MEXICO CITY. Folkomröstningen om en legalisering av marijuana i Kalifornien följs noga i Mexiko och resten av Latinamerika. Efter fyra decennier av krig mot knarket växer kraven på en kursändring av politiken – men många lokala eliter vill ha klartecken från USA först.
Att Kalifornien röstar om en legalisering på De dödas dag i Mexiko är en händelse som ser ut som en tanke. För det är här, söder om den 300 mil långa gränsen till USA, som det amerikanska drogförbudet i dag kräver sin högsta tribut.
På fyra år har minst 28 000 människor dödats i kartellernas krig om smugglingsrutterna till USA. Under tiden ruttnar staten sönder inifrån när maffian köper beskydd för de pengar den fått från amerikanska konsumenter av kokain, metamfetamin, heroin och – inte minst – marijuana.
Ända sedan 1940-talet har Mexiko varit USA:s främsta leverantör av marijuana. Men aldrig har våldet varit värre än nu. Bara den senaste veckan har sex massakrer ägt rum i landet.
President Felipe Calderón har militariserat stora delar av landet med stöd av USA. Men nu stämmer han in i den kritik som Colombias president Juan Manuel Santos riktat mot amerikansk ”inkonsekvens”:
– Hur ska jag kunna säga till en bonde i mitt land att han måste fängslas om han odlar marijuana när det är lagligt att tillverka, sälja och konsumera samma produkt i den rikaste delstaten i USA?
Men bakom denna kritik finns också ett egenintresse.
Kriget mot knarket har inte bara varit en kamp mot produktion och smuggling av hälsovådliga substanser. Lika ofta har det rört sig om ett sätt att främja USA:s geopolitiska intressen.
Vänskapligt sinnade eliter i Latinamerika har fått beskydd och kunnat sko sig på knarkkriget. Samtidigt har människorättsbrott från arméns sida ökat, i exempelvis Colombia, och det finns klara tecken på att samma sak håller på att ske i Mexiko.
Dessutom är strömmen av dollarsedlar från USA en inte obetydlig intäktspost, enbart i Mexiko tros tio miljarder knarkdollar tvättas vita varje år.
Och även om en legalisering av marijuana i Kalifornien sannolikt bara skulle påverka detta flöde marginellt, så växer nu en misstanke i Latinamerika om att detta kan bli första steget mot legal tillverkning och försäljning i hela USA.
Erik de la Reguera
Publicerad i Dagens Nyheter den 1 november 2010.
