SÃO PAULO. Dilma Rousseff fick flest röster i gårdagens presidentval i Brasilien. Men enligt de första officiella röstsiffrorna lyckades hon inte undvika en andra valomgång, vilket innebär att hon troligen kommer att ställas mot utmanaren Jose Serra i ett avgörande i slutet av oktober.

Med 30 procent av alla röster räknade var det regerande vänsterpartiet PT:s kandidat Dilma Rousseff i klar ledning med 43 procent av rösterna. Jose Serra hamnade på omkring 37 procent, medan De grönas kandidat Marina Silva blev trea med omkring 20 procent av rösterna.

Vid denna upplagas pressläggning tydde det mesta på att Dilma Rousseff inte skulle nå över femtioprocentsstrecket, vilket hade krävts för att undvika en andra valomgång.

Segern kan Dilma Rousseff i mycket tacka den sittande presidenten Lula da Silva för. Hans stöd har gjort att hon har uppfattats som en garant för den politik som de senaste åren lett till minskad fattigdom, hög ekonomisk tillväxt och en starkare nationell självkänsla.

Utvecklingen märks inte minst av i storstädernas ökända kåkstäder, favelorna.

– Jo, möjligheten att försörja sig har blivit lite bättre, så är det. Men jag saknar ändå lugnet på landsbygden. Här är allt så hektiskt, säger Edinete Valdivino.

Tillsammans med sin man och tre döttrar bor hon sedan några år i Jardim São Luiz, en av många favelor i mångmiljonstaden São Paulo. Kullarna runtomkring är täckta av låga, röda tegelbyggnader och mellan husen löper smutsiga och dåligt upplysta gränder. En av döttrarna, 16-åriga Claudinete, berättar att hon blev rånad nyligen.

– Ett gäng killar stannade till med sin bil, vevade ned rutan och riktade en pistol mot mig. ”Hit med mobilen” skrek de, säger Claudinete Valdivino, som nu är rädd för att gå ut ensam.

Liksom många andra i favelan vet hon att det mesta här styrs av en grupp kriminella. Vi avråds från att vandra runt och ta bilder utan denna grupps tillstånd.

Trots det har vardagen i Jardim São Luiz blivit lite bättre på senare år. Bussar kör numera genom området, de flesta har el och rinnande vatten i sina hus och i familjen Valdivinos enrummare visar mamma Edinete upp en ny teve, ett kylskåp, en mixer, en mikrovågsugn och det senaste fyndet, en stationär dator.

– Minimilönen har höjts rejält, så vi har kunnat köpa de här sakerna på avbetalning. Tidigare fick vi Bolsa familia också, men nu har vi tydligen fått det för bra, säger Edinete Valdivino med ett snett leende.

Bolsa familia är det socialbidrag som Lula da Silva storsatsade på när han kom till makten 2002. Det ger i dag 12 miljoner familjer mat på bordet.

Men för många fattiga brasilianer har de stegvisa höjningarna av minimilönen och landets höga tillväxt varit ännu viktigare. De senaste åtta åren har 28 miljoner brasilianer tagit steget ur fattigdom och räknas nu som lägre medelklass.

– Nästan alla häromkring röstar på Dilma Rousseff. De är tacksamma för att de fått det lite bättre. Men jag röstar på De grönas kandiat, Marina Silva, för jag tror inte det här är rätt sätt att leva, jag längtar tillbaka till landet, säger Edinete.

Erik de la Reguera

Amazonas hotas när fler får det bättre

SÃO PAULO. En andra valomgång i Brasilien kommer troligen att avgöras av de väljare som i söndags röstade på De grönas kandidat Marina Silva. Det sätter fokus på en av de stora utmaningarna: att hitta en balans mellan fortsatt ekonomisk tillväxt och värnandet om miljön.

Brasilien växer just nu så det knakar. Den globala ekonomiska krisen till trots väntas landets ekonomi skjuta iväg med omkring sju procent i år. Landet har den i särklass största ekonomin i Latinamerika, men de senaste åren har också de traditionellt stora klyftorna i landet börjat minska genom att minimilönen höjts och fler formella jobb skapats.

Tidigare utfattiga har fått pengar över till att köpa vitvaror, en tvättmaskin eller kanske en dator. Samtidigt växer butiker upp med generösa avbetalningsplaner i städernas utkanter. Denna nya lägre medelklass har blivit en kundgrupp som få brasilianska företag kan ignorera. Dess konsumtion har förvandlats till en viktig motor för landets tillväxt.

Baksidan är en snabbt ökande energiförbrukning. För att lösa det har Lulas regering gett klartecken till flera stora och kontroversiella dammprojekt i Amazonas regnskog. De hotar såväl unika djurarter som en rad ursprungsfolk.

Kritiker inom miljörörelsen – däribland Marina Silva - menar att energisparande åtgärder skulle kunna vara ett alternativ. Men i ett läge där Brasilien för första gången på allvar börjar få en medelklass har Lulas regering haft svårt att se någon annan väg än snabbt utbyggd elproduktion.

Även det storskaliga exportjordbruket leder till tryck på Amazonas, eftersom småbönder tvingas ut i periferin och börjar avverka skog. Men det är samma här: att bromsa utvecklingen skulle ha ett ekonomiskt pris.

Erik de la Reguera

Världens femte största land

Huvudstad: Brasilia.

Yta: 8 511 965 km² (världens femte största land. Sveriges yta: 449 964 km2).

Folkmängd: 192 miljoner. Omkring 80 procent bor i städerna och den mest tätbefolkade delen av landet är runt storstäderna São Paulo och Rio de Janeiro i sydöst.

Statsskick: republik

Språk: portugisiska (officiellt språk) och en rad indianspråk

Religion: 74 procent katoliker, 15 procent protestanter, 4 procent övriga religioner, 7 procent ateister/agnostiker.