödsfall som krävdes i kriget i Afghanistan under 2010. Borgmästaren i Ciudad Juárez har sagt att den federala polisen ska lämna staden i september, för att ersättas av lokal polis.

Bland dygnets övriga mordoffer fanns ett polisbefäl i staden Aguascalientes, en journalist i delstaten Veracruz och tolv oidentifierade kroppar i en massgrav i delstaten Nuevo Leon. Enbart förra året dödades drygt 15 000 människor i det mexikanska knarkkriget mellan knarkkarteller, polis och militär.

Erik de la Reguera

Konsumtionen har ökat i Latinamerika

Droghandeln i världen omsätter omkring 350 miljarder dollar per år, enligt FN-organet UNODC. De mest lukrativa drogerna att smuggla är cannabis, kokain, heroin och olika typer av amfetaminer.

Tillverkningen sker ofta i fattiga länder med svaga rättssystem, där polis och politiker är lättare att muta (undantaget vissa syntetiska droger som tillverkas i laboratorier nära konsumenterna).

Användandet av droger är störst i USA och EU, men på senare år har konsumtionen också ökat i Latinamerika.

En betydande del av den organiserade brottsligheten intäkter smugglas tillbaka till produktionslandet, men stora belopp "tvättas" också vita i konsumtionsländerna.

Publicerat i Dagens Nyheter den 28 juli 2011.