MEXICO CITY. Sverige har varit djupt inblandat i medlingsförsök i Colombia. Så sent som i februari i år fanns det enligt amerikansk diplomatpost långt gångna planer på att ordna ett hemligt möte mellan representanter för Colombias regering och Farc-gerillan på svensk mark.

Det är spanska El País som genom Wikileaks tagit del av försändelser från den amerikanska ambassaden i Bogotá, i vilka Sverige framställs som en viktig aktör i försöken att få i gång en fredsprocess i Colombia.

I en försändelse daterad den 11 februari i år beskrivs ett möte med den colombianske fredskommissionären Frank Pearl, som ska ha sagt att Farc gått med på att låta två av sina gerillaledare möta den colombianska regeringens sändebud.

Mötet med Farc skulle äga rum i Sverige. Den svenska regeringen uppgavs vara djupt involverad i diskussioner om hur transporten av gerillamedlemmarna skulle gå till.

USA:s diplomater förefaller ha blivit förvånade av uppgifterna, för i rapporten noteras att Sveriges ambassadör i Colombia, Lena Nordström, inte nämnt någonting om saken för dem.

Hon är lika förtegen när DN ringer.

– Jag har inte några kommentarer överhuvudtaget, säger ambassadör Lena Nordström.

Inte heller utrikesminister Carl Bildt ville på torsdagen svara på frågor om de läckta dokumenten och vilken roll Sverige kan komma att spela i en colombiansk fredsprocess.

Frågan är i högsta grad känslig. Marxistiska Farc är sedan flera år tillbaka stämplad som en terroristorganisation av såväl USA som EU.

Därför får det ses som anmärkningsvärt att Näringslivets internationella råd, NIR, vars styrelseordförande Erik Belfrage är en inflytelserik rådgivare inom Wallenbergsfären, förefaller ha spelat en viktig roll vid kontakterna med Farc.

En person som beskrivs som ”chef på NIR och före detta ambassadör i Colombia” ska enligt diplomatposten ha stått i direktkontakt med gerillans ledning via en Farcmedlem bosatt i Sverige.

På NIR:s kontor i Stockholm vill vd:n Erica Molin först inte kommentera uppgifterna alls, men väljer sedan att korrigera vad hon anser är en felaktig uppgift:

– Jag är chef på NIR, men har inte någon bakgrund som ambassadör. Däremot har vi en rådgivare som tidigare varit ambassadör i Colombia.

Vem är det?

– Nu vill jag inte lämna fler kommentarer, svarar Erica Molin.

I onsdags förklarade Farc-gerillan att den är beredd att frige fem ”krigsfångar”, som en gest av god vilja mot medlaren Piedad Córdoba. Hon beskrivs i diplomatposten som central också i de svenska medlingsförsöken, men har marginaliserats sedan en utredning inletts om påstått samröre med gerillan.

I Colombia väckte beskedet om nya frigivningar hopp om en återupptagen fredsprocess. Men vilken roll Sverige spelar i den är fortsatt oklart.

Erik de la Reguera

Tiotusentals döda i konflikten

Konflikten i Colombia har krävt tiotusentals dödsoffer sedan 1964, då den marxistiska Farc-gerillan bildades.

Våldet i landet tilltog under 1980-talet, då gerillans intäkter växte kraftigt genom beskattning och senare också egen tillverkning av kokain, samtidigt som paramilitära högermiliser – även de med koppling till kokainmaffian – såg dagens ljus. Med hjälp av de ökade intäkterna kunde gerillan växa till omkring 20 000 man vid 90-talets slut. Sedan dess har Colombias regering, med hjälp av omfattande stöd från USA, lyckats pressa tillbaka gerillan vilken i dag tros ha omkring 11 000 medlemmar.

Flera försök har gjorts för att nå en lösning i konflikten – och Sverige har ofta bidragit till dem i det tysta. På senare år har dock den svenska rollen komplicerats av att Farc visat sig ha tillgång till svensktillverkade pansarskott av typen AT-4, vilka ursprungligen sålts till Venezuela.

Publicerat i Dagens Nyheter den 10 december 2010.