MEXICO CITY. Dagens kongressval i Venezuela har kommit att likna en förtroendeomröstning om president Hugo Chávez, trots att valet inte handlar om honom. Hög inflation, stigande arbetslöshet och skenande brottslighet har satt press på presidenten och hans socialistparti PSUV.
– Det här kylskåpet kostar 2 700 bolivarer (7 300 kronor) i en privat affär. Men nu ska ni höra vilket revolutionens pris är. Chávez pris är 1 574 bolivarer! säger Hugo Chávez i det direktsända tv-programmet där han agerar försäljare av subventionerade vitvaror som lagom till valet importerats från Kina för att säljas till vrakpriser i statliga butiker.
Han syns överallt just nu, den venezuelanske presidenten. På socialistpariet PSUV:s valaffischer är hans ansikte närmast obligatoriskt, trots att söndagens val inte är ett presidentval, utan gäller de 165 platser i kongressen som ska tillsättas.
Socialistpartiet hoppas att de fattigas lojalitet mot Chávez ska få dem att gå till valurnorna. För även om presidentens popularitet har dalat något, tycker 50 procent av befolkningen fortfarande att han gör ett bra jobb.
Förra gången det hölls kongressval i Venezuela var 2005. Då bojkottade oppositionen valet, vilket ledde till att Chávez fick fria tyglar och bland annat kunde ta kontroll över domstolsväsendet.
Nu har ett tjugotal oppositionspartier bildat MUD, alliansen för demokratisk enhet, och vill försöka dra i bromsen för ”2000-talets socialism”. Regeringen tar uppenbarligen hotet på allvar, för i all hast har ändringar av valkretsarna gjorts som ger fattiga, ”röda” områden på landsbygden oproportionerligt många mandat.
De båda sidorna i valet berättar helt olika historier om Venezuela. Regeringen betonar att fattig-domen minskat från 43,8 till 27,6 procent sedan Chávez kom till makten, samtidigt som analfabetismen i praktiken utrotats och medellivslängden stigit med två år till dagens 74,3 år.
De positiva kurvorna är tydligast mellan 2003 och 2008, en period då regeringen satsade stort på ”misiones”: läkarstationer, statliga subventionerade matbutiker och annat.
Oppositionen hävdar å sin sida att framgångarna beror på att priset på Venezuelas viktigaste exportvara – oljan – steg från 10 till 86 dollar per fat mellan 1998 och 2008. Det gav höga tillväxttal och möjlighet för staten att tredubbla sina utgifter.
Nu är dock situationen annorlunda. Den globala ekonomiska krisen har slagit hårt mot Venezuela. Förra året krympte ekonomin med 3 procent, arbetslösheten stiger och inflationen är den högsta i Latinamerika: 30 procent.
Allra mest oroande för väljarna är våldsvågen som drar fram över landet. Venezuela har de senaste åren blivit ett viktigt transitland för colombianskt kokain på väg till USA och Europa. I spåren av det följer uppgörelser mellan narkotikasyndikat och gäng i slumområdena.
Förra året mördades 19 000 människor. Men kriminaliteten är inget som Hugo Chávez vill ska uppmärksammas just nu. Han talar hellre om annat – som billiga kylskåp, till exempel.
Erik de la Reguera
Publicerat i Dagens Nyheter den 26 september 2010.
